Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nauplios - Naupliusstadium. Se Kräftdjuren, sp.151 - Nauportus - Nauru - Naurus, pers. Se Nevruz - Nauscopy - Nausea - Nauseosa. Se Nausea - Nausikaa - Nausta, älf. Se Naustdal - Naustdal - Nautanens malmfält - Nautch - Nautgarstind - Nautical almanac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämnde afkomling i femte led var en bland deltagarna
i argonauternas sjöfärd. - Ofta förblandas han med
en annan N., konung på Eubea och fader till Palamedes
(se d. o.). Då denne sistnämnde under Trojanska kriget
blifvit orättvist dömd till döden af grekerna, rufvade
N. på hämnd och bragte genom falska eldsignaler
en del af de hemvändande att lida skeppsbrott.
A. M. A.
Naupliusstadium. Se Kräftdjuren, sp. 151.
Nauportus (nu Oberlaibach), i forntiden handelsstad
i tauriskernas land (i Öfre Pannonien). Sedan Amona
(nu Laibach) blifvit anlagdt strax bredvid,
förlorade N. sin betydelse och förstördes under det
uppror, som de pannoniska legionerna gjorde efter
Augustus’ död.
Nauru (eng. Pleasant island), tysk Söderhafsö,
600 km. s. om Marshallöarna, 20 kvkm., en nästan
cirkelrund klippa af korallkalk (70 m. hög),
omgifven af korallref, med tunt humustäcke,
hvarför vegetationen är ganska torftig, men den är
rik på fosfat, som tillgodogöres af ett bolag (1908:
55,000 ton). Befolkningen räknade vid 1908 års slut
2,376 pers., hvaraf 81 hvita, 428 kineser, 457 icke
infödda och 1,397 infödda söderhafsbor. Katolsk och
protestantisk mission.
Naurus, pers. Se Nevruz.
Nauscopy [naVskopi], eng. (af grek. naus, skepp,
och skopein, se), sjöv., konsten att upptäcka land
eller fartyg på långa afstånd. R. N.*
Nausea (lat., sjösjuka), farm., toxik.,
betecknar den grupp af egendomliga symtom,
som föregå utbrottet af kräkning och bestå i en
viss slapphet och matthet, kväljningar, svettning
(kallsvett) och ökad spottafsöndring jämte stegring
af sekretionen från luftvägarnas slemhinna; kort
före kräkningarnas uppträdande förekomma hastig
puls och djupare andetag. Nausea uppträder som
förgiftningssymtom vid verkan af en mängd gifter,
som framkalla kräkning, t. ex. nikotin, koniin,
fysostigmin, arsenik m. fl. Man finner samma
symtomkomplex äfven vid bruk af kräkmedel (se
Emetica), utgörande obehagliga biverkningar, som
inleda kräkningen. Kräksalt framkallar vid bruk som
emeticum häftig, men kortvarig nausea, kräkrot en
svagare, men mera långvarig sådan, medan apomorfin
och kopparsulfat vid lämplig dosering ge upphof till
en måttlig, men likväl fort öfvergående nausea, i det
att kräkning följer ganska snart. De båda sistnämnda
medlen äro därför mindre obehagliga än de förut nämnda
och ha delvis på denna grund större användning. Äfven
finnas medel, s. k. nauseosa, med hvilkas hjälp man
framkallar helt lindrig nausea i syfte att åstadkomma
antingen ökad sekretion från luftvägarnas slemhinna
eller svettning; öfriga nauseasymtom framträda
föga eller ej alls. Ändamålet är dels att lösa segt
slem i bronkerna och befordra upphostningen (se
Expektorerande medel), dels att genom inledande af
svettning påverka kroppstemperatur, blodfördelning och
omsättning vid en del sjukliga tillstånd. (Se
Diaforetiska medel.) Medel, som på detta sätt verka
expektorerande, äro vissa kräkmedel såsom kräkrot,
apomorfin och äfven kräksalt i små (refrakta) doser,
vidare antimonsvafvelföreningar samt senegarot. Som
svettdrifvande "nauseosum" användes ibland kräkrot
i måttlig, ej emetisk dos, t. ex. i Dovers pulver
(se d. o.). - Nauseasymtom af läkemedel uppstå mest
genom s. k. reflex, i det att medikamenten lokalt reta
slemhinnan i svalget och framför allt i magsäcken,
hvarifrån genom till hjärnan ledande (centripetala)
nervbanor närmast det s. k. kräkningscentrum
beröres. Detta står emellertid i nervförbindelse
med diverse andra centra, som behärska svett- och
spottkörtlar, körtlarna i bronkernas slemhinna,
hudkärlen, andningen, pulsen m. m. Och dessa
apparater påverkas först, innan kräkningscentrum
själft träder i så kraftig verksamhet, att kräkning
utbryter. Apomorfinet åter verkar ej på reflexväg
från magslemhinnan, utan efter uppsugning i blodet
direkt på kräkningscentrum. Se vidare Kräkning.
