Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 781-782 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nereotes - Neresheim - Neretschka planina - Neretum, forntida namn på Nardó (se d. o.) - Neretva, serbiska namnet på Narenta (se d. o.) - Nereus - Nereus och Achilleus - Nergal - Nergal-Sareser - Neri, Filippo - Nericius (lat., från Närke), tillnamn på Laurentius Petri (se denne) - Neriin, farm. Se Nerium - Nerike [närke]. Se Närke - Nerikes allehanda - Nerine - Nerinea

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som utgå från midten mot sidorna (se fig.). Meningarna
om dessa föremåls verkliga natur ha förr varit mycket
delade, de uppfattades dock vanligen som aftryck af
maskar eller alger. Numera utförda undersökningar
ha dock ådagalagt, att de flesta nereiter icke varit
verkliga organismer, utan endast äro stenvandlingar
af de spår, som, under forna geologiska perioder, af
maskar, smärre krustacéer, snäckor o. s. v. blifvit
frambragta i det mjuka slammet på hafsbottnen.
A. G. N.

Neresheim [-hajm], stad i württembergska
Jagstkretsen, 15 km. s. v. om Nördlingen. 1,258
inv. (1905). Tid N. utkämpades 11 aug. 1796 en
oafgjord strid mellan fransmän under general Moreau
och österrikare under ärkehertig Karl. (J. F. N.)

Neretschka planina (Nere?ka planina), en bergskedja
i det forna turkiska vilajetet Mouastir, ö. om
Prespa-sjön. Dess högsta topp, Perister
(2,530 m.), ligger nära sjöns nordöstra strandL
J. F. N.

Neretum, forntida namn på Nardó (se d. o.).

Neretva, serbiska namnet på Narenta (se d. o.).


Nereus på en hippokamp, antik vasmålning.

Nereus (grek. NrjQsvs, lat. Nereus), grek. myt.) en
hafsgud, son af Poutos och Gaia, betecknas af
Homeros som "gubben i hafvet". Han skildras som
en vördnadsvärd gammal man af redbart, välvilligt
och hjälpsamt sinnelag, en bild af det lugna,
solbelysta, till sjöfärder inbjudande hafvet. I
likhet med öfriga hafsgudar eger han såväl
spådomsgåfvan som förmågan att antaga en mängd
växlande gestalter. Med sin gemål Doris eger
han en mängd döttrar, nereiderna (se d. o. 1).
A. M. A.

Nereus och Achilleus, helgon, enligt legenden
två bröder, pretorianer, som ledo martyrdöden under
Nero. Efter dem är uppkallad en mycket gammal kyrka
utanför Porta S. Sebastiano i Eom (rekonstruerad
redan 800 af påfven Leo III och sedan vid slutet
af 1500-talet). J-C.

Nergal, assyrisk-babylonisk gudomlighet, jaktens,
krigets och pestens gud.

Nergal-Sareser hette konung Nebukadnessars öfverste
mager, som enligt Jer. 39: 3, 13 var närvarande
vid Jerusalems intagande 586 f. Kr. Måhända är han
identisk med den senare bekante Nergal-Sarusur,
som undanröjde Nebukadnessars son Evil-Marduk
och sedan själf blef konung i Babel (559-556).
E. S-e.

Neri, Filippo, katolskt helgon, f. 22 juli
1515 i Florens, d. 26 maj 1595, prästvigdes
1551. Jesuitorden befann sig då i sin första
entusiasm och blomstring, och N. slöt sig med
tillgifvenhet till detta samfund. 1548 stiftades
Den heliga trefaldighetens brödraskap för sjukas,
fattigas och pilgrimers vård. N. var en verksam
tillskyndare af denna stiftelse, som förenade Roms
präster och lekmän (t. o. m. påfvar och statsmän)
samt de anseddaste damer till barmhärtighetsverk. Ur
detta brödraskap uppväxte snart oratorieprästernas
kongregation. N. förband med den mest asketiska
fromhet och den mest brinnande tro ett gladt och
otvunget väsen, som ofta gaf sig luft i en mot den
surmulna verkheligheten polemiserande humor. (Goethe
kallar honom ock "ett humoristiskt helgon".) Den honom
erbjudna kardinalshatten vägrade han mottaga. Han
dog som oratoriebroder och kanoniserades 1622.

J. P.

Nericus (lat., från Närke), tillnamn på Laurentius
Petri (se denne).

Neriin, farm. Se Nerium.

Nerike [nä’rke]. Se Närke.

Nerikes allehanda, daglig aftontidning, som utkommer
i Örebro och under något skiftande namn fortgått
sedan april 1843. Den utkom 1843-45 och 1852 med
ett, 1845-51 och 1853-77 med två, 1878-85 med tre,
1886-94 med fyra nummer i veckan och började i
dec. 1894 utkomma hvarje helgfri dag. O. J. Gumælius
(se d. o.) var tidningens redaktör 1843-55 och
efterträddes af sin son K. A. Gumælius,
som 1881 öfverlämnade redaktionen till V. E. Öman
(se d. o.). Nuv. redaktör är sedan 1904 Karl Malmrot
(f. 1859), redaktionssekreterare L. Rickson (f. 1868,
signaturen Jeremias i Tröstlösa). Tidningen har
alltid intagit en framstående plats bland de svenska
landsortsorganen. Dess politiska tendens har varit
liberal. Upplagan är 7,000, prenumerationspriset 6
kr. om året.

Nerine Herb., bot., växtsläkte af
fam. Amaryllidaceæ, underfam. Amaryllidoideæ med 9
arter i Syd-Afrika. Kalkflikarna äro smala, nästan
fria, utstående eller tillbakarullade, bladen äro
remformiga. Mest bekant är N. sarniensis, hvars 30-50
cm. höga blomställning med 10-20 körs-bärsröda blommor
framträder före bladen. Den kallas Guernsey-lilja
därför, att den förvildats på ön Guernsey, dit
den lär ha kommit genom ett strandadt skepp.
G. L-m.

Nerinea Defr., paleont., fossilt släkte af
gastropoder (snäckdjur), bildande en egen familj,
Nerineidæ, som står Gerithiidæ närmast. Skalet är
koniskt, vanligen ganska långt utdraget (fig. 1). Vid
vindningarnas öfre kant finnes ett särskildt
ornamenteradt band som märke efter en utskärning
vid mynningens öfre del. Det mest karakteristiska är,
att såväl på pelaren som på vindningarnas inre sida
finnas kraftiga inskjutande lister, genom hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>