Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 937-938 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nickelstål - Nickelstålpansar. Se Pansar - Nickelsulfat - Nickelswalde - Nickeletrakarbonyl, kem. Se Nickelkoloxid - Nickelvismutglans - Nickelvitriol, kem. Se Nickelsulfat - Nickelåda, krigsv. Se Nicka - Nickhake, krigsv. Se Nicka - Nicodé [-kåde], Jean Louis - Nicodemi, Johannes. Se Lillieström - Nicodemus. Se Nikodemus - Nicol [ni'kl], William, skotsk fysiker. Se Nicols prisma - Nicolai, Erasmus. Se Erasmus Nicolai - Nicolai, Ericus. Se Ericus Nicolai - Nicolai, Laurentius. Se Laurentius Norvegus - Nicolai, Philipp - Nicolai, Christoph Friedrich - Nicolai, Friedrich Bernhard Gottfried

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller en stund före järnets tappning ur ugnen. För
att ytterligare höja brottgräns och hårdhet
ger man nickelstål, i regel perlitiskt, stundom
en mindre kromhalt, ej öfver 1,5 proc. Dylikt
s. k. nickelkromstål användes för samma ändamål som
vanligt nickelstål och särskildt i härdadt tillstånd
till pansarplåtar. Gröfre dylika cementeras före
härdningen på den för beskjutning utsatta sidan.
F. S-e.

Nickelstålpansar. Se Pansar.

Nickelsulfat, Nickelvitriol, kem.,
Ni SO₄, kristalliserar med 7
molekyler kristallvatten i smaragdgröna, rombiska
eller kvadratiska kristaller. Se vidare Nickel.

Nickelswalde, by på Danziger nehrung. Vid N. lät
hertig Adolf Johan i juni 1658 uppkasta åtskilliga
förskansningar, medelst hvilka de på svenska flottan
till redden utanför Danzig ankomna förstärkningarna
kunde, utan att oroas från denna stad, ilandföras.
L. W:son M.

Nickeltetrakarbonyl, kem. Se Nickelkoloxid.

Nickelvismutglans 1. Kallilit, miner.,
blåaktigt gråa massor af sammansättningen
Ni Bi S. A. Hng.

Nickelvitriol, kem. Se Nickelsulfat.

Nickelåda, krigsv. Se Nicka.

Nickhake, krigsv. Se Nicka.

Nicodé [-kade], Jean Louis, tysk tonsättare,
f. 1853 i Posen, utbildad i Berlin af Kullak,
Wüerst och Kiel, var pianolärare vid konservatoriet
i Dresden 1878-85 och därefter till 1888
anförare för de filharmoniska konserterna där.
N:s förnämsta komposition är det på patetiska och
måleriska delar rika, i Berlioz-Liszts
stil hållna "symfoni-odet" Das meer för stor
orkester, orgel och manskör (1888). Vidare märkas
Symphonische variationen för orkester (1884),
de symfoniska dikterna Maria Stuart, Die jagd
nach dem glück och Gloria (med slutkör) samt
orkestersviter, sonater, etyder och sånger.
Jfr Schäfers monografi öfver N. (1907).
E. F-t.

Nicodemi, Johannes. Se Lillieström.

Nicodemus. Se Nikodemus.

Nicol [ni’kl], William, skotsk
fysiker. Se Nicols prisma.

Nicolai, Erasmus. Se Erasmus Nicolai.

Nicolai, Ericus. Se Ericus Nicolai.

Nicolai, Laurentius. Se Laurentius Norvegus.


Nicolai, Philipp, tysk teolog och
psalmförfattare, f. 1556 i grefsk. Waldeck,
teol. doktor 1594, d. 1608 som kyrkoherde i Hamburg,
vann ett namn genom bistra stridsskrifter emot
reformerta och katoliker och det asketiska arbetet
Freudenspiegel des ewigen lebens (1599; senaste
uppl. utg. af R. Eckart 1909), skrifvet under intryck
af pestens härjningar och innehållande fyra
psalmer, bland hvilka i synnerhet två, Wie schön leuchtet
der morgenstern och Wachet auf! ruft uns die stimme,
vunnit högt anseende genom sin storslagna form, sin
trosinnerlighet och de mäktiga, jublande koraler
han själf komponerade till dem. Nämnda psalmer ha
tvifvelsutan starkt påverkat Wallin vid diktandet af
n:r 55 och 496 i vår nuv. psalmbok. Trots sparsamheten
i sin poetiska alstring måste N. sägas vara en af
den protestantiska kyrkans största psalmister. Biogr.
af L. Curtze (1859), R. Rocholl (1860) och H. Hübner
(1908). (E. N. S-g.)


Nicolai, Christoph Friedrich, tysk skriftställare
och förläggare, f. 1733 i Berlin, d. där 1811,
var i ynglingaåren bokhandelslärling och hängaf sig
därunder med ifver åt studier. Hans skrift Briefe
über den itzigen zustand der schönen wissenschaften
in Deutschland (1755, nytryck af Ellinger 1894)
gjorde opposition såväl mot Gottsched som mot
schweizarna. Vid denna tid hade han knutit vänskap
med Lessing och Moses Mendelssohn, hvilken senare
blef en flitig medarbetare i N:s "Bibliothek der
schönen wissenschaften und der freien künste"
(1757-58). Berömda uppsatser af Lessing innehållas
i de första årg. af N:s andra tidskrift "Briefe, die
neueste litteratur betreffend" (24 bd, 1759-65). En
härskande ställning inom tyska tidskriftsvärlden
vann N. genom "Allgemeine deutsche bibliothek" (187
bd, 1765-92; forts. af andra 1793-1800 och ånyo af
N. 1800-05), som vardt det förnämsta organet för den
deistiska "upplysningen" i Tyskland och urartade till
den plattaste poesilöshet. Sedan N. 1758 blifvit egare
af familjens bokhandel i Berlin, författade han med
stor flit bl. a. resebeskrifningar, topografiska
arbeten, biografier och romaner. Anmärkningsvärda
äro hans roman Das leben und die meinungen des
herrn magister Sebaldus Nothanker (1773-76; flera
uppl.; sv. öfv. 1788), som realistiskt skildrar
små förhållanden och polemiserar mot ortodoxien
i Tyskland, den föga lyckade parodien Freuden des
jungen Werthers (1775; sv. öfv. 1798), som väckte
mycken harm mot N., och den oläsbart tråkiga polemiken
Geschichte eines dicken mannes (2 bd, 1794; "En tjock
manns händelser", 1797). Han riktade oförtröttadt
sina vapen mot vantro och trångbröstad ortodoxi,
mot pietister och jesuiter, men också i myndig och
själfkär ton emot de nyare, djupare riktningarna
i filosofien och dikten. Han bemöttes och hånades
af Goethe (i "Faust") och Schiller (i "Xenien"),
rönte en förkrossande behandling af Kant, Fichte
och bröderna Schlegel ("F. N:s leben und sonderbare
meinungen", 1801). Se Minor, "Lessings jugendfreunde"
i Kürschners "Deutsche nationallitteratur".
(R-n B.)

Nicolai, Friedrich Bernhard Gottfried, tysk
astronom, f. 25 okt. 1793 i Braunschweig, d. 4 juli
1846 i Mannheim, var 1813-16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>