Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Negros - Negros [-grås], Buglass - Negruzzi. 1. Constantin N. - Negruzzi. 2. Jakob N - Negundo - Negus negesti - Nehalennia - Neharak said. Se Hälsning, sp. 115 - Neheim - Nehemia - Neher, Michael - Neher, Karl Joseph Bernhard von - Nehring, Johann Arnold, byggmästare. Se Nering - Nehring, Wladislaw - Nehring, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under de första årtiondena af 1800-talet i Spanien de
liberale 1. konstitutionelle af sina motståndare,
absolutismens anhängare (blancos, "de hvite").
Negros [-gråsj, Buglas, en af Filippinerna
n. om Mindanáo, mellan 9° och 11° n. br. 12,570
kvkm. 460,776 inv. (1903), mest visayas. Ön, som
är vulkanisk och når en höjd af 2,497 m., har rik
skogväxt. Verksamma vulkaner äro Mandalagan och
sannolikt äfven Malaspina samt Bacon. Huivudprodukter
äro ris och kakao, ön är delad i två provinser:
Västra och Östra N. J. F. N.
Negruzzi. 1. Constantin N., rumänsk
författare, f. 1806 i Jassy, d. 1869, uppsatte
1840 med Alexandri och Kogalniceanu tidskr. "Dacia
literara" och skref noveller, teaterstycken,
den episka dikten Aprodul Purice m. m. samt
öfversättningar från V. Hugo, Pusjkin m. fl. Hans
Opere utgafs i 3 bd 1872. - 2. Jakob N., den
föregåendes son, rumänsk författare, f. 1842
i Jassy, professor i handelsrätt vid Bukarests
universitet, redigerade 1867-92 den inflytelserika
litterär-politiska tidskr. "Convorbiri literare",
hvari han inryckt sina lyriska dikter, idyller,
berättelser m. m. Han har öfversatt Schillers flesta
skådespel. Hans Opere utgafs i 3 bd 1893-95.
Negundo, bot., afdelning af släktet Acer (se Lönn),
förr betraktad som eget släkte, utmärkt af enkönade,
kronlösa blommor och parbladiga blad. Hit hör Acer
Negundo (se Lönn). G. L-m.
Negus negesti 1. Negusä nägäst, "konungarnas
konung", abessinsk härskartitel.
Nehalennia, namn på en forngermansk gudinna, som
förekommer i inskrifter och bilder på ön Walcheren och
vid Deutz. Hon afbildas med en korg frukt i skötet
eller sådana korgar på båda sidorna. Stundom har
hon en hund med sig; stundom står hon på framstammen
af ett fartyg. Huru man skall tyda hennes namn och
funktioner, är omtvistadt.
Neharak sa’id. Se Hälsning, sp. 115.
Neheim [-hajra], stad i preussiska reg.-omr. Arnsberg
(Westfalen), vid Möhnes förening med Ruhr. 10,949
inv. (1910). Järnvägsknut. Tillverkning af
lampor, möbelspik och annan mässingsindustri.
J. F. N.
Nehemia 1. Nehemja ("Jehovah tröstar"),
Hakaljas son, en judisk statsman, som efter judarnas
babyloniska fångenskap utförde den sociala och
politiska restaurationen i Palestina, under det att
prästen Esra utförde den religiösa. N. hade blifvit
munskänk hos persiske konungen Artaxerxes Makrocheir,
men utverkade 445 f Kr. tillåtelse att få bege sig
till sitt egentliga fädernesland för att tillsammans
med Esra ordna förhållandena där efter exilen. 433
f. Kr. reste N. tillbaka till persiska hofvet, men
återvände snart till Jerusalem och upptog ånyo sin
patriotiska verksamhet. Om N:s sista år och död vet
man ingenting med säkerhet. Josefos berättar, att han
uppnått hög ålder. - Den gammaltestamentliga bok,
som bär N:s namn och utgör en del af historien om
restaurationsarbetet efter exilen, kan mycket väl,
åtminstone till största delen, vara författad af N.,
möjligen med undantag af kap. 8-12. En annan åsikt
är, att Esra skulle vara författaren, hvarför den
också kallats "Esras 2:a bok". Jfr Judendom, sp. 238.
J. P.
Neher, Michael, tysk målare, f. 1798 i München,
d. 1876, studerade i sin fädernestad, reste 1820
till Italien, målade där scener ur folklifvet,
återvände 1826 till München och egnade sig
hufvudsakligast åt arkitekturmåleri. N. är rikt
representerad i Nya pinakoteket af utsikter af
tyska gamla städer och kyrkor. Han är representerad
äfven i Hamburgs, Breslaus m. fl. tyska gallerier.
(G-g N.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
