Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7 fästningsartilleri- och 4 ingenjörkompanier,
tills. (1912) 1,335 officerare och 31,866 man,
hvaraf 10,121 européer och 21,745 infödingar.
C. O. N.
Det fasta försvaret. Ända in på 1800-talets senare
hälft hade N. underhållit ett stort antal delvis
ganska starka och med ärorika minnen förknippade
fästningar, men 1874 bestämdes, att endast provinserna
Nord- och Syd-Holland, Gelderland och Utrecht skulle
förberedas för ett ihållande försvar, och i följd
häraf slopades flertalet af de gamla fästningarna,
under det att några ombyggdes, hvarjämte många
nybyggnader planlades; men blott få af dessa
senare, de på de viktigaste punkterna, blefvo
sedermera utförda. De med detta nya försvarssystems
genomförande förenade stora kostnaderna verkade
dock hämmande på arbetenas fortgång, och ännu i dag
finnas därför åtskilliga luckor och ofullbordade
anläggningar. Som hufvudförsvarsställning mot
ö. utsågs linjen Muiden-Utrecht-Gorinchem, den
s. k. Nya holländska vattenlinjen (se d. o.), och till
denna sluter sig som sydfront den starka hinderlinjen
Waalmynningen-Hollandsch Diep-Haringvliet, bildande
en 60 km. lång front. Vid kusten bibehöllos i landet
Voorne 2 små fästningar: Brielle vid Maasmynningen och
Hellevoetsluis vid Haringvliet, hvilkas mot vattnet
vända fronter ombyggts till kustbatterier. Dessa båda
fästningar äro nu stödpunkter för en dem förenande och
af ytterligare flera batterier försvarad 9 km. lång
öfversvämningszon. Anordnandet af den nya vattenvägen
till Rotterdam n. om den gamla Maasmynningen
nödvändiggjorde vidare Nieuwe Maasmondfort,
som 1881 anlades och 1884 försågs med 4 st. 24
cm. och 2 st. 15 cm. kanoner i 3 pansarkupoler. Då
Voorneställningen emellertid kunde kringgås genom
Volkerak, bibehölls för sambandet med Haringvliet
den gamla fästningen Willemstad som stödpunkt för en
utbredd ställning. Som framskjuten försvarslinje mot
ö. hade man först ämnat använda Ijssellinjen, men i
följd af de stora kostnader, som broöfvergångarnas
skyddande skulle medfört, uppgafs tanken härpå, och
endast fort Pannerden förstärktes med ett grusonskt
pansarbatteri om 5 kanoner, enär denna vid Rhens
tudelning belägna ort hade särskild vikt för reglering
af vattenståndet. Stor vikt ligger nämligen uppå,
att alla vattenbyggnader vidmakthållas, ty landets
försvar är till stor del beroende af och baseradt på
anordnandet af vidsträckta öfversvämningszoner. Som
reduitställning tjänar Amsterdam (se d. o.), hvilket
med sin vid Ijmuiden Nordsjökusten nående fortgördel
afskär halfön och genom Helderställningen (jfr
Helder) skyddas mot landstigning från Marsdiep. 1910 hade
regeringen framlagt ett förslag till förstärkande
af befästningarna i Nord- och Syd-Holland samt till
nya anläggningar vid Vlissingen i Zeeland och i
öfrigt vid Scheldes mynning, allt för 40 mill. fl.;
men 1911 års riksdag ansåg sig ej på grund af de med
förslagets genomförande förenade stora kostnaderna
kunna gå med på detsamma, och till detta afslag bidrog
utan tvifvel äfven såväl Belgiens som Englands och
Frankrikes afvisande hållning mot alla ytterligare
befästningsanläggningar vid Scheldemynningen. 1912
framlades emellertid ett med 28 miljoner reduceradt
förslag till kustförsrarets
stärkande, men i detta har dock kostnaden för
det tillämnade nya fortet vid Vlissingen något
ökats. Detta forts byggande beslöts 1913. L. W:son M.
Krigsflottan bestod 1913 af 10 pansarbåtar om
2,500-6,500 ton, 6 pansardäckskryssare om 4,000
ton, 7 smärre kanonbåtar, 8 jagare, 49 torpedbåtar
och 7 undervattensbåtar samt åtskilliga skol- och
specialfartyg. Stridsfartygens sammanlagda tontal är
omkr. 85,000. Flottans personal utgjorde enl. stat
447 officerare samt omkr. 11,500 underofficerare
och meniga, förutom ingenjörer, läkare, intendenter
m. fl. - Marinbudgeten uppgick för 1913 till 20,12
mill. fl. H. W-l.
Författning och förvaltning. N:s nu gällande grundlag
(grondwet) är af 30 nov. 1887, dess vallag af 7
sept. 1896. Riket är en inskränkt konstitutionell
monarki, som går i arf till alla ättlingar af konung
Vilhelm I (1815-40) i en af lagen närmare bestämd
ordning. Konungens makt är den i konstitutionella
stater vanliga; en egendomlighet är, att han kan
åtala ministrar (inför Hooge raad). Kronprinsen
bär titeln prins af Oranien. Ministrarnas antal och
ärendenas fördelning mellan departementen bestämmer
konungen. F. n. äro de 9 liksom departementen
(inrikes-, utrikes-, finans-, justitie-, kolonial-,
marin-, krigsdepartementen samt dep. för allmänna
arbeten, waterstaat, och för jordbruk, handel
och industri). Ministrar utan departement finnas
ej. Ministrarna kunna åtalas antingen af konungen
eller af Andra kammaren och dömas af högsta domstolen
(Hooge raad). Vid sidan af ministären finnes ett
statsråd (Raad van state) med konungen som ordf. och
12 af honom utsedda ledamöter (vid vissa ärenden
fördubbladt antal), hvilket behandlar alla förslag,
som skola föreläggas riksdagen, samt alla, som
denna lämnar till konungen att sanktionera, äfvensom
alla åtgärder rörande statens inre förvaltning och
kolonierna. Konungen har ensam beslutanderätt och
är ej bunden af statsrådets utlåtande. Riksdagen,
generalstaterna (Staten generaal), består af två
kamrar. Första kammaren utgöres af 50 led., valda
för 9 år af provinsrepresentationerna. Valbara äro
män, som nått minst 30 år och tillhöra de högst
beskattade eller bekläda eller ha beklädt vissa
högre statsämbeten samt borgmästare och ordf. i
handelskammare i större städer. Antalet högst
beskattade bestämmes så, att för hvarje l,500-tal
invånare räknas en valbar bland dem, som betala
de högsta skatterna. De, som icke bo i Haag,
få reseersättning och dagtraktamente (10 fl. per
dag). Andra kammaren består af 100 led., som väljas
distriktsvis, en för hvarje distrikt. Valdistrikten
äro 100; Amsterdam är deladt i 9, Rotterdam i 5, Haag
i 3, Utrecht och Groningen i 2 valdistrikt. Rösträtt
har hvarje man, som fyllt 25 år och fyller vissa låga
censusbestämmelser, som eg. synas afse att vara en
garanti för väljarens duglighet och ordentlighet
och som praktiskt taget äro att jämföra med
allmän rösträtt. Antalet valmän var 1911 872,536,
d. v. s. 29,69 proc. af alla manliga medborgare och
63,4 proc. af sådana öfver 25 år. Valbar är den,
som har medborgerliga rättigheter och fyllt 30 år
med undantag af vissa högre ämbetsmän (ledamöter af
statsrådet, af Höga rådet och af räkningekammaren
samt de kunglige kommissarierna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
