Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nemophila - Nemorarius (Forestier), Jordanus - Nemo saltat sobrius - Nemossus - Nemours - Nemours [nemor], Louis Charles Philippe Raphaël d'Orléans, hertig af N. Se Orléans - Nemrud dag - Nemura, zool. Se Sjösländor - Nen - Nenagh - Nencioni [-tjåni], Enrico - Néncki [nä'ntski], Marcellus von - Nenetta - Nengo - Nengoné, en af Loyalty-öarna (se d. o.) - Nenia - Nenndorf - Nennig - Nennius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blå blommor och N. atomaria, med svartprickiga eller
svartfläckiga, hvita blommor. O. T. S. (G. L-m.)
Nemorarius (Forestier), Jordanus, tysk
matematiker, f. (året ej kändt) i Boreberge inom
Mainz’ stift, d. 1236, tillhörde dominikanorden,
studerade i Paris och blef 1222 ordensmästare. N. var
en af medeltidens mest framstående matematiker. Han
egde en för sin tid mindre vanlig mångsidighet
och hade särskildt tagit kännedom om arabernas
arbeten inom geometrien. Bland hans skrifter
må nämnas Arithmeticorum libri X (utg. af Faber
Stapulensis 1496), De ponderibus (utg. af Apianus
1533), Algorismus demonstratus (utg. af Schonerus
1534), hvilken skrift länge ansågs författad af
Regiomontanus, De numeris datis (utg. af Treutlein
1879) samt De triangulis libri IV (utg. af Curtze
1887). (I. F.)
Nemo saltat sobrius, lat., "ingen dansar (så länge
han är) nykter". Yttrandet härrör från Cicero.
Nemossus, latinska namnet på Clermont.
Nemours [nornor]. 1. Stad i franska
dep. Seine-et-Marne, vid Seines biflod Loing och
Loing-kanalen, 16 km. s. om Fontainebleau. 4,814
inv. (1906). Historiskt bekant är staden genom
den där 7 juli 1585 mellan konung Henrik III
och ligan ingångna, för hugenotterna oförmånliga
öfverenskommelsen ("ediktet i N."). Staden var
sedan 1404 hufvudort i ett hertigdöme, som efter
hvartannat förlänades åt medlemmar af släkterna
Evreux, Armagnac, Foix, Medici, Savojen (1528
-1659), och som slutligen Ludvig XIV gaf åt sin
broder Filip af Orléans, hvilkens familj behöll
det till 1789. Konung Ludvig Filip gaf sin andre
son Louis titeln hertig af N. - 2. Hamnstad i
algeriska dep. Oran, 32 km. från Marokkos gräns. 2,342
inv. (1901). På denna plats låg den romerska orten ad
Fratres (hvaraf intet finns kvar) samt det arabiska
Djema Ghazuat (sjöröfvarmoskén), om hvilket flera
ruiner erinra. Den franska staden anlades 1844 och
har sitt namn efter Ludvig Filips son hertigen af N.
(J. F. N.)
Nemours [nemör], Louis Charles Philippe Raphaël
d’Orléans, hertig af N. Se Orléans.
Nemrud dag, ett 2,232 m. högt berg i Kurdistan,
omkr. 120 km. v. om Diarbekr, med lämningar af en
storartad hellenistisk, af konung Antiochos I i
Kommagene (69-38 f. Kr.) uppförd konungagraf, som
1882 och 1883 undersöktes af Humann och Puchstein
samt 1883 af den turkiske arkeologen Hamdi bej. På
bergstoppen är uppförd en tumulus af små stenar,
50 m. hög, med en 150 m. bred bas. På tre sidor äro
breda terrasser uthuggna i klippan; de åt s. v. och
n. ö. ha kolossala bildverk, imponerande, om ock ej
af stort konstvärde. Litt.: Humann och Puchstein,
"Reisen in Kleinasien und Nordsyrien" (1890).
(J. F. N.)
Nemura, zool. Se Sjösländor.
Nen [nern], flod i östra England, upprinner
i grefsk. Northampton, flyter genom detsamma i
nordöstlig riktning, bildar därefter gräns emellan
grefsk. Lincoln i n. samt Cambridge och Norfolk i
s. och faller ut i The Wash, en vik af Nordsjön. Längd
160 km. (J. F. N.)
