Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nicaragua - Nacaragua-kanalen - Nicaraguasjön - Nicasius, Bernard. Se Bernaerts - Nicastro - Niccolini [nikkå-), Giovanni Battista - Niccolò da Foligno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då han störtades genom en revolution och väpnadt
ingripande från Förenta staterna på grund däraf,
att han dödat några amerikanska medborgare. Därefter
regerade två provisoriska presidenter, tills den nya
författningen blef färdig. Nuv. president är
Allolfo Diaz, vald för perioden 1911–16. Under de sista
åren har N. närmat sig intimt till Förenta staterna,
som fått tillstånd att anlägga en kanal emellan
världshafven på N:s område och att där anlägga
en örlogshamn vid Stilla hafvet. Ja, i juli 1913
föreslog amerikanske utrikesministern Bryan, att
Förenta staterna skulle "adoptera" N., ett förslag,
som dock icke vann godkännande af senaten. Litt.:
Belt, "The naturalist in N." (1873), Niederlein,
"The state of N." (1898), Walker, "Ocean to ocean,
an account of N." (1902), och Périgny, "Les cinq
républiques de l’Amérique centrale" (1912). Jfr
litteraturanvisningen under art. Central-Amerika.
J. F. N.
Nicaragua-kanalen [-kara’gωa-], kanal, afsedd
att med begagnande af Nicaraguasjön dragas genom
Central-Amerika för att förkorta sjövägen mellan
Atlantiska och Stilla oceanerna. Till utgångspunkt
var vald Greytown vid Karibiska hafvet, till
ändpunkt Brito vid Stilla hafvet. Kanalens längd
mellan Greytown och Brito beräknades till 299,5
km. Nicaraguasjön ligger emellertid 33 m. öfver
hafvet, och för att öfvervinna denna höjdskillnad
skulle 9 slussar byggas. Det 1889 i New York
bildade Nicaragua canal construction company
påbörjade 1890 arbetet vid S. Juan, men sedan en
del af hamnanläggningen där, en 18 km. lång järnväg
för transport af material och en telegrafledning
fullbordats, gräfningsarbetet framskridit 1 km. och
omkr. 4 mill. dollar utgifvits, afstannade arbetet
alldeles 1893, sedan representanternas hus vägrat
statsunderstöd, och 1894 såldes bolagets egendom på
offentlig auktion. I afsikt att taga byggnadsfrågan
i egen hand ditsände Förenta staternas regering
en undersökningskommission (1895), men 1897
tillförsäkrade Nicaraguas president ett engelskt
bolag uteslutande rätt till sjöfart på S. Juan
och Nicaraguasjön, hvilket vållade tvister mellan
unionen och England. Dessa bilades först 1900
genom det s. k. Hay-Pauncefote-fördraget (se
Clayton-Bulwerfördraget och Panamakanalen). Men
sedan amerikanerna 1903 förvärfvat sig
Panamakanalområdet och beslutat sig för att fortsätta
arbetena där, fick Nicaraguakanalförslaget alldeles
falla. (J. F. N.)
Nicaraguasjön [-kara’gωa-], af infödingarna kallad
Cocibolca, insjö i centralamerikanska republiken
Nicaragua, ligger på omkr. 40 m. höjd och har en
areal af 7,700 kvkm. Sjön är omgifven af vulkaner,
och i densamma ligga flera fruktbara och merendels
bebodda öar af vulkaniskt ursprung och med flera
vulkaner, af hvilka den betydligaste är Ometepe (på
en ö Alta Gracia l. Ometepe), som efter lång hvila
hade ett utbrott i juni 1883. Från Stilla hafvet är
sjön skild genom det 20 km. breda, 46 m. höga näset
Rivas. Den något högre liggande Managuasjön
(se d. o.) afrinner vid högvatten till N. genom den 35
km. långa Panaloya, och själf afbördar N. sitt vatten
genom San Juan, som genombryter bergskedjan och faller
ut i Karibiska hafvet vid San Juan del Norte. Floden
är 200 km. lång, ganska bred och djup, men flera
farliga forsar bereda ångbåtsfarten besvärliga hinder.
(J. F. N.)
Nicasius, Bernard. Se Bernaerts.
Nicastro [-ka’strå], stad uti italienska
prov. Catanzaro (Kalabrien), 9 km. från
S. Eufemiaviken. 13,671 inv. (1901; som kommun
18,150 inv.). Biskopssäte. N. är beläget på näset
mellan Eufemiaviken och Squillaceviken. Det
led svårt af jordbäfningarna 1638 och 1905.
J. F. N.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
