Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nivellering - Nivelleringsinstrument. Se Nivellering - Nivelleringsstång. Se Afståndsmätning, sp. 292-293, och Nivellering - Nivelles - Nivenit - Nivernais - Niv™se - Nivå - Nivåkarta. Se Nivåkurva - Nivåkurva - Nivåsextant. Se Sextant - Nivåvärde. Se Astronomiska instrument, sp. 292 - Nivåyta. Se Nivellering - Nixdorf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver Sveriges normalhöjdpunkt, som är markerad i
den fasta gnejsklippan å Riddarholmen invid nordöstra
sidan af Generalstabens byggnad i Stockholm. Själfva
normalhöjdpunkten betecknas af nollpunkten till
en i silfver graderad vertikalt i klippväggen fäst
skala innanför järnlucka och lås (se fig. 3). Dess
höjd öfver medelvattenytan i Saltsjön i Stockholm är
11,800 m.
Om barometrisk höjdmätning se Höjdmätning 1.
E. J.
Nivelleringsinstrument. Se Nivellering.
Nivelleringsstång. Se Afståndsmätning, sp 292-293,
och Nivellering.
Nivelles l. Nivelle [-vä’l], flam. Nyvel,
stad i belgiska prov. Brabant, vid Thines
och järnvägen till Bruxelles, 29 km. s. om
denna stad. 12,109 inv. (1904). Liflig
industri. Staden har uppstått omkring ett 645
grundlagdt nunnekloster af benediktinorden, som
egde bestånd till den franska eröfringen (1794).
(J. F. N.)
Nivenit, miner., starkt uranhaltigt mineral med 10
proc. yttriumjord, i form af svarta massor. A. Hng.
Nivernais [-nä], fordom provins i mellersta Frankrike,
omgifven af Champagne, Bourgogne, Bourbonnais och
Berry. Areal omkr. 6,400 kvkm. Af N. har bildats
större delen af dep. Nièvre, hvarjämte mindre delar
tillhöra dep. Cher och Loiret. Dess hufvudstad var
Nevers. Sedan 800-talet bildade det ett särskildt
grefskap. Se Nevers.
(J. F. N.)
Nivôse [-vås; af lat. nivosus, snörik], "snömånaden",
den fjärde månaden och första vintermånaden i den
franska republikanska kalendern, hade 30 dagar
och räknades fr. o. m. 21 dec. af åren 1792–94 och
1796–98, fr. o. m. 22 dec. af åren 1795, 1799–1802
och 1804–05 samt fr. o. m. 23 dec. af året 1803
(jfr Kalender 1).
Nivå (fr. niveau, se Nivellera),
eg. vattenpass, vågrät yta, en vätskas horisontala
yta; jämnhöjd. – 1. Geod., ett genom någon viss punkt
gående horisontalplan, således ett plan genom punkten
vinkelrätt mot lodlinjen. "På samma nivå" äro således
alla punkter i detta plan. Om likväl de ifrågavarande
punkterna i horisontal led äro belägna så långt ifrån
hvarandra, att jordytans kullrighet blir märkbar,
sägas punkterna vara på samma nivå, om de äro på samma
höjd öfver den ideella jordytan (eller hafsytan). –
2. Astron. och fys. Se Astronomiska instrument,
sp. 291. Nivån kan antingen medelst ett par med
krokformiga afslutningar försedda armar hängas
på instrumentaxeln och kallas då hängnivå,
eller ock är den försedd med två ∧-formiga stöd,
medelst hvilka den ställes på axeln; den kallas i
senare fallet för sättnivå. Å fig. sp. 293 i
art. Astronomiska instrument synes, ehuru otydligt,
en hängnivå anbragt på meridiancirkelns axel. Å
fig. sp. 292 är en sättnivå afbildad vid sidan af
universalinstrumentet.
1 o. 2. E. J. (B-d.)
