Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Njam-njam - Njangve - Njansa - Njarasasjön. Se Ejassisjön - Njargga - Njassa - Njassa-land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
renlighet. En utomordentlig omsorg egnas åt hårets
skötsel och anordning, men blott hos männen,
hvilka täfla med de mest extravaganta frisyrer,
utspända på tunnband i hjulform o. d. På pannan,
tinningarna, kinderna och under brösthålan bäras
tatuerade stammärken. Männens sysselsättning
för öfrigt består hufvudsakligen i jakt, under
det allt annat arbete (jordbruk, ölbryggning,
husbyggnad, slöjd m. m.) åligger kvinnorna och
slafvarna. Hufvudvapnen äro lans, trumbasch (se
nedan) samt knif med skärformigt blad. Sköldarna
påminna delvis om australiernas. Polygami är allmän,
men f. ö. utmärker sig folket för stor kyskhet,
stränga familjeband och verklig tillgifvenhet makar
emellan. Ingen religionsform finnes, om man ej som en
sådan vill räkna en allmän tro på onda andar, som bo
i skogen, och en vid alla viktiga tillfällen anlitad
spådomskonst. Särskildt anmärkningsvärd är seden att
begrafva männen med hufvudet åt ö. och kvinnorna med
hufvudet åt v. Landet är rikt bevattnadt af Uelles
(Makuas) tillflöden och utomordentligt fruktbart. Där
odlas bl. a. maniok, jams, kolokasia, potatis och
förnämligast grässlaget Eleusine coracana, hvaraf
beredes ett förträffligt öl, samt, såsom förnämsta
njutningsmedel, tobak. Det begärligaste födoämnet
är dock kött, dels af jaktbytet, dels af de enda
förekommande husdjuren höns och hundar, dels ock
af människor. Dock är kannibalismen ej allmän; af
flera stammar är den t. o. m. afskydd. De förnämsta
industriella produkterna äro korgarbeten, smiden
(knifvar, lansar, sköldar och "trumbasch",
ett mellanting mellan kastspjut och bumerang),
träsniderier och lergods. En stor del af folkets
rikedom består i slafvar, som behandlas mycket
väl. Landet eger inga städer eller större byar. De
små, runda, af pålar byggda husen med sina höga
koniska halmtak äro spridda öfverallt i små grupper
mellan skuggrika träd. Njamnjamfolket, hvars antal
uppskattas till minst 2 mill., är deladt i en mängd
små stammar under själfständiga furstar, hvilkas
myndighet visst icke är oinskränkt. Språket
står isoleradt och är kändt bl. a. genom
några ordsamlingar af Schweinfurth. Om folkets
etnologiska ställning se Negerspråk och Negrer.
H. A. (G. B-n.)
Njangve (Nyangwe), en arabisk handelsort i Belgiska
Kongo, på högra stranden af Lualaba (Kongo) under 4°
15’ s. br. och 26° 20’ ö. lgd, 530 m. ö. h. Några
hundra inv. N. var en gång hufvudort för den arabiska
slafhandeln och hade sin bästa tid under höfdingen Tippu
Tips (se denne) tid. N. besöktes af Livingstone
1871, af Cameron 1872 och af Stanley 1876, hvilken
därifrån började sin färd utför Kongo. Det eröfrades
1893 af Kongostaten. N., som nu är ångbåtsstation,
från hvilken flera karavanvägar utgå, håller på
att åter rycka upp till en betydande handelsplats.
J. F. N.
Njansa (Nijansa l. Nyansa) är i
ekvatoriala Öst-Afrika benämning på stora insjöar,
som på andra dialekter betecknas med de föga
afvikande orden Njassa, Njassi, Njandsja o. s. v. Af
de östafrikanska sjöarna är det företrädesvis en,
som bär namnet N., nämligen Nilens största källsjö,
som 1858 upptäcktes af kapten Speke och af honom,
till skillnad från andra sjöar, erhöll benämningen
Victoria Njansa (se d. o.). Ett par andra sjöar
med binamnet N. äro Albert Njansa (se
d. o.) och Albert Edvard Njansa (se d. o.), den
sistnämnda numera för undvikande af förväxling kallad
Edvardsjön. (J. F. N.)
