Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nevada - Nevada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergskedjan, hvilken har en betydligt bredare kam,
är Pico de Chullo (2,611 m.). Högsta passet i hela
berget, Colladode Veleta, ligger 3,300
m. ö. h.: snögränsen ligger på norra sidan på 2,990,
på södra sidan på 3,100 m. höjd. Mot s. förgrenar
sig berget och bildar där ett stort antal dalar,
med ett gemensamt namn kallade Alpujarras
(se d. o.). Sierra N. utgör vattendelaren mellan
Guadalquivirs flodområde å ena sidan samt Medelhafvets
kustfloder å den andra. – 2. [nivā’dā] Bergskedja i
nordamerikanska staten Kalifornien, ö. om floderna
Sacramentos och San Joaquins stora längddal och vid
båda ändarna sammanhängande med Coast range. Den
har en längd af omkr. 890 km. och en medelbredd af
150 km. och går från Tehachipi-(Tahichipi-Tehachapi)
passet (1,180 m.) i s., genom hvilket går Atlantic- and
Pacificbanan, till M:t Shasta i n. Omedelbart n. om
det nämnda passet stiger kedjan i Tehachipi peak
till 2,450 m., i Pah-ute-peak till 2,540 m. och i
Olancha peak till 3,705 m. samt i trakten af Owen
sjön till mer än 4,000 m. Där ligger v. om sjön dess
högsta topp, M:t Whitney (4,419 m.), som äfven är
den högsta inom unionens hufvudområde, men dessutom
finnas minst 12 toppar på mer än 4,000 m. I trakten
af Tahoesjön bli bergen småningom lägre, dock träffas
äfven där några af mer än 3,000 m., och först mot
norra delen af sierran sjunka de ned till 2,500
m. och därunder. Ett undantag gör Lassen peak, som
når 3,181 m. Norr om denna ligger en bred dalsänka,
vid hvilken många sätta bergets norra gräns, men
äfven om man förlägger den s. om M:t Shasta, hör detta
väldiga berg icke till N., utan till Kaskadbergen. –
Passhöjden är likaledes betydande i den del af berget,
som ligger s. om Tahoesjön, vanligen öfver 3,000
m. N. om sjön ligger det 2,409 (2,140) m. höga Donner-
l. Truckee-passet, genom hvilket Central-pacific-banan
går. – Mot Great basin stupar i synnerhet den södra
delen mycket brant, hvarför kedjan från denna sida
ter sig mest storartad. Mot den kaliforniska dalen är
lutningen mycket mindre skarp, och bergen ta sig ut
som en mörk, enformig ringmur och göra mer intryck
genom sin massa än genom sin kamhöjd, ehuru de här
hvila på en minst 1,000 m. lägre bas än på östra
sidan. Men på den breda västra sluttningen intränga
vertikalt flera djupa, branta cañonliknande dalar,
som höra till Amerikas vackraste trakter (Kern
river, Kings river, Tehipite-, Joaquin-, Merced-
och Yosemite-dalarna m. fl.). Som hela bergets
glanspunkt betraktas den i nyaste tid mycket besökta
Yosemitedalen (se d. o.) med de härliga
vattenfallen, som där bildas af den till San Joaquin
strömmande Mercedflodens kallbäckar. – I sina högre
delar består berget af kristalliniska bergarter,
och blott på dess flanker uppträda paleozoiska och
mesozoiska. Stora områden af de högre delarna utgöras
af granit och granodiorit, på sluttningarna af
kvartsit och lerskiffer samt andesit, till hvilken de
rikaste malmgångarna äro bundna. – Ett oerhördt stort
antal sjöar ligger inom bergen. Den största är den
på omkr. 1,900 m. höjd liggande Tahoe (530 kvkm.). De
flesta äro glaciala bildningar. Likaledes är rikedomen
på vattenfall stor; de berömdaste äro de öfver 750
m. höga Yosemite-fallen, Bridal-Veil-fallet (215
m.), Nevadafallet (185 m.) och Vernalfallet (120
m.). – Vegetationen är på östra sidan, som ligger
i regnskugga, knapp och karg, på den västra däremot
riklig, i synnerhet i bergets högre delar. Särskildt
finnas här barrträd af jättelika dimensioner. Bland
dem må särskildt nämnas Sequoia gigantea, som
växer på en höjd af 1,500–2,400 m. Andra barrträd
gå än högre, och den öfre trädgränsen är på de höga
topparnas norra sida 3,400–3,500 m., på den södra
3,600–3,700 m. Glaciärbildning förekommer endast
i inskränkt omfattning, och särskildt är bergets
högsta parti (närmast M:t Whitney) alldeles utan
glaciärer. Längre mot n., i trakten af Monosjön,
finnas de däremot: där ligger den ståtligaste af alla,
på M:t Lyell (3,984 m.), hvilken är 1,5 km. lång och
lika bred, samt glaciären på M:t Dana, hvilken når
lägst af alla (3,300 m. ö. h.). Öfverallt stöter
man däremot på spår af forntida nedisning.
