Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nissan - Nissastigen. Se Nissan - Nisse - Nissdal - Nisse-go(d)-dräng, folkl. Se Nisse - Nissen, norsk släkt - Nissen, Bolette Margrete, norsk författarinna. Se Gjör - Nissen. 1. Elias Gottlieb Oskar Egede N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Småland, till 1/5 Halland och till
mindre delar Västergötland, uppges af
Hydrografiska byrån till 2,680 kvkm.
A. G.*
Nissastigen. Se Nissan.
Nisse, Tomtenisse, Tomtegubbe l. Tomtevätte, stundom
ock kallad Goenisse l. Nisse-go(d)-dräng
(ty. kobolde l. heinzelmännchen; eng. Puck l. Robin
goodfellow), är enligt folktron en varelse, som
uppehåller sig i eller vid människors boningar och,
om han bemötes väl, främjar husets välstånd och
förkofran. Tomtenissarna äro alltid af manligt kön,
till växten små och dvärgartade. De äro klädda i röd
toppmössa, grå rock och knäbyxor. Vanligen göra de sig
osynliga och visa sig ej gärna för andra än husbonden
själf. Ofta hålla de sig i stallet eller ladugården,
hjälpa flitiga och trogna tjänare, men ställa ofta
till förtret för dem, som äro lata och otrogna. De
draga ofta hö och säd från granngårdarna till sin
egen husbonde. Retas de, förstöra de trefnaden och
välståndet i gården. Mångenstädes sätter folket ut
litet mat till nissen. En och annan gång föräras honom
ett litet klädesplagg; men man får noga välja något,
som han tycker om, ty han är mycket lättretlig. Med
kristliga ting vill tomtegubben ej ha något att skaffa
och kan ej uttala Kristi namn. Likasom näcken räknas
han till den fallna skara, som ej kan ernå någon
salighet. Det är dock enligt folktron i det fåfänga
hoppet om delaktighet i frälsningen, som tomtekarlen
visar sin stora flit och trohet i arbetet. Jfr
Husgudar, sp. 1350, och Vättar. Th. W.*
Nissedal, härad och pastorat i Telemarken, Bratsberg
amt, Norge, på ömse sidor om Nisservatn och längs
Nid-(Nisser-)elvens (se d. o.) öfre lopp. Areal
878,16 kvkm., hvaraf 8,5 kvkm. åker och äng,
487,35 kvkm. skog, 85,22 kvkm. färskvatten. 1,737
inv. (1910). Vid vattendragets södra del ligger det
tätt bebyggda Tveitsund.
K. V. H.
Nisse-go(d)-dräng, folkl. Se Nisse.
Nissen, norsk släkt. 1. Ole Hartvig N., skolman,
f. 17 apr. 1815 i Melhus socken, S. Trondhjems
amt, d. 4 febr. 1874 i Kristiania, tog filologisk
ämbetsexamen 1843 och upprättade i Kristiania
en på alldeles nya pedagogiska principer grundad
latin- och realskola, som egde bestånd till 1874
och åtnjöt högt anseende. Härmed förknippades 1849
"N:s pige-skole", som ännu (1913) fortsätter sin
verksamhet. Bägge blefvo förebildliga för landets
högre skolväsen. 1850-54 var N. statskonsulent
i skolärenden. På honom hvilade i väsentlig mån
förberedandet af folkskolelagen af 1860; han var
1865-72 expeditionschef i Kyrkodepartementet och
samtidigt ordf. i kommittén för den genom lag
af 17 juni 1869 verkställda reformeringen af den
högre skolan. 1872 utnämndes han till rektor vid
Kristiania katedralskola. N. var den, som först
(1857) framkom med förslag till den 1869 genomförda
grundlagsändringen om ettårigt i st. f. treårigt
storting. Hans samlade Afhandlinger vedrörende det
höiere og lavere skolevæsen (utg. af Kr. Larssen)
utkommo 1876.
