Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Njursjukdomar - Njurslag, veter. Se Korsförlamning 2 - Njursten, Njurstenskolik, med. Se Njursjukdomar, sp. 1095 - Njurtalj, anat. Se Njurar - Njurtuberkulos, med. Se Njursjukdomar, sp. 1095 - Njurunda - Njutningsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
symtomatiskt med stillaliggande och lämplig diet,
tills de afstanna. Vid svåra fall kan operation
ifrågakomma. - Andra cirkulationsrubbningar inom
njuren äro njurinfarkt, orsakade af proppar eller
trombbildningar inom blodkärlen. Infarkt få på grund
af dessa senares utbildning inom njuren ofta formen
af en kil med basen utåt mot njurens yta och äro
vanligen bleka till färgen. Äfven dylika infarkt,
som icke äro ovanliga vid arteriosklerotiska
förändringar, medföra afgång af blod medelst urinen. -
Svulster inom njuren finnas af flera slag, dels
de oskyldiga och symtomlösa fibromen och lipomen,
dels sådana af sarkom och karcinom
(njurkräfta), d. v. s. elakartade. Andra svulster ha sitt
ursprung i små inom njuren insprängda rester af fetal
binjureväfnad (hypernefrom). De elakartade svulsterna
kunna länge växa utan symtom, men åstadkomma småningom
en förstoring af njuren, hvilken volymförökning
på grund af njurens undangömda läge icke alltid är
lätt att konstatera. Svulsterna kunna ock ge sig till
känna genom stora, omotiverade njurblödningar. Endast
tidig operation med borttagande af den angripna
njuren kan rädda den sjuke från döden. En egendomlig
nybildningssjukdom är den s. k. cystnjuren. Vid
denna utbildas af ännu okänd anledning i njuren ett
konglomerat af cystor, så att det hela slutligen
liknar en stor drufklase. Denna sjukdom är vanligen
ärftlig, kanske t. o. m. medfödd. Den är dubbelsidig
samt för till döden under symtom af skrumpnjure
(uremi etc.) på grund däraf, att den funktionerande
njursubstansen småningom fullständigt ödelägges.
Djurparasiter inom njuren äro sällsynta och
sakna större praktisk betydelse. Den vanligaste är
echinococcus (se d. o.). I ungefär 10 proc. af allt
slags echinococcuslokalisation inom människokroppen
är njuren sätet för parasiten. Förloppet är ofta rätt
symtomlöst, ibland åter liknande det vid njursten
med kolikanfall. Hälsa kan af sig själf inträda,
om parasitblåsan tömmer sig genom urinvägarna. Af
parasiter äro dessutom iakttagna Cysticercus
cellulosæ, Eustrongylus giga, Distomum hæmatobium,
hvilken i Egypten och Kaplandet stundom är orsaken
till njurblödningar och sjukdomssymtom af pyelitens
och njurstenens typ, samt Filaria sanguinis, som
orsakar den tropiska s. k. chylurien, hvarvid urinen
får mjölkliknande och stundom samtidigt blodigt
utseende.
Inflammationer i den njuren omgifvande bindväfven
kallas perinefritis och paranefritis.
Ehuru icke egentliga njursjukdomar, ge de
dock symtom, påminnande om den akuta pyeliten
(se ofvan). Stötar och slag i njurtrakten kunna
verka som understödjande moment, men den egentliga
orsaken är bakterieinfektioner, vanligen af
sekundär art. De äro antingen fortledda från
dylika inom njuren själf, t. ex. från variga
pyelonefriter, eller suppurativa nefriter, eller
ock s. k. metastatiska, d. v. s. öfverförda från
variga eller pyemiska processer annorstädes. Smärtor
och ansvällning i längdregionen samt hög feber
bruka sällan felas. Verklig rationell behandling
är vanligen endast den kirurgiska med uttömmandet
af varet och dränering af det infekterade området.
I. H.
Njurslag, veter. Se Korsförlamning 2.
Njursten, Njurstenskolik, med. Se Njursjukdomar,
sp. 1095-96.
Njurtalj, anat. Se Njurar.
Njurtuberkulos, med. Se Njursjukdomar, sp. 1095.
Njurunda, socken och tingslag i Västernorrlands län,
Medelpads östra domsaga och fögderi. 32,693 har. 9,310
inv. (1912), hvaraf 370 i den till socknen hörande
Galtströms bruksförsamling. N. med Galtströms bruk
bildar ett pastorat i Härnösands stift, Medelpads
östra kontrakt.
Njurunda älf, nedersta delen af Ljungan (se d. o.).
Njurverk, bergsv., detsamma som körtelverk (se d. o.).
Njutningsmedel kallar man ett sådant ämne, som
på grund af sin angenäma smak eller lukt uppsökts
af människorna för nöjes skull, för att göra mat
och dryck eller läkemedel angenämare, för att göra
tillvaron gladare och behagligare, förljufva samvaron
med andra, döfva allehanda obehag samt tillfredsställa
ett begär efter berusning och sinnlig njutning. Gifvet
är, att till njutningsmedlen, så vidsträckt fattade,
hör ett mycket stort antal ämnen. Till dem kunna
räknas t. ex. alla kryddor och tillsatser, som
fogas till vår föda för att göra denna smaklig och
som ha betydelse för att väcka aptit samt därigenom
befordra afsöndringen af digestionsvätskorna (saliv,
magsaft m. m.) och gynna matsmältningsarbetet. En
stor grupp njutningsmedel är själf mer eller mindre
värdefulla födoämnen, såsom många välsmakande och
tillika närande frukter och delikatesser. Till dessa
ansluta sig närmast allehanda sötsaker, konfekt,
karameller o. d. Här kunde bland njutningsmedlen
nämnas äfven alla de många, sött eller syrligt
smakande eller aromatiskt luktande ämnen, som användas
för att underlätta intagandet af läkemedel. Viktigast
äro dock de ofantligt spridda folknjutningsmedlen,
som, utan att i allmänhet själfva lämpligen kunna
spela rollen af födoämnen, brukas för att förljufva
tillvaron - en del af dem ofta för att framkalla
berusning. Till dessa räknas kaffe och te samt de
andra njutningsmedel, i hvilka kaffein ingår, såsom
matte, kola, guarana-pasta m. fl.; vidare kakao och
choklad (tillika födoämne), alkohol i alla dess till
drickande afsedda former, tobak, hasjisj, opium och
morfin, koka och kokain, det af kakteer hämtade peyote
l. mezkal (se Cactaceæ), den af polynesierna
på roten kavakava beredda rusdrycken "ava" (se
Kava-kava), en af kamtjadalerna på flugsvamp beredd
rusdryck (se Flugsvamp) och ett mycket stort antal
andra, af vilda folk tillredda medel och drycker. (Jfr
Njutningsväxter.) Brukade i helt måttlig mängd,
ha många njutningsmedel otvifvelaktigt ett visst
berättigande, i det att de t. ex. öka aptiten och
födans tillgodogörande, höja stämningen och förljufva
tillvaron. Några äro dock öfvervägande farliga och
skadliga, emedan de ha en afgjord benägenhet att locka
till missbruk och leda till förgiftning, akut eller
kronisk. En viktig omständighet härvidlag är den, att
man efter någon tids bruk af dylika njutningsmedel
vänjer sig vid dem, så att man tål större doser och
tillika behöfver ökade mängder för att nå samma grad
af njutning som i början. Bland medel, som på detta
sätt ofta bli till skada, märkas spritdrycker, tobak,
hasjisj, opium och morfin, koka och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