Nenagh [nlrnach], stad uti irländska grefsk.
Tipperary, vid ån Nenagh, som n. v. om staden faller
ut i Lough Derg. 4,776 inv. (1911). (J. F. N.)
Nencioni [-tjåni], Enrico, italiensk författare,
kritiker, f. 1839, d. 1896, privatlärare, slutligen
lärare vid högre normalskolan för flickor i Florens,
började sin litterära verksamhet som kritiker i
"Italia nuova" och tillhörde i sin ungdom det
litterära sällskapet Amici pedanti, hvars chef
Carducci var. N. var särskildt god kännare af
utländsk, speciellt engelsk, litteratur, hvilka
kunskaper nedlagts i essaysamlingarna Studi di
letterature straniere (1897-98) och Saggi critici
di letteratura inglese (1897). Hans dikter, Poesie,
mest i elegisk anda, utkommo 1880. H. N.
Nencki [nä’ntski], Marcellus von, fysiologisk
kemist, f. 1847 i Polen, d. 1901 i Petersburg,
1877 professor i medicinsk kemi vid universitetet i
Bern och 1891 i Petersburg, utförde bl. a. viktiga
undersökningar om klorofyll och om hematoporfyrin
(se d. o.) samt (tills, med fru N. Sieber) om
pepsin och kymosin. Postumt utkommo hans samlade
arbeten, Marcelli Nencki opera omnia (1904).
H. E.
Nenetta, astron., en af småplaneterna.
Nengo, jap., devis, årsnamn, efter kinesiskt mönster
öflig, sammanfattande beteckning för en viss årsföljd,
t. ex. en kejsares regeringstid, i Japan. Se Bd XII,
sp. 1449, och Nien-hao. V. S-g.
Nengoné, en af Loyalty-öarna (se d. o.).
Nenia 1. Nænia, lat., var en klago- och
lofsång vanligen öfver en mera berömd död. Den
afsjöngs med beledsagande af flöjt i äldre tider af
begrafningsgästerna i sorgehuset, sedermera under
liktåget eller vid grafven, oftast och längre fram
alltid af legda gråterskor. Nenia personifierades
som en veklagandets gudinna, som i Rom fick en egen
helgedom. R. Tdh.*
Nenndorf, badort 71 m. ö. h. i preussiska
reg.-omr. Kassel (Hessen-Nassau), i det
forna grefskapet Schaumburg, v. om staden
Hannover. 1,160 inv. (1905). Den har 4 kalla
svafvelkällor (statsegendom), hvilkas vatten
begagnas såväl till drickning som till bad,
företrädesvis mot gikt och reumatism. Säsong l
maj-30 sept. Badgästernas antal omkr. 3,500 årligen.
(J. F. N.) Ln.
Nennig, landskommun i preussiska reg.-omr. Trier
(Rhenprovinsen). Där upptäcktes 1852 ruiner
af en stor romersk villa från Trajanus’ eller
Hadrianus’ tid; ett präktigt mosaikgolf i villan,
framställande gladiators- och djurstrider, mäter i
längd 15,7 m., i bredd 10,4 m. 1866 företogos nya
gräfningar; då visade det sig, att efter den första
utgräfningen arkeologiska förfalskare varit framme och
ditsmusslat oäkta inskrifter och målningar. Litt.:
Wilmovsky, "Die römische villa zu N." (1865-68).
J-C.
Nennius, walesisk historieskrifvare, omtalas ha
lefvat på 790-talet och är känd endast genom sin
Historia Britonum, ett kompilationsarbete, som återger
flera äldre verk af värde för kännedomen af Wales’
och Englands äldsta historia. N:s verk är bevaradt
endast i långt senare afskrifter (de äldsta från
900-talets slut) och i dem försedt med vanställande
interpolationer, som länge förledde forskarna att
betrakta arbetet som en förfalskning. Tysken H. Zimmer
har emellertid i afh. "Nennius vindicatus" (1893)
lyckats få fram den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
