Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 421-422 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nannestad - Nanni di Banco - Nanning - Nannism - Nannocefali af grek. na'nnos eller nanos, dvärg och kefale, hufvud), detsamma som mikrocefali (se d. o.) - Nannoplankton, Nanoplankton (af grek. na'nnos eller nanos, dvärg), bot., zool. Se Plankton - Nannosomi l. Nanosomi (af grek. na'nnos eller nanos, dvärg och kefale, hufvud), detsamma som mikrosomi (se d. o.) - Nannylund. Se Eksjö , sp. 128 - Nanocefali. Se Nannocefali - Nanon - Nanoplankton. Se Nannoplankton - Nanosomi. Se Nannosomi - Nanschan - Nansen, dansk-norsk släkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

d. o.), ingår i häradet. N. utgjorde
en del af de gamles Raumafylke.
K. V. H.


Nanni di Banco [-ka], italiensk bildhuggare
från ungrenässansens början, f. 1373(?), d. 1420,
framställes af Vasari som en lärjunge till
Donatello, men kan snarare anses som en hans närmaste
föregångare, hvilken i sin senare tid rönte inverkan
af den yngre konstnären, öfvergången från gotikens
till renässansens konst är hos honom skarpast uttryckt
bland konstnärerna i Florens. Af hans arbeten märkas
flera figurer på kyrkan Orsanmicchele (Florens), såsom
S. Filippo och S. Eligio, delvis t. o. m. påminnande
om antika förebilder, vidare inuti domen en sittande
staty af S. Lucas (1408-15) samt öfver en af de
norra portalerna, som han dekorerade tillsammans med
Niccolò d’Arezzo och sin fader, Antonio di Banco,
en stor relief: Madonna della cintola (efter 1400,
af Vasari orätt tillskrifven sienesaren Jacopo della
Quercia), som blifvit kallad renässansens första
stora lefvande komposition och i hvilken man spårar
släktskapen med Donatello. C. R. N.*

Nanning, stad i kinesiska prov. Kwang-si, vid
Jü-kiang, den södra af Si-kiangs källfloder. 37,000
inv. (1910). N. är kvadratiskt byggdt och omgifvet
med en utefter hvar sida 1,5 km. lång mur; det var
före taipingupproret mycket mer betydande, men har
ännu ganska liflig handel med opium och metaller. Dess
handelsomsättning med utlandet steg 1910 till nära 2,4
mill. tael. J. F. N.

Nannism, Nanism
(af grek. nannos eller nanos, dvärg). 1. Detsamma som
nannosomi (se Mikrosomi). - 2. Bot. Se Atrofi.

Nannocefali, Nanocefali (af grek. nannos eller nanos,
dvärg, och kefale, hufvud), detsamma som mikrocefali
(se d. o.).

Nannoplankton, Nanoplankton (af grek. nannos eller
nanos, dvärg), bot., zool. Se Plankton.

Nannosomi 1. Nanosomi (af grek.
nannos eller nanos, dvärg, och grek.
soma, kropp), detsamma som mikrosomi (se d. o.).

Nannylund. Se Eksjö, sp. 128.

Nanocefali. Se Nannocefali.

Nanon, astron., en af småplaneterna.

Nanoplankton. Se Nannoplankton.

Nanosomi. Se Nannosomi.

Nanschan ("södra berget"). 1. (Kiliënschan)
Bergparti i mellersta delen af Kwen-lun,
ö. om 95° ö. lgd. Det består af en mängd från v.
n. v. till ö. s. ö. löpande kedjor, skilda genom
längddalar eller längdbäcken, delvis genomdragna af
ansenliga floder. (Se Kwen-1un, sp. 396.) - 2.
Se Nanling. 1. J. F. N.

Nansen, dansk-norsk släkt, härstammande från köpmannen
i Flensborg Evert N. (d. 1613), hvars sonsons sonson,
sorenskriveren Ancker Anthoni N. (d. 1765),
öfverflyttade till Norge.

1. Hans N., son af ofvannämnde Evert N., dansk
köpman och borgmästare i Köpenhamn, f. 28 nov. 1598
i Flensborg, d. 12 nov. 1667, gjorde efter faderns
död flera handelsresor till Nord-Ryssland och kom
1620 genom borgmästare Mikkel Vibes medverkan
i förbindelse med isländska handelskompaniet, i hvars
tjänst han besökte Islands hamnar 1621-39 och hvars
direktör han sedermera var under 10 år. De insikter
han samlat under sina resor och genom vidsträckt
läsning framlade han i Compendium cosmographicum.
Det er: En kort beskriffuelse offuer
den gantske verden (1633; 4:e uppl. 1646),
den första danska geografien och ett i flera
hänseenden märkligt arbete. 1639 blef N. rådman
och 1644 borgmästare i Köpenhamn. Han var en af
borgarståndets ledare på riksdagarna 1645-50 samt
utvecklade stor verksamhet vid försvaret af Köpenhamn
under belägringen 1658-59. Vid riksdagen
1660, då han förde ordet hos borgarståndet,
bidrog han i väsentlig mån till statshvälfningen.
Hans sträfvanden gingo därvid ut på att befria
konungen från beroendet af adeln, hvilket ledde till
enväldet, något som N. dock antagligen ej åsyftat.
Till lön för sina tjänster utnämndes N. 1660 till
kungligt råd och medlem af statskollegiet samt 1661
till medlem af Höiesteret och president i Köpenhamn,
men öfvade ej något väsentligt inflytande.
1664 erhöll han säte i lagkommissionen. 1662
var han en bland stiftarna af ett nytt isländskt
handelskompani, som hade monopol på handeln på Island.
Jfr Fr. Hammerich, "Hans Nansen den ældre"
("Hist. tids-skr.", III: 1).

2. Hans Leierdahl N., den föregåendes sonsons
sonson, son af ofvannämnde Ancker Anthoni N., norsk
ämbetsman, politiker, f. 17 sept. 1764 på Kirkebö
i Viks härad, Sogn, d. 15 mars 1821 i Kristiania,
blef 1809 sorenskriver (landsdommer).
Som stortingsman för Stavanger amt 1814, 1815-16,
då han var vicepresident i lagtinget, och 1821,
gjorde han sig i hög grad gällande som moderat
oppositionsman och skicklig debattör, som med
lyrisk schvung anslog de nationalistiska
strängarna. Han var 1814 led. af kommittéerna
för grundlagens redigering och revision af
regeringsprotokollen ang. konventionen i Moss.
1815-16 var han led. af riksrätten
mot statsrådet Haxthausen och af 16 kommittéer.
Han författade några politiska stycken, hvaribland
Bemærkninger over .... Dictamen af Hr.
A. G. Silverstolpe etc. (1815). Se O. A.
Överland, "Landsdommer H. L. N. Et livsbillede fra
vor konstitutions barndom" (1896).

3. Fridtjof N., den föregåendes sonson,
norsk naturforskare, upptäcktsresande,
politiker, f. 10 okt. 1861 på gården Store
Fröen, Vestre Aker vid Kristiania, blef redan
som gosse ovanligt skicklig i allt slags idrott,
och tidigt vaknade hågen för naturforskning hos
honom. Sedan N. 1880 blifvit student, valde
han zoologi till hufvudämne. Redan 1882 företog
han sin första ishafsfärd med sälfångstfartyget
"Viking" till grannskapet af Jan Mayen och
Danmarks sund. Vid hemkomsten blef han konservator vid
Bergens museum, offentliggjorde på denna plats Bidrag
til myzostomernes anatomi og histologi (1885,
belönadt med museets guldmedalj), <i>The structure and

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>