C. G. S.
Nauseosa. Se Nausea.
Nausikaa. 1. (Grek. Navotxda) Grek. myt., dotter
af Alkinoos, faiakernas härskare. I 6:e sången af
Odyssén låter Homeros henne, åtföljd af sina tärnor,
bege sig till hafsstranden för att ombesörja en
klädtvätt samt där påträffa den skeppsbrutne och på
allt utblottade Odysseus, åt hvilken hon högsinnadt
ger hjälp och skydd. Den utförligt behandlade
episoden om Odysseus’ sammanträffande med den fagra
N. är en af de skönaste i Odyssén, likasom N. själf
är en af den forntida poesiens mest naivt älskvärda
kvinnogestalter. - 2. Astron., en af småplaneterna.
1. A. M. A. 2. B-d.
Nausta, älf. Se Naustdal.
Naustdal, härad i N. Bergenhus amt, Norge, beläget
n. om Fördefjorden kring den dalgång, efter hvilken
N. har sitt namn. 394,8 kvkm., hvaraf endast
18 kvkm. åker och äng. 2,591 inv. (1910). Dalen
genomströmmas i s. v. af den 27 km. långa älfven
Nausta. Boskapsskötsel är viktigaste näringsgrenen.
K. V. H.
Nautanens malmfält är beläget 13 km. n. ö. om
Gällivare och 7 km. från Koskulls kulle, dit en
linbana för malmfrakten är dragen. Malmen förekommer
i granulit, som ö. om Gällivare har en vidsträckt
utbredning, och utgöres förnämligast af magnetit,
brokig kopparmalm och kopparkis jämte andra mineral
i underordnad mängd. Kopparmalmen uppträder dels
som impregnation inom vissa linsformigt utbildade
zoner i granuliten, dels i gångformiga kvartspartier
genomdragande samma bergart. I medeltal håller
malmen något öfver 2 proc. koppar jämte något
silfver och guld. Grufvorna började bearbetas
1901. Storartade och dyrbara anläggningar gjordes
för malmens förädlande, men då beräkningarna på
stora malmförekomster ej höllo streck, måste verket
efter en förlustbringande drift hedläggas 1908.
Svk.
Nautch [nå’tf], eng. (hindust. natch], balett af
indiska danserskor l. bajadärer. - Nautchgirl [-g§l],
bajadär (se d. o.).
Nautgarstind, 2,244 m. hög tinne i östra delen
af Jotunfjeldene (se d. o.) på gränsen mellan Lom
och Vaage, öfverst i Gudbrandsdalen, Kristians amt,
Norge. N. är den högsta af en samling toppar, hvilkas
område begränsas i n. och v. af Veodalen, i ö. och
s. af det präktiga Russvatn. N. har form af en bred,
sakta sluttande kägla; utsikten från dess topp är
praktfull. K. V. H.
Nautical almanac [nå;tikl å^menäk], fullständigt
The nautical aimanac and astronomical ephemeris
, en astronomisk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