2. Rasmus Tönder N., den föregåendes kusin,
kyrkohistoriker, f. 14 jan. 1822 i Melhus socken,
d. 19 jan. 1882 i Kristiania, blef teol. kandidat
1843 samt var sedan lärare och inspektör vid kusinens
skola till 1854, då han blef lektor;
1864 blef han professor vid Kristiania universitet
i teologi med kyrkohistoria som hufvudämne. N. var
led. af flera kyrkliga och pedagogiska kommittéer och
från 1 jan. 1875 till sin död statsråd och chef för
Kyrkodepartementet i Fr. Stangs och K. A. Selmers
strängt konservativa ministärer. N. utgaf flera
läroböcker i världshistoria och en Kirkehistorie
(1867, många uppl.; "Kyrkohistoria för skolan
och hemmet", 1867 ; 8:e uppl. 1895). I "Luthersk
kirketidende", I (1863) författade han en lång
artikelserie om "religiösa rörelser och kyrkliga
förhandlingar i Sverige". Hans hufvudverk, De
nordiske kirkers historie, utgafs efter hans död af
Th. G. B. Odland (1884). Vid Köpenhamns universitets
jubelfest 1879 kreerades N. till hedersdoktor. -
Se J. B. Halvorsen, "Norsk forfatterlexikon", IV.
3. Per Schjelderup N., son till N.
1, militär, topograf, f. 24 mars 1844, blef
infanteriofficer 1865, öfverste och kårchef 1897
samt var generalmajor och chef för Bergenska
brigaden 1906-12. N. tjänstgjorde 1888-92 som
sektionschef vid Norges geografiske opmaaling,
hvars chef han var 1900-06. Utom af en rad
militära kommittéer var han 1897-99 led. af
norsk-ryska gränsregleringskommissionen, 1899-1900
militärkonsulent vid norska statsrådsafdelningen
i Stockholm och 1905-06 öfveradjutant hos Håkan
VII. Sedan 1901 har han varit led. af internationella
jordmätningskommissionen. N. har bl. a. utarbetat
en serie förtjänstfulla kartverk, bl. a. Det
sydlige Norge (4 blad; skala l : 600,000, 1903),
Det nordlige Norge (skala l : 1,000,000, 1905) och
Jotunheimen med tilgrænsende strög (1906) samt
håller på att utge (1913) Fædrelandet, en större
topografisk-statistisk-ekonomisk handbok öfver Norge.
Han blef 1894 led. af Sv. krigsvet. akad.
4. Johannes Henrik N., den föregåendes
broder, arkitekt, f. 21 apr. 1848 i
Kristiania, etablerade sig efter att ha studerat
byggnadskonst vid Bauakademie i Berlin 1869-74
som praktiserande arkitekt i Kristiania, där
han utfört ett stort antal af de mera framstående
offentliga och privata byggnaderna från 1800-talets
sista fjärdedel (Kristiania handelsgymnasium,
"nya" frimurarlogen, Kristiania sparbank,
(utrikes-)ministerhotellet m. fl.), hvarjämte han
projekterat åtskilliga kyrkobyggnader i landet.
1904-06 var han byggnadschef i Aalesund under
stadens återuppbyggande. 1885-99 var N. öfverlärare
i arkitektur vid konst- och handtverksskolan och
har därjämte varit mycket anlitad i offentliga
och representativa värf, bl. a. som ordf.
i norska arkitekternas landsförening (sedan 1911).
1-4. K. V. H.
Nissen, Bolette Margrete, norsk författarinna. Se
Gjör.
Nissen. 1. Elias Gottlieb Oskar Egede N., norsk
läkare, socialpolitiker, f. 31 okt. 1843 i Tromsö,
d. 4 jan. 1911 i Kristiania, son till den danskfödde
läkaren Chr. H. N. (1802-66), blef student 1863
och deltog som frivillig i dansk-tyska kriget,
1863-64, i fransk-tyska kriget 1870-71. Han tog
1873 med. examen, studerade i Stockholm för major
T. Brandt, införde dennes massagebehandling i
Norge och praktiserade i Kristiania till sin död
som specialist i kvinnosjukdomar. N. var ifrig
sportsman och nykterhetsvän. Han var 1875-87 ordf. i
helnykterhetssällskapet och redaktör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
