Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nebraska - Nebraska-billen [nibra'ske-]. Se Kansas-Nebraska-billen - Nebraska city - Nebraska river - Nebukadnessar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskildt i ö., får större nederbörd denna tid
än många andra stater, som ha en större årlig
nederbördsmängd. Långa perioder af torka äro
dock vanliga, likaså våldsamma stormar, hvilka
om sommaren medföra moln af sand, om vintern snö
(blizzards). Enär största delen af staten utgöres af
ängar och hedar, är tillgången på skog mycket ringa;
den förekommer blott i de västligaste floddalarna och
upptar knappt 3 proc. af ytområdet. Men stora områden
ha trädplanterats, icke minst med skolornas hjälp,
och Arbor day (10 april) leder sitt upphof från
N. (1872). F. ö. täckes marken af stäppgräsen och af
buskar. På högprärien äro dessa gräs hufvudsakligen
Sesleria (buffelgräs), Bouteloua (muskit-
och grammagräs) samt Festuca-arter (svingel),
hvilka alla äro kraftigt närande och behålla denna
egenskap äfven under torka och under vintern. På
stäpperna (v. om 100° v. lgd) förhärska artemisia
och chenopodier; den buskartade vermut (sage brush:
Artemisia tridentata o. a.) är så utmärkande för dessa
stäpper, att de äfven af folket kallas Sage-plains,
Artemisia plains. Af den rika däggdjursfaunan,
som fanns före de hvites ditkomst, återstå numera
endast svarta björnen, vargar, vildkattor, räfvar,
kayoter, vesslor, tvättbjörnar och prärihundar. –
Den viktigaste näringen är jordbruk, hvilket delvis
är beroende af konstgjord bevattning. 1910 funnos
129,678 farmer, omfattande 15,6 mill. har jord,
med ett värde af 2,080 mill. doll. (1,614 mill. å
jorden, 222 mill. å kreatursbesättningen). 1907–11
steg skörden i medeltal till 64,3 mill. hl. majs,
15,4 mill. hl. hvete och 25 mill. hl. hafre. Äfven
sockerbetor odlas. 1910 funnos i staten öfver l
mill. hästar, 72,000 mulåsnor, 3,9 mill. nötkreatur,
393,000 får och 4,2 mill. svin. Bergsbruk i egentlig
mening förekommer ej; endast stenbrytning och
tegeltillverkning, inalles 1910 till ett värde af l,6
mill. dollar. – Industrien bearbetar hufvudsakligen
landtmannaprodukterna (slakterier, kvarnar,
mejerier etc.). Den viktigaste orten för dessa
industrier är South Omaha. Statens hela industriella
produktionsvärde var 1909 199 mill. doll. (hvaraf
151 mill. utgjorde råmaterielens värde), och nära
hälften kom på slakterierna. – Järnvägarna hade 1910
en längd af 9,764 km.; den viktigaste järnvägen är
Union-Pacificbanan, som utgår från Omaha (till San
Francisco).
