Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nielsen [niel-], Frederik - Nielsen [niel-], Anders - Nielsen [nil-], Eivind - Nielsen [niel-], N. P. Se Nielsen, P., sp. 962 - Nielsen [niel-]. 1. August Carl N. - Nielsen. 2. Anne Marie Carl-N. - Nielsen [niel-], Johannes - Nielsen [niel-], Ejnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1884). Slutligen började han 1896 utge Kirkelexikon
for Norden, hvaraf de två första banden, omfattande
bokstäfverna A-K, utkommo 1900-04. Jfr J. C. Kall,
"Biskop Fr. N." (1911-12). E.Ebg.
Nielsen [niél-], Anders, dansk politiker, f. 30
maj 1862, son till en småbrukare i Viborgstrakten,
blef medarbetare i en vänstertidning samtidigt med,
att han hjälpte fadern med jordbruket. 1890 invaldes
han i folketinget (han återvaldes sedan ständigt) och
fick redan 1892 en plats i finansutskottet samt var
sedan 1895 en af vänsterreformpartiets framstående
män och därjämte 1897-1906 redaktör af "Randers
venstreblad". Då partiets egentliga ledare 1901
blefvo ministrar, trädde N. i förgrunden i själfva
tinget, blef finansutskottets ordf. (till 1908)
och partiets politiske talman samt statsrevisor. Han
var jordbruksminister juli 1908-okt. 1909 (under tre
efter hvarandra följande premiärministrar) och ånyo
juli 1910-juni 1913. E. Ebg.
Nielsen [ni’l-], Eivind, norsk målare, f. 1864 i
Haugesund, studerade i Bergsliens skola och i München,
har utfört takmålningar i Kristiania nationalteater
(fullb. 1899), målar eljest små genretaflor och
har utfört omtyckta teckningar till barnböcker
(bl. a. till Asbjörnsens sagor). Han är representerad
i Nationalgalleriet.
Nielsen [niél-], N. P. Se Nielsen, P., sp. 962.
Nielsen [niél-]. 1. August Carl N., dansk
tonsättare, f. 9 juni 1865 nära Odense på Fyn,
son af en bymusikant, blef militärmusiker i Odense,
utbildades 1884-87 vid konservatoriet i Köpenhamn,
anställdes 1889 som violinist i hofkapellet samt
studerade 1890-91 i Paris och Italien. Han blef
1908 2:e kapellmästare vid Det kongel. teater. N:s
konstnärliga sträfvan som tonsättare bäres af
manlig intelligens och viljekraft; han skyr
de efterwagnerska moderiktningarnas sinnliga
effektsökeri och vekligt romantiska frossande i
känslor och färger. I stället har han vinnlagt sig om
ren, sträng linjeföring, arkitektonik i uppbyggnaden
och uttrycksfull polyfoni. Visserligen förekomma
ej sällan hos honom hårdheter i motivarbetet och
sällsamma infall. Han har komponerat 3 symfonier,
uvertyren Helios, den stora kantaten Hymnus amoris
(1897; utf. i Stockholm 1902), kantaten Sövnen
(1905), Kantate ved universitetets aarsfest (1908),
fyraaktsoperan Saul og David (1902), hvars förnäma
och genomarbetade musik saknade omedelbart anslående
egenskaper, den komiska tre-aktsoperan Maskarade
(1907; texten efter Holberg) med många graciösa
och roande ställen, vidare musik till Drachmanns
melodrama "Snefrid" och till flera andra skådespel,
festpreludium vid sekelskiftet (för piano), en
symfonisk svit för piano i moderniserad Bachstil, en
violinsonat, flera stråkkvartetter, finstämda sånger
för en röst, körer för mansröster m. m. N. blef 1906
led. af Mus. akad. i Stockholm.
