Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New Orleans - New Philadelphia - New Plymouth - Newport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för en katolsk ärkebiskop. - Af bildningsanstalter
eger N. Tulane-universitetet, som upprättades
1884 på grund af stora donationer af P. Tulane
(l,1 mill. doll.) och hvarmed förenades statens
äldre vetenskapliga anstalter: Medical school
(1834), Law school (1847) och Academic department
(1878). Därtill kommo 1887 Newcomb memorial
coll. (en högre undervisningsanstalt för kvinnor),
1906 department of architecture, 1907 teachers’
coll. och 1909 dental college. Andra läroanstalter
äro Leland university (1870), en högre skola för
negrer, New Orleans university (1873), metodistiskt,
Southern university (1883), understödt af staten,
samt Straight university (kongregationalistiskt)
samt ett jesuitkollegium (1847). En stiftelse af John
Mc Donough har byggt och inredt ett 30-tal vackra
skolhus i olika delar af staden, där 15-20 tusen barn
undervisas. - Årligen firas i N. en i hela Amerika
berömd karnaval. - N. är framför allt en handelsstad,
som i fråga om utrikeshandeln öfverträffas endast af
New York och 1910-11 ombesörjde 6,7 proc. af unionens
hela in- och utförsel. Då importerades varor för
66,7 mill. doll. och exporterades sådana för 172,8
mill. doll. Särdeles omfattande är exporten af bomull
(vissa år till ett värde af 100 mill. doll.). Hvete
och hvetemjöl, majs, ris, tobak samt andra
landtmannaprodukter och trävaror äro likaledes
viktiga exportvaror. Sjöfarten på Mississippi, som
mest bidragit till stadens uppblomstring, stiger till
omkr. 2 mill. ton, men har gått mycket tillbaka utom
i fråga om exporten af trävaror, stenkol, bomull och
socker. Härtill har anläggande af 11 järnvägar till
N. ej litet bidragit. Industrien, som under de senaste
tjugu åren mycket tillväxt, framställde 1909 varor för
78,8 mill. doll. Mest betydande är sockerindustrien
(nära 35 mill.); af öfriga industrigrenar märkas
kvarn-, pappers-, tobaks- och trävaruindustrierna samt
framställning af bomullsfröolja och bomullstyger. -
Inloppet till staden försvaras af forten Jackson och
S:t Philip. - N. grundlades 1718 af en fransman från
Canada, J. Bapt. Lemoyne de Bienville, guvernör i
den franska koloni, som hans broder Iberville 1700
grundlagt vid kusten, och blef snart hufvudstad i
franska Louisiana samt uppkallades efter hertigen
af Orléans. 1762 öfvergick N. i spansk ego, blef
i nov. 1803 åter en fransk stad, men såldes 20
dagar senare jämte Louisiana (se d. o.) till Förenta
staterna. Det hade då omkr. 10,000 inv., mest franska
kreoler och deras slafvar. Ryktbart i nyare historien
är N. genom den framgång, hvarmed det, i all hast
befäst (till en del med bomullsbalar), på båda
sidor af floden under generalmajor Jacksons ledning
försvarade sig mot engelsmännen från 28 dec. 1814 till
8 jan. 1815. Ännu namnkunnigare är inloppets forcering
24 april 1862 genom unionsamiralen Farragut, som l maj
i förening med den från landsidan anfallande Butler
tvang staden att kapitulera. - Genom den italienska
invandringen har mafian (se d. o.) öfverförts till N.
J. F. N.
New Philadelphia [njō filəde’lfiə], stad i
nordamerikanska staten Ohio, vid Tuscarawas river,
nära Ohiokanalen. 8,542 inv. (1910). Staden ligger
i en fruktbar trakt med lager af eldfast lera
och stenkol. Tillverkning af stålvaror, emaljerade
varor, lergods, vagnar m. m.
J. F. N.
New Plymouth [njō pli’məth], hamnstad på västra
kusten af Nya Zeelands nordö, vid foten af M:t
Egmont (2,521 m.), genom järnväg förenad med
Wellington. 5,141 inv. (1906). Garfverier, sågverk
och kvarnar. Omgifningen bär med rätta namnet Nya
Zeelands trädgård.
J. F. N.
Newport [njō’påt]. 1. Stad och grefskap
(county borough) i sydvästra England, vid Usk,
8 km. från dess förening med Severn, före 1888
tillhörigt grefsk. Monmouth. 18 kvkm. 83,700
inv. (1911). Staden har flera moderna offentliga
byggnader. N:s snabba utveckling under senare
år beror hufvudsakligen på, att det eger en djup
flodhamn med dockor och varf, till hvilken stora
ångare kunna nå. Järnmalm, tackjärn, trä och
spannmål äro de viktigaste importartiklarna, medan
stenkol och järnvaror exporteras. Staden har stora
gjuterier och maskinverkstäder samt tillverkar
bl. a. vagnar, hjul, spik och bultar, järntråd,
fartyg, järnvägsmateriel, landtbruksredskap och
gödselmedel, glas och lergods. Säte (sedan 1850)
för en katolsk biskop, hvars domkyrka ligger i
Belmont nära Hereford. – 2. Stad på engelska ön
Wight (Hampshire), ligger nära öns midt, vid den
dit segelbara floden Medina och vid järnvägarna till
Cowes, Kyde och Ventnor. 11,154 inv. (1911). N. är
öns hufvudort och förnämsta handelsstad. Latinskola,
flickskola, museum. Ett stycke s. v. om staden ligger
byn Carisbrooke (5,139 inv. 1911), med storartade
ruiner af ett slott, där Karl I satt fången en tid
före sin afrättning, och 2 km. i n. v. Parkhurst med
kasern och fängelse (boktryckeri och bokbinderi för
de engelska fängelserna).
– 3. Stad i engelska grefsk. Shrop, vid
Shrewsburykanalen. 3,250 inv. (1911). Latinskola.
Järnindustri. – 4. Stad i nordamerikanska staten
Kentucky, vid Ohio, midtemot Cincinnati i Ohio,
och vid Licking river, midt emot Covington i
Kentucky. 30,309 inv. (1910). Betydlig industri,
i synnerhet i järn (tillverkningsvärde 6,5 mill.
doll. 1909).
– 5. Stad i nordamerikanska staten Vermont,
vid sjön Memphremagog. 3,684 inv. (1910).
Skofabriker. – 6. Stad i nordamerikanska staten
Rhode island och den fashionablaste badorten i
Amerika, ligger på sydspetsen af ön Rhode island
vid Narragansettviken. 27,149 inv. (1910), en
siffra, som mångdubblas om sommaren, när besökande
samlas från alla delar af unionen för att för ett par
månader slå sig ned i de yppiga landställena och
millionärernas privata villor l. "cottages",
som de kallas. Den äldre delen af staden ligger nära
hamnen på västsidan, men de nya och förnäma
kvarteren högre upp ända till motsatta sidan af ön.
Staden har årliga uppvisningar af hästar och hundar,
och dess hamn, som skyddas af 3 fort, är en mötesplats
för kappseglings- och lustjakter. I Touroparken, som
prydes af statyer af M. C. Perry och W. E. Channing
och vid hvilken ligger Channing memorial church,
står en rund, af 8 pelare uppburen tornlik stenbyggnad
af 7 m. diameter, hvilken somliga ansett för ett
från 1100-talet härstammande byggnadsverk af nordmän,
men som nu bevisats vara en af Rhode islands guvernör
B. Arnold (1615–78) byggd väderkvarn. N.
anlades 1639 och hade ett årh. senare 5,000 inv.
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