Nivåförändringar, geol. l höjdförhållandet mellan
haf och land eller enskilda delar af fastlandet
sinsemellan ha större och mindre förändringar egt
rum inom kanske de flesta trakter af jordytan,
och sådana inträffa eller fortfara mångenstädes
ännu. Förändringarna äro dels plötsligt påkommande
och öfvergående samt då vanligen förorsakade af rent
vulkaniska krafter, förkastningar m. m., dels så
långsamt fortgående, att århundraden behöfvas, för
att resultatet skall bli iakttagbart. Dessa senare
kallas sekulära. Den skandinaviska vallens och flera
andra landområdens ännu pågående höjning (se Höjning
1) tillhör de sekulära nivåförändringarna, likaså den
sänkning af hafsbottnen, som anses ega rum inom vissa
delar af världshafven. Hufvudorsaken till de sekulära
nivåförändringarna torde måhända vara att söka i en
vid jordklotets successiva afsvalnande försiggående
sammankrympning. Inom trakter af jorden, som varit
betäckta af inlandsis, har sannolikt tyngden af det
kanske tusentals m. mäktiga istäcket åstadkommit en
nedpressning, som efterföljts af en höjning vid och
efter ismassans afsmältning. – Ett tydligt exempel på
omväxlande sänkning och höjning inom en viss plats
utgöra ruinerna af Serapistemplet vid Pozzuoli
nära Neapel. Några bland dettas ännu upprättstående
pelare äro på ett afstånd af 7 m. öfver basen tätt
genomborrade af borrmusslor inom en omkr. 4 m. bred
zon, under det ytan såväl ofvan som nedom detta
bälte är fullkomligt oskadad, en omständighet, som
icke kan förklaras på annat sätt än genom antagande,
att trakten, hvarest ifrågavarande tempel byggdes, en
gång nedsänkts minst 7 m. under hafsytan, förblifvit
vid denna nivå en längre tid och därefter åter
höjts till sitt nuvarande läge. Om åtskilliga andra
nivåförändringar i Europa se d. o., sp. 1069. Vid
kusterna af Chile och Peru ha hastigt inträffade
höjningar gång efter annan omedelbart iakttagits.
E. E.
Nivåkarta. Se Nivåkurva.
Nivåkurva, geod., en linje, som å en karta
drages genom punkter, hvilka äro på samma höjd
öfver ett visst grundplan (nollplan), eller
hafsytan. Nivåkurvors införande på en karta utgör det
mest exakta och det fullständigaste samt är bland de
tydligaste sätten att åskådliggöra en trakts eller
ett lands höjdförhållanden. Den sålunda åstadkomna
nivåkartan är dess fullständigare, ju tätare kurvorna
äro inlagda eller ju mindre ekvidistansen är. Är
en nivåkurva inlagd för hvarje meter i höjdleden, så
är ekvidistansen 1 meter o. s. v. Vid en nivåkartas
upprättande är det af vikt att iakttaga nivåkurvornas
rätta natur, så att kartan i sådant hänseende ej är
på något sätt orimlig. Så t. ex. kan en nivåkurva
ej dela sig i två grenar, ej plötsligen sluta,
utan att ha någon fortsättning o. s. v. Enklast och
lättast har man att öfverblicka dessa förhållanden,
om man tänker sig nivåkurvan vara den nya sjöstrand,
som skulle uppkomma, om vattnet i hafvet stege
ett visst antal meter. Tänker man sig sålunda
sjöstranden vid normalt vattenstånd som
nollkurva, så är 5-meters-kurvan den nya sjöstrand,
som skulle uppkomma, om vattnet stege 5 m. Då en
sjöstrand icke kan grena sig, två sjöstränder icke
kunna skära hvarandra o. s. v., kunna ej heller
nivåkurvor förhålla sig på sådant sätt. Fel emot
dessa enkla regler äro icke sällsynta. Nivåkartor
finna stor användning för tekniska, geografiska
m. fl. behof. E. J.
Nivåsextant. Se Sextant.
Nivåvärde. Se Astronomiska instrument, sp. 292.
Nivåyta. Se Nivellering.
Nixdorf, stor industriby i Böhmen, vid
Nord-banan. 7,109 inv. (1900). Tillverkning
framför allt af stålvaror (knifvar).
J. F. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
