Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 609-610 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nauen - Naugaard - Naugatuck - Nauhcampateptl. Se Coffre de Perote - Nauheim - Naukraria

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Brandenburg), vid järnvägen
mellan Berlin och Hamburg. 9,176
inv. (1910). Realprogymnasium. Tillverkning af socker,
maskiner, cigarrer. (J. F. N.)

Naugard, stad i preussiska reg.-omr. Stettin
(Pommern), n. ö. om staden Stettin, vid
Altdamm–Kolberg-järnvägen. 5,087 inv. (1910). Straffängelse,
sanatorium.
(J. F. N.)

Naugatuck [någəta’k], township i nordamerikanska
staten Connecticut, vid floden N. 13,133
inv. (1906). Högre skola. Tillverkning af gummivaror.
J. F. N.

Nauhcampatepetl. Se Coffre de Perote.

Nauheim [-hajm], Bad Nauheim, stad i hessiska
prov. Oberhessen, i Taunus, en af Tysklands
förnämsta kurorter, ligger 144 m. ö. h., vid
järnvägen emellan Kassel och Frankfurt. 5,694
inv. (1910). Realskola. Urgammal salin. Redan 1338
omtalas, att man begagnade källorna för att genom
inkokning vinna koksalt. Som kurort begagnades
N. först 1816, men förde ett tynande lif under
konkurrensen med öfriga likartade källor, och
allt intresse var fäst vid den spelbank, som
från början af 1850-talet till 1872 florerade i
N. Mineralkällorna företedde utom sin temperatur och
sin stora halt af fri kolsyra ingen större olikhet
mot andra saltkällor, men genom arbeten af bröderna
A. och T. Schott samt professor F. W. Beneke i
Marburg påvisades Nauheimbadens stora betydelse
vid hjärtsjukdomarnas behandling. N. fick då
en helt annan publik än den, som förut besökt
densamma. De 6 källor, som begagnas och som växla
med afseende på salthalt och temperatur, äro: Stora
sprudeln, 29,8° C., Friedrich-Wilhelm-sprudeln,
34,4°, Ernst-Ludwig-sprudeln, 32,2°, Kurbrunnen,
20,1°, Karlsbrunnen, 17,2°, och Ludwigsbrunnen,
18,6°. Källornas beståndsdelar äro klornatrium,
klorkalcium, klorkalium och klormagnesium m. fl. i
växlande mängd från 2,6–3,8 och med en halt af
fri kolsyra från 1,511–2,021 kbcm. Mineralvattnen
uppspringa från olika djup.

Utsikt af Sprudelhof. (Stora sprudeln i bakgrunden.)

De tre första källorna uppkomma längs en
förkastning mellan devonisk Stringocephaluskalk
och äldre devoniska skiffrar och gråvackor. De tre
andra komma från tertiära lager. De tre sistnämnda
begagnas till drickning, de andra till baden, antingen
oblandade eller förstärkta med
tillsats af moderlut. Badens styrka beräknas till 2
à 4 proc. De ges efter en sträng metodik, till
en början ganska svaga och med en temperatur
af 34° C.; småningom bli de längre, kallare och
starkare till salthalten. Den kraftigaste verkan
tillmätes de s. k. Sprudelströmbaden, hvarvid
den badande utsattes för en kontinuerlig ström af
kolsyra direkt från källorna. Dessa bad ges ej åt
patienterna under första årets kur. Man pröfvar
sig fram under noggrant iakttagande af patientens
hjärtförhållanden. Man badar vanligen hvarannan
dag, men småningom kan man taga bad två dagar å
rad samt hvila den tredje. Nödvändigt är, att
hjärtpatienten står under ständig läkarkontroll,
att han ej badar på fri hand, ty dessa bad kunna
verka mycket farligt, om de oklokt begagnas, och
detsamma bör gälla äfven de konstgjorda Nauheimbaden
för alla hjärtsjuka patienter. Ett oeftergifligt
behof för dessa patienter är att, sedan de lämnat
N., kunna fortsätta med dylika bad i hemmet. För
beredningen och metodiken vid dessa se Kolsyra,
sp. 609–610. Teorierna om dessa bads, de naturligas
såväl som de konstgjordas, inflytande på hjärtat vid
hjärtinsufficiens eller inkompensationstillstånd,
som det vanligen benämnes, ha varit mycket
sväfvande. Man kunde af erfarenheten konstatera, att
de gjorde patienterna stor nytta, men man kunde ej
förklara detta på vetenskapliga grunder. Men genom
O. Müllers undersökningar har bevisats, att den
hufvudsakliga verkan af dessa salthaltiga kolsyrade
bad beror på temperaturen i badet. De kallare eller
kyliga baden verka stimulerande på den försvagade
hjärtmuskulaturen och framkalla en kraftig öfning,
ett slags gymnastik af densamma, de varmare däremot
utöfva ett mera skyddande och lugnande inflytande
på hjärtverksamheten. Vidare har visats, att badens
salthalt spelar ingen obetydlig roll, hvilket lär oss,
att man äfven vid de konstgjorda baden ej bör nöja
sig med vanligt vatten och kolsyra, utan tillsätta
dessa med koksalt och klorkalcium. Den vanliga
kuren i N. bör för hjärtpatienter beräknas till
5–6 veckor och bör under flera år upprepas eller
också ersättas med konstgjorda bad vid någon af
landets kurorter. Utom vid hjärtsjukdomar begagnas
Nauheimbaden vid reumatiska lidanden, skrofulösa
förhållanden och som härdningsmedel o. d. Säsongen
i N. räknas från 1 maj till 1 okt. Frekvensen har
årligen ökats och torde snart uppgå till 33,000
patienter. Af den rika litteraturen må nämnas:
Wiborgh, "Bad Nauheim" (i "Hygiea", 1888), Israel
(Rosenthal), "Om Nauheimkur ved kronisk hjertesygdom"
(Köpenhamn, 1891), samt O. Müller och E. Veiel,
"Beiträge zur kreislaufphysiologie des menschen,
besonders zur lehre von der blutverteilung. Studien
an wasser-, kohlensäure- und sauerstoffbädern
verschiedener temperatur" (i "Sammlung klinischer
vorträge", 1911).
Ln.

Naukraria kallades hvart och ett af de områden,
i hvilka den fornattiska staten för administrativt
ändamål var indelad. Ordets härledning är icke fullt
viss, men efter all sannolikhet är det bildadt af
naus (skepp), och dess betydelse kan närmast återges
med "skeppslag". Hvarje naukraria var pliktig att
för krigsbruk tillhandahålla ett skepp och två
ryttare. Naukrariernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>