Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 747-748 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nélaton [-tå'], Auguste - Nelieder. Se Nelider - Nelius - Nelider - Nelidov, Aleksandr Ivanovitj - Nelle, Wilhelm - Nellemann, Johannes Magnus Valdemar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Jamain; 2:a uppl. i 6 bd 1868-85). Till hans
mest framstående förtjänster inom kirurgien höra
underbindningen af bägge artärändarna vid primära och
sekundära blödningar, studiet af polyper i näsan, den
närmare undersökningen af hematocele retrouterina,
hans plastiska operationer, användningen af direkt
kompression vid aneurysma varicosum, hans modifikation
af stensnittet, hans behandling af tarmocklusion
genom enterotomi. N. var en framstående lärare och
operatör, utan att därvid vilja lysa. Öfver hufvud var
allt hos honom solidt och tillförlitligt; hans diagnos
och behandling voro på intet sätt improviserade, utan
moget öfvertänkta samt grundade på utomordentligt
stor erfarenhet och strängt vetenskaplig metod. "Han
var visserligen intet stort snille, men utrustad
med så klart förstånd, så grundligt vetande, så
rik erfarenhet, att han på höjden af sin kraft
med rätt ansågs som Frankrikes förnämste kirurg".

R. T-dt.

Neleider. Se Nelider.

Neleus (grek. Nijlevs, lat. Neleus), grek. myt.
1. En son af Poseidon och Tyro, som sedermera blef
förmäld med Kretheus, konungen i Iolchos, där
äfven N. och hans broder Pelias uppväxte. Efter
att i sin ungdom ha genomgått växlande öden
erhöll han af Afareus, sin moders farbroder, väldet
öfver Pylos i Messenien. Med sin gemål Chloris
egde han tolf söner, hvilka alla, med undantag
af Nestor (se d. o.), dödades af Herakles, hvars
vrede N. hade ådragit sig. N. berömmes såsom
återupprättare af de olympiska spelen. -2. En
ättling af den förre, son af Atens siste
konung, Kodros. Fördrifven af sin broder Medon, drog
han till lonien och grundlade där Miletos, Erythrai
m. fl. städer. l o. 2. A. M. A.

Nelider 1. Neleider (grek. Nrjfaidai}, afkomlingar af
Neleus. Då neliderna af de invandrande Herakliderna
(se d. o.) fördrefvos från Messenien, togo de till
stor del sin tillflykt till Aten, där de kommo
i besittning af konungamakten. Til1 nelidernas
konungahus hörde Kodros (enl. sagan död 1068 f. Kr.),
som uppges ha varit Atens siste konung. Ännu
långt efter Kodros’ död (enl. sägnen ända till
714 f. Kr.) skola ättlingar af detta hus ha under
titel af arkonter utöfvat regeringsmakten i Aten.
A. M. A.

Nelidov, Aleksandr Ivanovitj, rysk diplomat,
f. 1837 i Kisjinev, d. 17 sept. 1910 i Paris,
inträdde vid ännu ej fyllda 20 år i tjänst vid
ryska utrikesministeriet, specialiserade sig på
orientaliska ärenden och blef 1875 ambassadråd i
Konstantinopel. Under rysk-turkiska kriget 1877-78
åtföljde han öfverbefälhafvaren storfurst Nikolajs
stab som högkvarterets kanslidirektör och ledde i
denna egenskap de förhandlingar, som resulterade i
San-Stefanofreden (3 mars 1878). N. deltog s. å. i
Berlinkongressens arbeten, blef 1879
ryskt sändebud i Dresden och 1883 ambassadör i
Konstantinopel. Han förvärfvade där stort inflytande
hos Porten, förflyttades 1897 till Rom och 1903 till
Paris, där han efterträdde furst Urusov och under
rysk-japanska kriget hade en ganska svår uppgift
att fylla vid sina sträfvanden att bibehålla
fransmännens förtroende till Rysslands militära och
ekonomiska styrka orubbadt och trygga den fransk-ryska
alliansens fortsatta bestånd. N. uppges ha haft stor
andel i biläggandet af den rysk-engelska konflikt
Doggerbankepisoden (se Doggerbank) framkallat,
och han presiderade 1907 vid andra Haagkonferensen.

V. S-g.

Nelle, Wilhelm, tysk präst, hymnolog, f. 9 maj 1849 i
Schwöbber, Hannover, sedan 1889 superintendent i Hamm,
Westfalen, har lifligt tagit del i organiserandet
af de evangeliska sångföreningarna i Tyskland och
medverkat vid redigerandet af nya koralbokseditioner
samt är en af samtidens främsta psalmkännare. Hans
förnämsta arbete, byggdt på grundlig källforskning, är
Geschichte des deutschen evangelischen kirchenliedes
(1904; ny tillökad uppl. 1909). Sociala problem har
han behandlat i Die innere mission und die sozialen
kampfe (1888). Han kreerades 1905 till teol. doktor.
E. N. S-g.


Nellemann, Johannes Magnus Valdemar, dansk rättslärd,
statsman, f. l nov. 1831, d. 26 aug. 1906, blef 1855
juris kandidat och efter en 2-årig utländsk resa 1858
lektor och 1859 professor; 1871-75 var han därjämte
Regensens föreståndare ("provst"). Hans fack var
rättshistoria och processrätt, och han utmärkte sig
såväl för skarpsinne och grundlighet som för klar och
öfverskådlig framställning. Samma förtjänster finnas
i hans skrifter, Den ordinære civile procesmaade
(1864; 4:e uppl. 1892), Civilprocessens almindelige
del (1868; 3:e uppl. 1887) och Læren om exekution og
auction (1871; 4:e uppl. 1898), som varit oundgängliga
handböcker för hvarje jurist. 1868 blef N. led. af
kommittén för rättegångsväsendets ombildning och
författade utkast till lagar om konkurs och skifte,
som af riksdagen antogos 1872 och 1874, samt skref
äfven Om mundtlig rettergang i civile sager (1874),
hvilken reform han försvarade som oafvislig. 1870
invaldes N. i landstinget, där han snart vann
stort inflytande och blef föreningslänken mellan de
nationalliberale och godsegarna, samt var 1873 en
af de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>