Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nervväf - Nervändapparat, fysiol. Se Nervsystemet - Nervös - Nes - Nesbyen. Se Nes 2 - Nescher, Daniel Georg - Neschi - Nescit artem, qui nescit martem. lat. Se Järnmedel sp. 412 - Nescit occasum - Nesjar - Neski. Se Neschi - Nesle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hinneskida (neurilema), som omsluter trådens båda
andra delar och på vissa afstånd är försedd med
insnörningar samt mellan dem med kärnor. Märgskidan
saknas på vissa nervtrådar. Det är märgskidans
närvaro, som ger större nerver, ryggmärg och hjärna
deras hvita färg. Trådar, som sakna märgskidan, och
cellerna äro färglösa, hvarför den nervmassa, som
uteslutande eller till största delen består af sådan,
icke är hvit, utan blekt grå. Hysa cellerna, hvilket
icke sällan är fallet, i sitt inre pigment, får
stället, där de finnas, en annan färgnyans, i gult,
rödt, brunt, blått eller svart. Till följd af den
olika märghalten och den däraf beroende färgen skiljes
i centraldelarna mellan hvit och grå nervsubstans,
och färgen betecknar äfven olika sammansättning
på stället. - Nervtrådarna, sällan enkla, vanligen
förenade till buntar, sammanhållna och omgifna af
bindväf, bilda hvad man kallar nerver (se d. o.). I de
centrala nervmassorna sammanhållas den grå substansen
och de med märgskida försedda neuriterna af ett
kontinuerligt nät af förgrenade celler, nervkittet
(neuroglia), som äfven i sin mån bidrar att ge grå
färg åt de delar, i hvilka den finnes i större mängd.
G. v. D.*
Nervändapparat, fysiol. Se Nervsystemet.
Nervös (af lat. nervosus, af nervus, nerv),
som hör till nerverna, som har sitt säte i
eller utgår från nerverna; nervsvag, nervretlig,
lättrörd, otålig, orolig, sjukligt häftig till
lynnet. Subst. Nervositet. Jfr Neurasteni.
Nes (no., näs). 1. Härad och pastorat i Akershus
amt, n. ö. om Kristiania, omkr. södra delen af Vormen
och på ömse sidor om Glommen. 624,45 kvkm., hvaraf
117 kvkm. åker och äng, 441,4 kvkm. skog. 8,387
inv. (1910). På gården Hvam ligger amtets
landtbruksskola. Genom N:s härad går s. om Glommen
Kongsvingerbanan. - 2. Härad och pastorat i Buskeruds
amt, gränsar i s. v. till Numedal, i n. ö. till
Valdres. 820,63 kvkm., hvaraf blott 17 kvkm. åker och
äng, 303 kvkm. skog. 2,264 inv. (1910). I häradet,
som genomströmmas af Bromma (Hallingdalselven), ligger
Nesbyen med 401 inv. (1910). Bergensbanan går genom
häradet. - 3. Härad och pastorat i Hedemarkens amt,
omfattande strax v. om Hamar södra delen af halfön
mellan Furnesfjorden, en förgrening af Mjösen,
i ö. och Mjösens hufvudbassäng i v. samt Helgö
(18,43 kvkm., med 751 inv., 1910) i Mjösen. 175,2
kvkm., hvaraf 41,4 kvkm. åker och äng, 44,6
kvkm. skog, medan 78,3 kvkm. komma på Mjösen. 3,550
inv. (1910). N. tillhör Norges bördigaste och mest
välodlade trakter. På Helgöen ligger "Toftes gave",
en Kristiania kommun tillhörig uppfostringsanstalt. -
4. Härad och socken kring staden Flekkefjord,
Lister og Mandal amt. 150,6 kvkm., hvaraf blott 6,2
kvkm. brukad jord. 2,317 inv. (1910). Vid Flikke,
n. v. om Flekkefjord, ligger ett bysamhälle med
omkr. 200 inv. Flekkefjordbanan går genom häradet. .-
5. Härad och socken i S. Trondhjems amt, n. om
Trondhjemsfjorden, på den flacka Örlandshalfön mellan
Bjugnfjorden i s. och Jössundfjorden i n. Utanför
kusten i Frohavet finns en rad öar, hvaribland Tarven
med kustfyr. 60,2 kvkm., hvaraf endast 6,6 kvkm. åker
och äng. 1,275 inv. (1910). - 6. Järnverk i Holts
härad, Nedenes
amt, Norge, utgör en fortsättning af det 1574
anlagda Barbu järnbruk. Detta sammanslogs
nämligen i slutet af 1600-talet med Baaselands
järnverk, hvars namn 1738 förändrades till N.,
i det att hufvudrörelsen öfverfördes till godset
Nes. Affären nådde under loppet af 1700-talet
storartad förkofran, tillhörde sedan 1799 familjen
J. Aall, drefs sedan 1853 i samband med det 1705
anlagda Egelands järnverk och var länge landets
enda betydande företag i sitt slag. Det måste 1883
alldeles upphöra. 1885 upprättades A.-b. Jacob Aall &
son, som återupptog driften. F. n. (1913) omfattar
det smältugn, masugnssmedja, hammarverk, mekanisk
verkstad m. m. och sysselsätter omkr. 125 arbetare.
