Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 377-378 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naftalinfärgämnen - Naftalingult, kem. Se Martius' gult och Naftalinfärgämnen' - Naftalinrödt, kem. detsamma som magdalarödt (se d. o. och Naftalinfärgämnen) - Naftalinsulfonsyror - Naftalol [-ål], farm., detsamma som betol - Naftazarin - Naftener - Naftensyror - Naftionsyra - Naftoesyror - Naftokinon - Naftol - Naftolblått, kem. Se Meldolas blått - Naftolgult, kem. Se Martius' gult - Naftolkresotinsyra, farm. kem. Se Epikarin - Nafolsulfonsyror - Naftylamin - Naftylenblått, kem. Se Meldolas blått - Nafvare, maskinb. Se Borrar, sp. 1216 - Nafvel, anat.Se Nafle - Nafvelband. Se Nafling - Nafvelbråck - Nafvelinflammation - Nafveljärn. Se Glasfabrikation, sp. 1278 - Nafvelkärl, anat. Se Nafvelsträng

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egenskapen att utan betningsmedel
färga vegetabiliska väfnader.
P. T. C. (H. E.)

Naftalingult, kem. Se Martius’ gult och
Naftalinfärgämnen.

Naftalinrödt, kem., detsamma som magdalarödt (se
d. o. och Naftalinfärgämnen).

Naftalinsulfonsyror, kem., syror af sammansättningen
C₁₀ H⁷ SO₂ OH, uppstå genom upphettning af naftalin
med koncentrerad svafvelsyra. Härvid bildas såväl
en a- som en b-syra. Syrornas natriumsalter
kunna medelst fosforpentaklorid öfverföras till
sulfonklorider, som å sin sida bilda med ammoniak
naftalinsulfonsyreamider C₁₀H₇SO₂-NH₂. H.E.

Naftalol [-ål], farm., detsamma som betol.

Naftazarin, kem., ett derivat af naftalin, nämligen
en dioxinaftakinon. Naftazarin S, ett svart färgämne,
är natriumbisulfitföreningen af naftazarin. Liksom
alizarin eger naftazarin förmåga att bilda med
metallsalter olösliga föreningar, s. k. färglacker.
H. E.

Naftener, kem., ringformiga kolväten, som förekomma
hufvudsakligen i ryskt petroleum eller nafta, i mindre
grad i galiziskt och tyskt petroleum och endast i
ringa mängd i amerikansk fotogen. Naftenerna bilda
homologa serier med formeln C_n H_2n; deras kolring är
således fullt mättad med väte. Dessa ringar innehålla
dels 6, dels 5 kolatomer. De lägre naftenerna har
man kunnat identifiera med cyklopentan, cyklohexan
och deras homologer. H. E.

Naftensyror, kem., förekomma tills. med kolväten,
naftener (se d. o.), i den ryska bergoljan, den
s. k. naftan. De finnas i de öfver 200° kokande
delarna af naftan och utgöra en homolog serie med
den allmänna formeln C_nH_2n
-₂O₂. H. E.

Naftionsyra, kem., 1,4 naftylaminsulfosyra,
C₁₀ H₆ NH₂ . SO₃ H, som uppstår vid inverkan af
koncentrerad svafvelsyra på a-naftylamin. Den bildar
mikroskopiska, färglösa kristaller, som äro nästan
olösliga i vatten. Dess salters lösningar utmärkas
af en praktfullt blå fluorescens. Genom diazotering
öfvergår den i diazonaftalinsulfosyra,

N₂
C₁₀H₆/ \O
\SO₂/
som bildar färgämnen, t. ex. kongorödt
(se Naftalinfärgämnen).
P. T. C. (H. E.)

Naftoesyror, kem., karbonsyror af typen C₁₀
H₇ . CO₂ H, hvilka härleda sig från naftalin.
H. E.

Naftokinon, kem., C₁₀H₆O₂, förekommer i följande 3
isomera former:



a-naftokinon b-naftokinon 2,6 naftokinon.

