Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 433-434 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Napier - Napier [nei'pie], skotsk-engelsk adelssläkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

järnväg förenadt med Wellington. 9,454
inv. (1906). Säte för anglikanske
biskopen af Waiapu. Katedral (1888) i early
english-stil. Ateneum, naturvetenskapligt och
acklimatisationssällskap. Vid vikens mynning ligger
uthamnen Ahuriri. Stor export af ull och kött.
J. F. N.

Napier [nei’piə], skotsk-engelsk adelssläkt, hvars
anor, dock ej med säkerhet, ha förts tillbaka till
Edvard I:s tid. På 1400-talet innehade släkten
N. godset Merchiston nära Edinburgh, och lairderna
af Merchiston voro sedan dess i flera generationer
medlemmar af de skotske konungarnas hof. Namnets
stafning var i äldre tider mycket växlande: "Napier",
"Neper", "Napeir" o. s. v. 1627 erhöll
Archibald N. (se N. 2) titeln baron Napier.

1. John N. (vanligen Neper), laird af Merchiston,
skotsk matematiker, logaritmernas uppfinnare, f. 1550
på Merchistons slott nära Edinburgh, d. 1617, företog
flera resor på kontinenten och lefde sedermera som
privatman. N. deltog ifrigt i de religiösa striderna
och var därvid en af presbyterianismens varmaste
anhängare. På lediga stunder sysselsatte han sig
med teologiska och matematiska studier. Mest känd
har han blifvit genom upptäckten af logaritmerna,
en upptäckt, som döden dock hindrade honom från
att göra fullt fruktbärande för vetenskapen (se
Logaritm). Hans uppfinning offentliggjordes i
Mirifici logarithmorum canonis constructio (1614)
och utvecklades vidare i den efter hans död utgifna
Mirifici logarithmorum canonis explicatio (1619;
ny uppl. 1620). F. ö. är han bekant som upptäckare
af de efter honom benämnda s. k. "napierska (neperska)
formlerna" inom sfäriska trigonometrien samt de
s. k. "napierska (neperska) räknestafvarna".
En af honom i handskrift efterlämnad uppsats,
De arte logistica, utgafs 1839. – Som teolog
gjorde han sig känd genom sin kommentar af
Uppenbarelseboken, A plaine discovery of the whole
revelation of Saint John (1593; flera nya upplagor
och öfv.), uppställd i strängt matematisk
form med postulat, propositioner och bevis.
Den 26:e prop. innehåller, att påfven är antikrist.
På ett annat ställe bevisar han, att världen måste
förgås mellan åren 1688 och 1700.

2. Archibald N., baron N. af Merchiston, den
föregåendes son, ämbetsman, f. 1576, d. 1645, var
en af Jakob I:s och Karl I:s mest betrodda män,
blef 1625 baronet och 1627 upphöjd till skotsk
peer samt var 1622–31 Skottlands vice skattmästare.
Han trädde under inbördeskriget på 1640-talet i liflig
förbindelse med Montrose, blef därför fängslad
1644, men befriades 1645 af Montrose och afled
på flykten efter dennes nederlag vid Philiphaugh s. å.

3. Sir Charles James N., krigare och
angloindisk ämbetsman, f. 1782 i London, d. 1853 i
Portsmouth, var son till öfverste George N. (f.
1751, d. 1804), en duglig krigare, som var
yngre son till den 5:e baron N. och utmärkte sig
för tappert försvar af sin gård på Irland under
upproret 1798. N. inträdde redan 1794 som fänrik i
armén, tjänade liksom sina bröder (se nedan)
under generalen sir John Moore, blef 1806 major och
deltog 1807 under lord Cathcarts befäl i expeditionen
mot Danmark. Han utmärkte sig sedan i fälttågen
mot fransmännen på Pyreneiska halfön,
blef svårt sårad och tillfångatagen vid Coruña 1809,
behandlades i fångenskapen med mycken välvilja af
marskalk Soult, utväxlades 1810 och stred de följande
åren dels i Spanien, dels mot Förenta staterna. N. var
1822–30 guvernör och militärresident på ön Kefalonia,
där han förde en sträng, men välgörande styrelse,
anlade vägar, upprättade skolor o. s. v. 1837 blef
han generalmajor, erhöll 1838 knightvärdighet
och var befälhafvare i norra England under
chartistoroligheterna 1839.

Han var 1842–47
öfverbefälhafvare öfver Ostindiska kompaniets trupper
i Sind och genomförde därunder dessa landsdelars
införlifvande med det angloindiska väldet, sedan
han vunnit flera lysande segrar öfver de där
förut härskande emirerna. Till följd af tvister
med öfverordnade myndigheter nedlade N. befälet,
mottogs vid hemkomsten till England med jubel som
folkhjälte och utsändes 1849 under andra sikh-kriget
åter till Indien, som högste befälhafvare, men fann
vid sin framkomst kriget redan segerrikt så godt
som afslutadt af företrädaren, lord Gough. Efter en
tvist med generalguvernören lord Dalhousie återvände
N. definitivt till hemlandet 1850. Han var en varmt
religiös natur, hjältemodig i striden, duglig som
styresman, men alltför själfrådig för att i längden
kunna samarbeta med öfverordnade. Bland N:s många
arbeten märkes Defects, civil and military, of the
indian government (1853). En staty öfver N. finnes på
Trafalgar square i London. Jfr brodern sir W. Napiers
"Life and opinions of sir Charles James N." (1857),
M’Dougall, "General sir Ch. J. N., conqueror and
governor of Scinde" (1860), T. R. E. Holmes, "Four
famous soldiers" (1889), och Butler, "Sir Charles
N." (1890).

4. Sir George Thomas N., den föregåendes
broder, general, f. 1784, d. 1855 i Genève,
inträdde i armén 1800, tjänstgjorde under
general Moore på Sicilien, under expeditionen till
Sverige 1808 och i Portugal, sedermera i Wellingtons
pyreneiska fälttåg, blef 1837 generalmajor och 1854
general samt erhöll knightvärdighet 1838.
Han var 1839-42 guvernör öfver Kapkolonien, hvarunder
han bl. a. utträngde de från Kapkolonien utvandrade
boerna från den nygrundade engelska kolonien Natal.
Hans son, general W. C. E. Napier, har utgifvit
"Passages in the early military life of general sir
G. T. N." (1885).

5. Sir William Francis Patrick N., de båda
föregåendes broder, militär och krigshistoriker, f.
17 dec. 1785 på Irland, d. 12 febr. 1860 i Clapham,
blef 1830 öfverste och 1842 generalmajor samt var
1842-47 guvernör på Guernsey. Likasom bröderna
hade han med utmärkelse deltagit i de pyreneiska
fälttågen mot Napoleons välde. Han skref öfver
dessa en utförlig historia, History of the war in
the Peninsula and in the south of France (6 bd,
1828-40; många senare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>