- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
567-568

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Natt och Dag - Natt och dag på längden. Se Hammarstadsätten - Natt och år

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

senare hos drottning Kristina, Karl IX:s gemål. Han
äktade 1609, i sitt andra gifte, Erik XIV:s och Karin
Månsdotters dotter Sigrid, änka efter landshöfdingen
i Österbotten Henrik Klasson Tott.

illustration placeholder

11. Åke Axelsson, friherre till Ijo, den
föregåendes sysslings son, riksråd, landtmarskalk,
f. 1594 på Göksholm, d. l febr. 1655 på Rinkesta
i Södermanland, blef 1614 hofråd hos hertig Karl
Filip, 1621 kammarråd, 1627 ståthållare på Kalmar
slott och 1630 vice president i Svea hofrätt. Han
var landtmarskalk vid utskottsmötet 1631 och bägge
mötena (febr. och nov.) 1632 samt utnämndes 1633
till riksråd. 1634-35 var han en af kommissarierna
vid de i Preussen förda underhandlingarna med Polen,
som ledde till stilleståndet i Stuhmsdorf. Sedan
1644 var han lagman i Närke och sedan 1647 tillika
häradshöfding på Gottland. 1643-51 beklädde han
riksmarskalksämbetet och erhöll 1652 friherrlig
värdighet med Ijo i Österbotten till friherreskap.

12. Sten Arvidsson, friherre Sture, son
till friherre Arvid Ivarsson till Strömsta, ättling
i 6:e led af N. 8. Se Sture.

illustration placeholder

13. Jakob Otto Natt och Dag, ättling i 9:e
led till N. 8, militär, politisk förbrytare,
f. 14 febr. 1794, d. 4 dec. 1865 i Cincinnati,
deltog som fänrik vid Svea lifgarde i 1814 års
norska fälttåg och blef därefter adjutant
i Generalstaben. Af naturen svärmisk och
Öfverspänd, en glödande patriot och starkt påverkad
af tidens götisk-romantiska idéer, drömde N.
om att genom arméns omorganisering till allmän
värnplikt pånyttföda både den och nationen. Sina
idéer framlade han 1815 i en liten skrift,
Project till ny organisation af svenska armeen
af N***
, hvilken urspr. blott var afsedd
för privat utdelning, men hvaraf några
exemplar af misstag kommo i bokhandeln.
Där påyrkades indelningsverkets ersättande med
allmän värnplikt, förbättrad officersbildning,
fältmässiga regelbundna manövrer, en ständig
generalstab och ändamålsenligare indelning af armén.
Några uttryck i skriften väckte harm hos N:s kamrater
i gardets officerskår, och kronprinsen Karl
Johan vredgades öfver, att en ung fänrik dristade
offentligen kritisera armén. N. nödgades göra afbön
inför kamraterna, erhöll på begäran ett års permission
för utländsk krigstjänst samt utnämndes därvid till
löjtnant, men transporterades samtidigt till
Jämtlands regemente (maj s. å.). Harmsen på
kronprinsen och än mer på kamraterna, som under
hand sökt tvinga honom att taga afsked, insände
N. från Berlin sin afskedsansökan, som beviljades
i nov. s. å. Under studievistelse vid Heidelbergs
universitet kom han i beröring med hofmarskalken
O. M. Munck (se d o. 2) samt förmåddes af denne
att (dec.) bege sig till Karlsruhe och ansluta sig
till den afsätta konungafamiljens stämplingar mot
Karl Johans svenska tronföljdsrätt. N. utgaf nu
sin ofvan omtalade skrift i tysk öfv. med utsatt
författarnamn och tillökt med ett företal, hvari han
utfor i grofva smädelser mot Karl Johan och manade
sina landsmän till resning till prins Gustafs förmån
(1816). Då tillvaron af denna pamflett, som aldrig
spriddes i Sverige, blef känd för svenska regeringen,
vållade den stor uppståndelse. Man beslöt att i Baden
begära N:s utlämning, och grefve Gustaf Löwenhielms
beskickning till tsar Alexander samma vår hade till
väsentlig uppgift att med utgångspunkt från N:s
till dimensionerna öfverskattade företag inhämta
förvissning om tsarens kraftiga ogillande af de
gustavianska stämplingarna. N. åtalades samtidigt
inför Svea hofrätt och dömdes frånvarande till
döden som landsförrädare (21 nov. 1816); domen
stadfästes af K. M:t 18 febr. 1817. Undan hotande
utlämningskraf hade N. lämnat Baden; han afhördes
1819 från New Orleans och tillbragte återstoden
af sin lefnad i Förenta staterna under det antagna
namnet Frederic Franks, mest i Cincinnati, där han
egde ett för allmänheten mot betalning tillgängligt
naturhistoriskt museum, hvari populärvetenskapliga
föredrag anordnades. Sedan 1835 var N. genom amnesti
oförhindrad (och äfven ofta betänkt på) att återvända
till hemlandet. Jfr N:s bref till hans ungdomsvän
J. A. Hazelius, delvis utgifna af A. Hazelius i "Runa"
(1887), samt V. Söderberg, "Otto Natt och Dag, en
patriotisk högförrädare" (i "Hist. tidskr.", 1910).

14. Svante Adam Knutson, sjömilitär, son af
kommendörkaptenen Knut Lechard Natt och Dag, f. 31
dec. 1861 i Karlskrona, d. 9 okt. 1906, blef 1881
underlöjtnant vid k. flottan, där han 1903 avancerade
till kommendörkapten af 2:a graden. N. gjorde
sjökrigshistoria till sitt hufvudstudium och var från
1901 lärare i detta ämne vid Sjökrigshögskolan. På
historisk grund stödde han sig ock förnämligast, då
han i broschyrer, tidskrifts- och tidningsuppsatser
manligt kämpade för svenska sjövapnets utveckling. N:s
verksamhet kännetecknades framför allt af redbarhet
och seg ihärdighet. N. valdes 1902 af det liberala
partiet i Stockholm till led. af Andra kammaren. Han
var led. af Örlogsmannasällsk. (1894) och af
Krigsvet. akad. (1904).
C. M. St-k. l o. 3-12. B. S. (V. S-g.) 2. K. H. K.*
13. V. S-g. 14. H. W-l.

Natt och Dag på längden. Se Hammarstadsätten.

Natt och år, jur., en tidrymd af ett kalenderår. Då
enligt svenskt rättsbruk vid tids beräkning den dag,
då den händelse inträffat, som utgör utgångspunkt
för beräkningen - t. ex. dagen för ett utslag -,
icke medräknas, utgår året först med det dygn,
som motsvarar den dag, från hvilken året skall
räknas. Detta är anledningen till beteckningarna
"natt och år" samt "år och dag". I. Afz.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free