Folkmängden var 1860 blott 28,840 pers., 1900
1,066,300 och 1910 1,192,214 pers., hvaraf 7,689
negrer, 3,502 indianer, 574 japaner och 109
kineser. 175,883 voro födda i utlandet (23,194
i Sverige) och 362,353 voro barn af i utlandet
födda föräldrar. De viktigaste bekännelserna
äro efter antalet församlingsmedlemmar romerska
katoliker, metodister, lutheraner, presbyterianer
och baptister. – Folkbildningen står så högt, att
endast 2,3 proc. af befolkningen öfver 10 år 1900 voro
analfabeter, jämte Iowas det lägsta procenttal någon
unionsstat kunde uppvisa. Folkskoleundervisningen är
obligatorisk för barn mellan 7 och 15 år. De högre
skolorna utgjorde 1911 339 offentliga och 20 privata
med 1,107 lärare och 19,908 lärjungar. Dessutom
funnos 3 statsnormalskolor och 2 enskilda sådana
samt 11 colleges, tekniska skolor och universitet,
hvaribland N:s statsuniversitet (i Lincoln) och det
katolska Creighton universitetet i Omaha äro de
största. – Den nu gällande författningen är af
1875. Lagstiftningsmakten utöfvas af en senat
på 33 led. och ett representanthus på 100 led.,
hvilka sammanträda hvarje udda år. Alla väljas
för två år, liksom äfven guvernören och de
högre statsämbetsmännen. – Kvinnor, som ha barn
eller beskattningsbar förmögenhet, ha rösträtt i
skolfrågor. I unionens kongress representeras N. af
2 senatorer och 6 representanter. Staten är delad i
92 grefskap (counties). Dess hufvudstad är Lincoln,
som också är statens största stad. N. har ingen
statsskuld; den beskattade förmögenheten utgjorde
1908 391,5 mill. doll. – N. var en del af Louisiana,
som Frankrike 1803 sålde till Förenta staterna,
och var då bebodt uteslutande af indianer, bland
hvilka stammarna sioux, pawnies, otoes och omahas
voro de mäktigaste. Det första nybygget anlades 1847
vid Bellevue vid Missouri, något s. om Omaha. 1854
blef N. genom Kansas-Nebraska-billen (se d. o.) ett
territorium, som till en början omfattade äfven de
nuv. staterna Dakota, Montana, Wyoming, Idaho och
Colorado, men 1861 och 1863 reducerades till sitt
nuv. omfång. 1867 upptogs N. som stat i unionen.
J. F. N.
Nebraska-billen [nibrā’skə-]. Se
Kansas-Nebraska-billen.
Nebraska city [nibrā’skə si’ti], stad i
nordamerikanska staten Nebraska, vid Missouri
(öfver hvilken går en kombinerad järnvägs-
och landsvägsbro), 60 km. s. om Omaha. 7,380
inv. (1900). Statens blindskola. Slakterier,
spannmåls- och boskapshandel. N. anlades 1858.
(J. F. N.)
Nebraska river [nibrā’skə ri’və] l. (vanligare) Platte
river, flod i Nord-Amerika, upprinner under 40° 30’
n. br. i Colorado, i den s. k. North park, en högdal
i Klippbergen, slingrar sig med forsar och fall
mellan bergen i Wyoming under namnet North Platte,
upptager i Wyoming bifloden Laramie och i Nebraska
sin södra källarm South Platte, som upprinner på
Cross mount i Colorado, hvarefter den fortsätter
i östlig riktning till sin förening med Missouri,
27 km. s. om Omaha. Det är en snabb flod, med bred,
men mycket grund strömfåra, som i sin nedre del
genom långa öar är delad i flera armar. Flodens längd
utgör omkr. 1,450 km. Det är en äkta stäppflod, som
på eftersommaren är nästan torr, men i maj för ända
till 1,000 kbm. vatten i sek. (J. F. N.)
Nebukadnessar (babyl. Nabū-kudurri-uṣur), konung öfver
Babylonien 604–562 f. Kr., efterträdde sin fader
Nabopolassar, grundläggaren af det nybabyloniska
riket. Under en ovanligt lång och framgångsrik
regering skapade han ett babyloniskt världsvälde,
hvars like icke funnits sedan den store Ḫammurābis
dagar. N. efterlämnade en mängd skriftliga urkunder,
men dessa handla endast om hans fredliga värf. I
fråga om hans krigiska bragder äro vi hänvisade
till andra källor, i synnerhet gamla testamentet,
enär N. på ett synnerligen afgörande sätt ingrep i
Judafolkets historia. Konung Jojakim i Jerusalem hade
måst betala tribut till Babylon under tre års tid. Då
han sökte undandraga sig detta, hetsade N. först olika
folkstammar emot honom (2 Kon. 24: 1, 2), och sedan
belägrade han med sina trupper Jerusalem. Jojakims
son och efterträdare måste kapitulera, 597 f. Kr.,
hvarefter Jerusalem plundrades. Ett planeradt uppror
af den till styresman insatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
