Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med sammanlagdt 6,248 lärare och 130,316
lärjungar, 15 offentliga och l enskild normalskola
(lärareseminarier) med 334 lärare och 4,444 elever
samt 33 universitet och colleges med 3,325 lärare
och 26,068 stud. Alla high schools och den högre
undervisningen i allmänhet lyda under University
of the state of N., ett ämbetsverk, hvars "board
of regents" utses af statens representation. De
flesta högskolorna inom staten ligga i staden
N. (till hvilken hänvisas). De mest besökta af de
öfriga äro Cornell university i Ithaca, Syracuse
univ. i Syracuse, Vassar college i Poughkeepsie,
Rensselaer polytechnic institute i Troy samt
unionens krigsakademi i West Point. — Statens
förvaltning ledes af en guvernör (governor),
biträdd af en vice guvernör, en statssekreterare
och 4 andra högre ämbetsmän, hvilka alla väljas för
2 år af folket. Representationen, som sammanträder
hvarje år i hufvudstaden Albany, består af en senate
(51 led., utsedda för 2 år) och en assembly (150
led., valda för 1 år). Valrätt har hvarje man och
(enligt en i jan. 1913 antagen lag) kvinna af minst
21 års ålder, som varit medborgare i minst 90 dagar
och bott i staten minst 1 år före valet. Frågan om,
huruvida ett konvent skall utses för att revidera
författningen, skall framläggas för folket hvart 20:e
år (fr. o. m. 1916). Om ett sådant föreslår ändringar,
skola dessa underställas folkets godkännande. Staten
representeras i kongressen af 2 senatorer och 43
representanter. För lokalförvaltningen är staten
delad i 61 counties. Dess hufvudstad är
Albany. N. är unionens rikaste stat. Det taxerade
värdet af fast egendom uppgick 1910 till 9,6
milliarder doll. och af annan egendom till 482,5
mill. doll. Enligt beräkning af Federal census
bureau steg den samlade förmögenheten 1904 till 14,77
milliarder, hvaraf 9,15 milliarder å fast egendom. —
Historia. När och af hvilken europeisk sjöfarare New
York-viken först upptäcktes, är ovisst (möjligen
Verrazano 1524), men säkert är, att Henry Hudson
i sept. 1609 i holländska Ostindiska kompaniets
tjänst seglade uppför Hudsonfloden. Hans rapport
om den vackra hamnen och floden, det fruktbara
landet vid dess stränder, indianernas (irokesernas)
fridsamma lynne samt rikedomen på pälsbärande djur
väckte ett lifligt intresse i Nederländerna, och ett
nybygge anlades 1613 på södra ändan af ön Manhattan
(Nya Amsterdam; nuv. staden New York) och 1615
ett handelsfaktori, Fort Nassau, på Castle island,
nära nuv. Albany, Det senare öfvergafs 1618, och
ett nytt anlades på nuv. Albanys plats under namnet
Fort Orange. 1621 erhöll nederländska västindiska
kompaniet af generalstaterna full besittningsrätt på
24 år af landet, som sedan 1614 kallats Nya Nederland
och som blef en särskild provins med Peter Minuit
som generaldirektör 1626—32. Kolonien utvidgades,
men inom kort uppkommo tvister med indianerna,
som medförde ett flerårigt blodigt krig, samt med
engelsmän på norra gränsen och svenskar i Nya Sverige
på södra. I sept. 1664 tog en engelsk eskader kolonien
i besittning för Englands räkning, hvilket gjort
anspråk på den sedan 1621. Redan före eröfringen hade
Karl II åt sin broder hertigen af York skänkt allt
land från västra stranden af Connecticut river till
östra sidan af Delawareviken,
och kolonien Nya Nederland samt staden Nya Amsterdam
fingo namnet New York. 1673 återtogo holländarna
staden, men förlorade den redan i nov. följande
år. 1683 höll kolonien sin första lagstiftande
församling och antog en författning. När hertigen
af York 1685 som Jakob II uppsteg på Englands tron,
blef hertigdömet N. en kunglig provins och en del af
New England. Under amerikanernas oafhängighetskrig
eröfrades staden N. 1776 af engelsmännen och
behölls af dem till freden 1783. 26 juli 1788 antog
staten förbundsförfattningen, och 1797 flyttades
regeringens säte från staden N. till Albany.
J. F. N.
New York [njō’jå’k], stad i nordamerikanska
staten New York (se kartan), näst London jordens
folkrikaste stad och största handelsstad, ligger
vid öfre ändan af New York bay, där Hudson (där
kallad North river) förenar sig med East river (se
d. o.). N. eller Greater N., som det ock kallas
efter föreningen 1897 af angränsande samhällen,
består af fem "boroughs": Manhattan (56,3 kvkm.),
det egentliga N., på ön Manhattan (se d. o. 1), jämte
några kringliggande holmar (Blackwell’s, 48 har,
Ward’s, 80 har, Randall’s, i East river, Governor’s,
Ellis och Bedloe’s i Upper bay), The Bronx (105,3
kvkm.), den sydöstligaste delen af statens fastland,
ö. om Manhattan (skild därifrån genom Harlem river),
n. om East river, Richmond (148 kvkm.), omfattande
Staten island (se d. o.) samt de i Lower bay genom
fyllning bildade holmarna Swinburne och Hoffman,
tillkomna som karantänsstationer, den sydligaste och
västligaste stadsdelen, Brooklyn (201 kvkm.), den
västligaste delen af Long island, samt Queens (335,5
kvkm.) n. om Brooklyn, likaledes på Long island. City
hall i södra delen af Manhattan ligger under 40° 42’
43" n. br. och 74° 07’ 3" v. lgd. Största bredden
från ö. till v. är 25,7 km., och största längden
från n. till s. är 51,5 km. Sammanlagd areal 846,6
kvkm. (utom vatten), näst Londons världens största
stadsområde. Stadens hela vattenfront är 550 km. —
N:s hamn är en af de vackraste, största och säkraste i
världen. Den utgöres till största delen af N. bay, som
väl mellan Sandy hook i s. och Coney island i n. är
besvärad af flera sandbankar, men mellan dessa har
djupa infartsrännor, såsom Main Gedney channel närmast
Sandy hook, urspr. 300 m. bred och 8 m. djup, men nu
fördjupad till 10 m., samt den 4,8 m. djupa, 285—530
m. breda Ambrose channel, som håller på att förstoras
till 13 m. djup och 700 m. bredd. Innanför dessa
kanaler ligger N. Lower bay (230 kvkm.), som genom
The narrows, sundet mellan Staten island och Long
island, är förenad med Upper N. bay (36 kvkm.). Staten
island skiljes från Manhattan i n. genom sundet Kill
van Kull, som förenar Newark bay i v. med Upper
bay, samt från fastlandet i v. genom Arthur Kill
l. Staten island sound, som från Newark bay går till
Raritan bay. Dessa vikar och sund samt North river
(Hudson) och East river bilda den egentliga hamnen
med kajer, lossnings- och lastningsinrättningar och
varuhallar. North river, som här är 1,6 km. bred,
har ett maximidjup af 20 m., East river är 1,200
m. bred och 35 m. djup, i Hell gate kanalen (se
East river) 70 m. Samtliga fyra inlopp till New York
bay skyddas af befästningar. Såväl södra som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
