Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 323-324 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mön - Mönbo härad. Se Mön - Mönch, bergstopp. Se Munken - Mönchgut - Möne - Möng-tsze - Mönja - MönnichhofenÊ[-håfen], Johann von. Se Monickhouen, Joan - Möns klint. Se Mön - Mönsterförrättare. Se Mönstring 2 - Mönsterherre - Mönsterkort, text. Se Jacquardmaskin - Mönsterpatron, text. Se Bindning - Mönsterregistret. Se Mönsterskydd - Mönsterrulla, sjöv. Se Mönstring - Mönsterskrifvarae - Mönsterskydd - Mönsterås-Alsterbro järnväg. Se Mönsterås järnväg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ulvsund och från Falster af Grönsund. 216 kvkm. 14,127
inv. (1911). M. bildar jämte Bogö, Nyord och några
andra smärre öar Mönbo härad (235 kvkm., 15,640
inv.). Den enda staden är Stege, men vid Klintholm har
de sista åren byggts en hamn. I geologiskt hänseende
tillhör M. kritformationen och är näst Bornholm den
mest högländta af de danska öarna. I v. skär Stege
Nor så djupt in i landet, att sydvästra delen endast
genom en smal landtunga sammanhänger med den öfriga
ön. Östra delen, Höje Mön, är på samma sätt åt
landsidan markerad af en rad torfmossar och småsjöar,
hvilket tyder på, att M. i forna tider utgjort
flera mindre öar. Den högsta åsen sträcker sig ut
mot hafvet, och landet sluttar därifrån inåt. Högsta
punkterna äro Aborrebjerget (143 m.) och Kongsbjerget
(135 m.), båda i det inre af landet, och åt kusten
till, den s. k. "klinten", märkas Hylledalsklint
(128 m.), Dronningestolen (enl. senaste mätning 128
m.), Sommerspiret (108 m.), Stejlebjerg (105 m.) och
Taleren (100 m.); de skiljas från hvarandra af djupa
klyftor, s. k. "fald" (Maglevandsfaldet är störst).

"Tragten" på Möns klint.

– Möns klint har en enastående skönhet med mycket
omväxlande och måleriska partier (jfr fig.). De hvita
kritklipporna, som glänsa på långt håll, stupa brant
ned i hafvet, genomskäras af mörka flintgångar och
äro öfverst klädda med lummig bokskog. Landskapet
besökes också mycket af turister. De sista femtio
åren ha flera stora ras egt rum, så t. ex. 1868 vid
Dronningestolen, 1912 vid Stejlebjerg och 1905 vid
Liselund ("Lille klint") på nordligaste delen af
klinten. M:s jordmån är
bördig, och ön är tätt befolkad. Från Koster på M. är
regelbunden färjtrafik anordnad till Kallehave på
Själland, och från sistnämnda ort går flera gånger
dagligen ångbåt till Stege. – Mönborna försvarade sig
under kriget 1658–59 tappert mot svenska trupperna,
men öfvermannades, och ön blef svårt sköflad. Fullt
lika mycket led den dock, då danska hästgardet 1685–97
var inkvarteradt där och på många sätt förtryckte
inbyggarna. E. Ebg.

Mönbo härad. Se Mön.

Mönch, bergstopp. Se Munken.

Mönchgut, sydöstra halfön på ön Rügen, fick sin
nuv. form genom våldsamma stormfloder 1304 och
1309, då stora sträckor af landet bortsköljdes. Den
tillhörde förr cisterciensklostret Eldena (däraf
namnet).

Möne, socken i Älfsborgs län, Ås härad. 1,846 har. 355
inv. (1912). Annex till Hällstad, Skara stift. Ås
kontrakt.

Möng-tsze (Meng-tse), stad i kinesiska prov. Jünnan,
omkr. 70 km. n. om Tonkins gräns. 20,000 inv. öppnad
1889 för européer enligt konvention med Frankrike
1886. M. drifver liflig handel, mest med Franska
Indo-Kina; hela exporten steg 1910 till nära 6,4
mill. haikwan tael. I närheten finnas tenn, bly
och silfver. J. F. N.

Mönja (lat. minium), kem., en syreförening af
bly med sammansättningen Pb₃ O₄ eller Pb₂ O₄ Pb,
som erhålles, om man vid 300°–450° upphettar fint
fördeladt blyglete (blyoxid) eller blykarbonat. Mönja
är ett scharlakansrödt pulver, som kan erhållas
i kristalliserad form ur smält salpeter och
som med syror ger brun blysuperoxid, PbO₂, och
blyoxidsalter. Mönja användes till röd målarfärg (se
Miniatyr), till kitt och vid glastillverkning. Se
vidare Elektriska figurer och Färg, sp. 273.
P. T. C.*

Mönnichhofen [-håfen], Johann von. Se Monickhouen,
Joan.

Möns klint. Se Mön.

Mönsterförrättare. Se Mönstring 2.

Mönsterherre, den, som förrättar mönstring af en
trupp (kår, afdelning) eller en fartygsbesättning. Se
Mönstring.

Mönsterkort, text. Se Jacquardmaskin.

Mönsterpatron, text. Se Bindning.

Mönsterregistret. Se Mönsterskydd.

Mönsterrulla, sjöv. Se Mönstring.

Mönsterskrifvare (fordom Munster-), en
militärtjänsteman, som fanns redan vid de gamla
svenska fänikorna (en för hvarje) och hade till
åliggande att föra fänikans räkenskaper samt att
mottaga, utbetala och redovisa aflöningsförmånerna för
dess hela personal. Då fänikeindelningen under början
af 1600-talet ersattes af indelningen i kompanier,
fick hvarje kompani en mönsterskrifvare, som blef
kompanichefens skrifbiträde. Då auditörstjänsterna
vid regementena inrättades, omkr. 1704, indrogos
2 eller 3 mönsterskrifvare vid hvart regemente,
och efter 1833 års lönereglering behöllos endast
2 vid hvart regemente med tjänstgöring vid
regementschefs- eller majorsexpeditionerna. Med
anledning af det nya förvaltningssättets införande
bestämdes 1875, att alla mönsterskrifvartjänster
skulle indragas i mån af dåv. innehafvares afgång.
C. O. N.

Mönsterskydd (Modellskydd), rättsskydd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>