1. (J. F. N.) 2. J. F. N.
Nevada [nivä’da], off. förk. Nev.,
en af de västra staterna i nordamerikanska
unionen, ligger mellan 35° och 42° n. br. samt
114° l’ 34" och 120° 1’ 34" v. lgd samt begränsas
i n. af Oregon och Idaho, i ö. af Utah och Arizona
samt i s. v. och v. af Kalifornien. 286,675 kvkm.,
hvaraf 2,250 kvkm. vatten. N. upptar en stor del
af det s. k. Stora bäckenet (Great basin) mellan
Rocky mountains och Sierra Nevada. Bäckenet har
en medelhöjd af 1,600 m., dock ligga stora områden
- oafsedt bergskedjorna - mycket högre. Längst i
n. höjer sig Nevadaplatån till mer än 1,800 m. Många
mestadels nord-sydliga kedjor (Basin ranges) stryka
öfver bäckenet, bland hvilka de högsta äro Ibenpah
mountains (3,690 m.) på gränsen till Utah, Snake
range, som i Wheeler peak når 3,980 m., likaledes på
gränsen till Utah, Humboldt range (3,452 m.), Shell
creek range (3,350 m.), Cortez range (2,818 m.),
hvilka alla kedjor ligga i N:s nordöstra del, som
är Stora bäckenets högsta parti. Väster därom ligger
Lahontan- 1. Nevadabäckenet med flera stora saltsjöar,
såsom Walker lake (1,261 m. ö. h.), Humboldt sink
(1,190 m.), Carson lake (1,184 m.), Winnemucca lake
(1,181 m.) och Pyramid lake (1,153 m. ö. h.). Mot
s. sänker sig landet till 600-800 m. och har
sin lägsta punkt (300 m.) i Colorados cañon, som
ligger på gränsen till Arizona. Landet företer i
sin helhet ett ganska naket och bergigt utseende;
mellan de parallella bergskedjorna ligga dalar af
8-30 km. bredd, som, där de genomskäras af vattendrag,
innehålla bördiga sträckor. De sakna i allmänhet träd,
endast cotton-wood (Populus deltoides) förekommer här
och där utmed floderna. På höjden af bergskedjorna och
på östra sidan af Sierra Nevada finnas skogar. Endast
två af statens floder, Owyhee, ett tillflöde till
Columbia, samt Colorado, nå hafvet; de öfriga, såsom
Humboldt river, Truckee river, Walker river, Carson
river och Reese river m. fl., falla ut i insjöar, af
hvilka staten har ett stort antal, eller försvinna
i sanden. På många ställen på bergskedjornas sidor
synas tydliga strandlinjer efter ett forntida inhaf
eller försvunna sjöar. (Se Bonne-villesjön.) Varma
källor, af hvilka flera ha medicinska egenskaper,
finnas i alla delar af staten. Till sin geologiska
bildning är östra N. arkeiskt och paleozoiskt, medan i
västra delen mesozoiska bildningar äro förhärskande. I
sammanhang med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