Njarasasjön. Se Ejassisjön.
Njargga, lapp., halfö, näs, udde, förekommer ofta i
lapparnas namn på orter i Nord-Norge, t. ex.
Vuorje-njargga, halfön mellan Altenfjord,
Vargsund och Porsangerfjorden,
Spierta-njargga, halfön mellan Porsangerfjorden och
Laksefjord, och Varjag-njargga, Varangerhalfön.
K. V. H.
Njassa (Niassa, Nyassa), stor sötvattenssjö i sydöstra
Afrika, ligger enligt Livingstone mellan 14° 25’
och 9° 30’ s. br. samt 34° 15’ och 35° 40’ ö. lgd,
480 m. ö. h. Längden i n. och s. utgör omkr. 550
km., bredden växlar mellan 22 och 55 km.; djupet är
i allmänhet mycket stort, i norra ändan ända till
785 m. Areal 26,500 kvkm. N. fyller ett mäktigt
bäcken i södra delen af östafrikanska höglandet och
omges af berg af ända till 3,000 m. höjd. N. är en
del af den stora östafrikanska sänkan, till hvilken
äfven hör den dal, som Shire (Sjire), sjöns aflopp,
genomflyter. Shire lämnar sjön i dess södra del och
faller ut i Sambesi. Vattenhöjden växlar och var
förr större än nu. Vattnet är indigofärgadt, vid
stränderna smutsgrönt. Endast få goda hamnplatser
finnas, och då sjön ofta hemsökes af stormar,
särskildt den häftiga sydöstliga vind, som
kallas Mwera, är sjöfarten besvärlig. Kusterna äro
ovanligt tätt bebyggda af jordbruksidkande stammar,
bland hvilka missionsanstalter anlagts. Många
floder infalla i N. från v. och n. Klimatet är
angenämt. Djurvärlden representeras bl. a. af
elefanter, flodhästar och krokodiler. Norra stranden
och hälften af den östra tillhöra Tyskland, en del
af östra stranden Portugal, resten England. Ångbåtar
(bl. a. äfven kanonbåtar) finnas på sjön. Engelska
sydafrikanska kompaniet har undanträngt araberna,
som förr behärskade handeln på sjön, och därmed har
äfven slafhandeln försvunnit. Portugiserna kände sjön
redan på 1600-talet. I sept. 1859 upptäcktes den af
Livingstone, och 1875 for den engelske sjöofficeren
E. D. Young rundt om hela sjön. J. F. N.
Njassa-land (Nyassa-land), förr kalladt Makololo-land
och 1891–1907 Brittiska Central-Afrika (se
d. o.). Dess areal uppges nu officiellt till 112,940
kvkm. och dess folkmängd till omkr. 969,000 pers.,
hvaraf 766 européer och 481 asiater (1911). Sedan
1907 styres det af en guvernör och öfverbefälhafvare,
som lyder direkt under ministeriet (colonial office)
i London. Han biträdes af ett verkställande och
ett lagstiftande råd, båda bestående af utnämnda
personer, mot hvilkas beslut guvernören dock har
veto. N. är deladt i 14 distrikt, under hvar sin
resident jämte biträden. Den viktigaste orten är
Blantyre i Shirehöglandet; andra mera viktiga orter
äro Zomba, guvernörens residens, Chironio, Limbe, Port
Herald i Shireprovinsen samt Fort Johnston, Kotakota,
Bandawe, Nkata och Karonga vid Njassasjön. 11 kristna
missionärer finnas och 1,237 skolor. I Shireprovinsen
odlas kaffe, bomullsodlingen är lefvande, tobak
exporteras; äfven te och andra jordbruksprodukter äro
föremål för odling. Importen hade 1910–11 ett värde
af 199,710 pd st.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