2. Anne Marie Carl-N., den föregåendes hustru,
skulptris, född Brodersen, f. 21 jan. 1863 i Sönder
Stenderup vid Kolding, bonddotter, kom till Köpenhamn
1882, studerade där i Teckningsskolan för kvinnor och
för Saabye samt i Paris. Hon gjorde sig bemärkt genom
fontängruppen Tors fiske (1887) och genom liffulla
djurtyper (Två kalfvar, Konstmuseet, som äfven eger
En ung centaur). Ett betydande verk var reliefen Egil
Skallagrimsson rider hem med sin sons lik (1889,
omarbetad 1899). Nya och dristiga anslag visade
ryttarbilden af drottning Margareta (skiss),
och reliefen Fredrik III med sin drottning till
häst, afsedd för Rådhusets portal, fick andra
priset 1895. Monumentala konstverk, genomförda
med stark stilkänsla, voro bronsdörrarna till
Ribe domkyrka med bibliska scener och symboliska
figurer i relief (1904). I Aten utförde hon 1905
förträffliga kopior i färglagd gips af figurerna
från det äldsta Athenatemplet på Akropolis. F. n. är
hon sysselsatt med sitt hittills största verk,
Kristian IX:s monument, som beställdes, sedan hon vid
täflingen erhållit första priset. En af bifigurerna
i det omfattande monumentet, en fiskare, utställdes
1910. Fru N. har dessutom utfört porträttbyster. I
Stockholm utställde hon 1910 bl. a. Gumma, som rensar
ett trädgårdsland, Flicka till häst} Frysande fölunge,
Skrämdt får, En ko i middagsstunden m. fl.
1. E. F-t. 2. G-g N.
Nielsen [niél-], Johannes, dansk skådespelare
och teaterdirektör, f. 14 sept. 1870, son till
en välbekant högskoleföreståndare Kristian
N. på Hindholm (f. 1835, d. 1891), blef 1891
filos. kand. och uppträdde redan 1892 på K. teatern
i småroller. 1897-99 var han skådespelare på
Folketheatret, sedan i 5 år sceninstruktör vid
K. teatern, men återvände 1904 till Folketheatret
som skådespelare, var 1908-12 därjämte samma scens
direktör, öfvergick i bägge befattningarna till
Dagmartheatret och har utsetts till direktör för
K. teatern fr. o. m. 1914. Han har som skådespelare
haft en omfattande och mycket olikartad repertoar,
dock företrädesvis allvarliga roller, och som direktör
ifrigt sträfvat att ge teatern en utprägladt
litterär hållning samt utveckla ett godt samspel.
E. Ebg.
Nielsen [niél-], Ejnar, dansk målare, f. 9
juli 1872 i Köpenhamn, var målarlärling, studerade
i tekniska sällskapets skola och på akademien 1889-
93. Han väckte 1898 uppmärksamhet genom Den blinda (en
ung blind flicka, sedd mot bakgrunden af ett starkt
stiliseradt landskap, Glyptoteket). S. å. målade han
Döden och krymplingen (Thielska galleriet). 1900
följde kompositionen Människor lyssna till klockorna,
som ringa ut dagen samt En sorgklädd kvinna
(Glyptoteket). 1900-03 vistades N. först i Paris,
så i Italien. I Paris målades 1901 Porträttgrupp
(en ung skulptör och hans hustru på en balkong
med utsikt öfver staden) och efter hemkomsten från
Italien Min hustru och Den hafvande (1903, Göteborgs
museum). Den sjuka flickan (Köpenhamns konstmuseum),
Ålderdomen (Helsingfors’ galleri) och Läsande blind
flicka (1905) äro äfven att nämna. Under en ny
vistelse i Italien målade han Porträtt af Ellen Key
(1907, Nationalmuseum) och Stenekslunden i Volterra
(s. å., Köpenhamns konstmuseum). Från en resa till
Lappland utställde N. i Stockholm en del studier
1909. Porträtt af konstnärens moder utställdes
1913. - I sina tidigare kompositioner gaf N. gripande
uttryck för lidande, ålderdom, vanförhet, aftynande
och död. Ämneskretsen inbjöd ej till färgskönhet,
konstverkets hela innehåll låg i uttrycket, teckningen
var kraftfull, koncis och förenklad, färgen hållen
i några få toner i grått, känsligt sammanstämda. Han
sökte ett monumentalt uttryckssätt, och hans i Italien
utförda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
