Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en mer betydande handelsgata, än den nu är. I den
öfre stadsdelen ligga många allmänna byggnader, såsom
det jättestora Metropolitan opera house, Hippodromen,
Madison square garden och teater (fig. 23), Carnegie
music hall (för konserter och föredrag med 2,752
sittplatser), Public library (fig. 11), Metropolitan
museum of art, National academy of design,
Columbiauniversitetets byggnader (däribland ett
vackert bibliotekshus), Normal college, flera kaserner
(jfr fig. 21), general Grants mausoleum, flera stora
sjukhus etc. Af kyrkor är den största den katolska S:t
Patricks-katedralen (fig. 9), den mest framstående
kyrkobyggnaden i Förenta staterna (byggd 1850-79 i
gotisk stil af hvit marmor), vidare den anglikanska
katedralen S:t John the divine (vid Morningside
park, grundlagd 1892, ännu ofullbordad; fig. 12),
S:t Thomas-kyrkan (episkopalernas), Fifth avenue
Presbyterian church, flera synagogor m. fl. Inalles
finnas i det egentliga N. omkr. 650 kyrkor. Bland
byggnader i N. må f. ö. nämnas de af City and suburban
homes comp. uppförda arbetarbostäderna (se om dem
Arbetarbostäder, sp. 1313, och illustrationerna
sp. 1311-12). - Af parker är den största och
vackraste Central park (4 km. lång, 0,8 km. bred,
340 har), med sjöar, klipp-partier, åk-, rid-
och promenadvägar (se fig. 13), med statyer öfver
Shakspere, Scott, Burns, Columbus, Webster, Bolivar,
Hamilton, Morse, Thorvaldsen m. fl. och med den ena
af de s. k. Kleopatras nålar. Mindre parker ligga
flerstädes på Manhattan, såsom Riverside park (56
har), utmed Hudson, Morningside park (12,6 har), M:t
Morris park (8 har) m. fl., medan i andra stadsdelar
finnas t. o. m. större, t. ex. i Bronx van Cortlandt
park (457 har), Bronx park (267 har) och Pelham
bay park (710 har, med 14 km. strand utefter Long
island sound). Södra delen (105 har) af Bronx park
är upplåten åt N. Zoological society’s djurgård, där
Nord-Amerikas större däggdjur så vidt möjligt anbragts
i sin naturliga omgifning, norra delen är en botanisk
trädgård (öfver 100 har) med museum, ett af de
största i världen, och stora växthus. En viktig plats
i stadens kommunikationer inta de broar, som förena de
olika stadsdelarna. Emellan Manhattan och Long island
funnos 1910 4 broar, af hvilka Blackwell’s island
bridge (1901-08, 2,270 m. lång) går till Long island
city och 3 till Brooklyn, nämligen Williamsburg bridge
(kombinerad häng- och kantileverbro, 1897-1903),
Manhattan bridge (1901-09), den största af alla
hängbroar (fig. 5), öfver 3,000 m. lång, hvaraf 448
m. å midtspannet, med 8 järnvägsspår samt banor för
gatu- och gångtrafik, och Brooklyn bridge (1872-83;
se Brobyggnadskonst, sp. 208 o. fig. 9 däri), öfver
Harlem river går omkr. ett dussin broar, däribland
den 445 m. långa, 35 m. höga High bridge, som uppbär
den gamla Croton-akvedukten, och den 730 m. långa och
41 m. höga Washington bridge. Pennsylvania railroad
går från New Jersey i två rör under Hudson, genom
Manhattan mellan 32:a och 33:e gatorna, med stor
station mellan 7:e och 8:e avenyen, samt under East
river i 4 rör till Long island. Norr om Trinity church
ligger dubbelstationen Hudson terminal buildings
tillsammans bildande det största affärshus i världen
(10,000 hyresgäster, 39 hissar) och utgörande
ändpunkt för Hudson and Manhattan railroads tunnlar
under Hudson från Jersey city, och 2 andra tunnlar
gå nordligare under floden till Morton street i N.
Sitt vattenbehof får N. dels genom de 1837-42 och
1883-90 byggda gamla och nya Croton-akvedukterna,
som föra vattnet från Crotonflodens källtrakter till
reservoarerna i Bronx och Central park och högst
kunna lämna per dygn 146 mill. liter. 1905 började
man bygga en ny vattenledning från Catskills, med en
stor reservoar (The Ashokan) mer än 155 km. n. v. om
N. på västra sidan af Hudson, hvarifrån vattnet ledes
under Hudson till en fördelningsreservoar i Yonkers
city och därifrån till stadens fem delar. Dock
kan ledningstrycket icke drifva vattnet upp i
skyskrapornas högsta våningar, utan hvarje sådan
måste ha sitt eget pumpverk. (Om Brooklyn se d. o.)
Invånare. N. hade 1910 4,766,883 inv., sålunda
fördelade: Manhattan 2,331,542, Bronx 430,980,
Brooklyn 1,634,351, Queens 284,041 och Richmond
85,969 pers. Ännu 1890 var befolkningen endast
1,515,301 (inom sina nuvarande gränser 2,507,414),
men 1897 inkorporerades med N. sju åttondelar af
det nuv. stadsområdet, och detta förklarar den stora
tillväxten 1890-1900. N. hade 1776 22,000 inv., 1790
(första folkräkningen) 33,131, 1840 312,710, 1900
3,437,202. Af den hvita befolkningen voro 1910 endast
921,318 (19,3 proc.) af inländsk börd, 1,820,141
(38,2 proc.) voro barn af inflyttade utlänningar och
1,927,703 (40 proc.) voro födda i utlandet. Talrikast
voro ryssarna (484,193) och italienarna (340,770),
hvilka senare tillfört staden några af dess sämsta
folkelement. 278,137 voro födda i Tyskland, 266,873
i Österrike-Ungern, 252,672 på Irland, 101,606 i
Storbritannien, 34,952 i Sverige, 22,281 i Norge och
7,997 i Danmark. Flera af dessa folk ha slagit sig
ned i samma stadsdelar och bilda lokala enheter,
såsom "Lilla Italien" omkring Mulberry street,
"Chinatown", judekvarteret vid öfre Bowery och
"Klein-Deutschland" ö. om 2:a avenyen o. s. v. Äfven
negrerna, som 1910 voro 91,709, ha sin stadsdel. -
För folkundervisningen gälla samma bestämmelser som i
staten N. Först 1875 blef den obligatorisk. Särskilda
skolor för negrer afskaffades 1884. Skolväsendet
ledes sedan 1901 af en för hela N. gemensam
öfverstyrelse (board of education) på 46 medlemmar
och 46 lokala skolstyrelser samt en verkställande
kommitté af 15 medl. jämte 9 in-inspektörer. 1909-10
inrättades särskilda yrkesskolor och skolor för klena
(blodfattiga) barn. Ett ypperligt system af afton-
och ferieskolor är genomfördt. 1848 inrättades en
fri akademi för lärjungar, som lämnat de offentliga
skolorna, och denna fick 1854 rätt att utdela grader
och omorganiserades 1866 till College of the city of
N. Denna skola motsvarar ett högre allmänt läroverk
(med 7-årig kurs) och bibehåller en särställning,
sedan staden fått en mängd sådana läroverk. 1871
inrättades ett lärarinneseminarium, sedan 1910 kalladt
Woman’s college of the city of N., som ett led i
det offentliga skolsystemet. Den äldsta högskolan
i N. är Columbiauniversitetet (grundlagdt 1754 af
Georg II under namnet King’s college, stadfäst 1787 af
staten N:s representation under benämningen Columbia
college), som 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