Det första, a-naftokinon, uppkommer genom direkt
oxidation af naftalin med kromsyra. Bland derivat af
a-naftokinon må nämnas juglon, a-oxi-a-naftokinon,
som förekommer i de mogna skalen af hasselnötter,
och naftazarin (se d. o.). H. E.

Naftol [-tål], kem., namn på hydroxylderivat af
naftalin, C₁₀ H₇ OH. Två sådana isomeriska naftoler
finnas, nämligen a- och b-naftol, hvilka uppstå, när
man smälter motsvarande sulfonsyror med kali. De äro
bägge färglösa, kristalliserande kroppar, som användas
för tillverkning af naftalinfärgämnen. Dessutom har
b-naftol på grund af sina antiseptiska egenskaper
fått användning som läkemedel mot vissa hudsjukdomar.
P. T. C.*

Naftolblått, kem. Se Meldolas blått.

Naftolgult, kem. Se Martius’ gult.

Naftolkresotinsyra, farm. kem. Se Epikarin.

Naftolsulfonsyror, kem., C₁₀ H₆ (OH)
(SO₃ H), uppstå vid uppvärmning af naftol
(se d. o.) med svafvelsyra. Såväl från a-
som från b-naftol härleda sig orts-isomera
naftolsulfonsyror. Flera af dem användas i den
kemiska tekniken för framställning af färgämnen.
H. E.

Naftylamin, Amidonaftalin, C₁₀H₇NH₂, kem. Två
isomeriska naftylaminer, a och b, äro kända och
användas i industrien för tillverkning af färgämnen,
a-naftylamin, som länge varit bekant, erhålles genom
inverkan af reduktionsmedel på nitronaftalin, alldeles
som anilin af nitrobensol och vidare genom upphettning
af a-naftol med klorzinkammoniak till 250°. Den bildar
färglösa, vid 50° smältande kristaller, som i luften
hastigt färgas violetta, och utmärkes af en vidrig
fekal lukt. b-naftylamin har ingen lukt och oxideras
icke eller endast obetydligt i luften. Den bildas på
samma sätt som a-föreningen. P. T. C. (H. E.)

Naftylenblått, kem. Se Meldolas blått.

Nafvare, maskinb. Se Borrar, sp. 1216. - Bergnafvare,
detsamma som bergborr (se d. o.).

Nafvel, anat. Se Nafle.

Nafvelband. Se Nafling.

Nafvelbråck, Hernia umbilicalis, Exomphalus,
med., bråck i nafvelregionen hos barn eller
fullväxta, hvarvid en tarmslinga eller ett
tarmnät eller bäggedera, stundom främre väggen
af magsäcken tränger ut genom nafvelhålet i
bukväggen, dock betäckt af bukhinna och hud. Hos
späda barn botas det vanligen genom passande
nafvelbråckförband af häftplåsterremsor. Hos äldre
förekommer det i synnerhet hos kvinnor med genom
barnsbörd slappa bukväggar, särskildt när fetma
tillkommit. Besvären kunna ibland häfvas eller
lindras med bråckbandage, men ofta är operation
nödvändig. Först därigenom aflägsnas den alltid
förefintliga faran för bråckinklämning (se Bråck).
F. B. (Bvn.)

Nafvelinflammation, Omphalitis, med., uppkommer,
om vid naflingen eller vid det nyfödda barnets
skötsel de närmaste dagarna efteråt till följd
af bristande renlighet uppstått infektion
i nafvelsträngstumpen eller nafvelsåret. I
lindrigare fall håller sig inflammationen begränsad
och leder på sin höjd till en abscessbildning i
bukväggen, men i svårare fall sprider den sig genom
bukväggen, vanligen längs eller i nafvelartärerna
eller nafvelvenen (omphalo-arteriitis och
-phlebitis) in i kroppen och leder då oftast
till allmän blodförgiftning och barnets död.
Bvn.

Nafveljärn. Se Glasfabrikation, sp. 1278.

Nafvelkärl, anat. Se Nafvelsträng.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>