1-6. K. V. H.
Nesbyen. Se Nes 2.
Nescher, Daniel Georg, samlare, f. 1753 i Stockholm,
d. 1827, blef 1776 vinhandlare och 1781 inspektor
vid vinproberingen samt erhöll 1792 öfverinspektors
titel. N. har gjort sig ett namn som nitisk och
insiktsfull samlare af böcker, handskrifter, mynt
och graverade porträtt. Boksamlingen, en af de
yppersta, som funnits rörande svensk historia och
uppgående till öfver 5,600 n:r, inköptes 1828 för
K. bibliotekets räkning. Hans första myntsamling
såldes 1809 af honom själf; två senare bildade, af
högt värde, afyttrades först efter hans frånfälle. De
graverade porträtten af svenskar, den rikaste samling
af detta slag, som funnits, inköptes af Karl XIII
och skänktes till K. biblioteket. N. var jämväl
mångårig ledare af sällskapet Par Bricole i Stockholm,
om hvars utbildning han inlade stora förtjänster.
-rn.*
Neschi [nes-chi] 1. Neski (af arab. násach,
afskrifva) är namnet på den allmännaste samt för
skrifna och tryckta böcker vanligaste formen af
arabisk skrift. Af de många öfriga skriftformerna
äro följande de viktigaste: divani för fermaner och
andra offentliga aktstycken, súlus för inskrifter på
byggnader, ta’lik, kursivskrift, för poesi, bref (och
för alla slags persiska manuskript), samt den till
utseendet ålderdomligaste, kufi (jfr Kufisk skrift).
H.A.*
Nescit artem, qui nescit martem, lat. Se
Järnmedel, sp. 412.
Nescit occasum, lat., "den (stjärnan) vet ej af
nedgång", devis på svenska Nordstjärneorden.
Nesjar, de norska konungasagornas namn på kuststräckan
mellan Tönsberg- och Langesundfjordarna och särskildt
på den mellan två näs belägna hamnplatsen, där det
afgörande sjöslaget mellan Olof den helige och Svein
jarl utkämpades palmsöndagen 25 mars 1016. Platsen för
striden har af moderna norska historiker, särskildt
Y. Nielsen, förlagts till nuv. Nevlunghavn (se d. o.).
K. V. H.
Neski. Se Neschi.
Nesle [nål], stad i franska dep. Somme
(Picardie). 2,436 inv. (1901). Sockerbruk,
brännvinsbränning. N. har gett namn åt en
gammal feodalfamilj, som utgick på manssidan, men
herrskapet N. öfvergick på kvinnolinjen till släkten
Clermont. Herrskapet N. upphöjdes till grefskap 1466
och till markisat 1545 och förvärfvades 1666 af Louis
Charles de Mailly. Dennes sonson hade 5 döttrar,
af hvilka 4 voro Ludvig XV:s mätresser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
