Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1133-1134 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noli turbare circulos meos - Noll - Noll l. Nolle - Noll, Fritz - Nollcirkel. Se Jungfrucirkel - Nolle. Se Noll, spelt. - Nollen, bergstopp. Se Titlis - Nollendorf - Nolli - Noll-isogonen, fys. Se Jordmagnetism, sp. 150 - Noll-isoklinen, fys. Se Jordmagnetism, sp. 149 - Nollissimo. Se Noll. spelt. - Nollkrysspant, skpsb. Se Nollspant - Nollkurva, geod. Se Nivåkurva - Noll-ledning, elektrot., Detsamma som neutrallening. Se Elektricitetsverk, sp. 216 - Noll-läge - Nollmeridian, astron. Se Längd 1 - Nollplan - Nollpunkt - Nollpunktsfel, fys. Se Indexfel - Nollskifva. Se Remskifva - Nollspant - Nollställning, tekn. Se Noll-läge - Nolo - Nolpe, Pieter - Noma - Nomada, zool. Se Nomadinæ - Nomader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

romerske soldat, som efter Syrakusas fall för romarna
år 212 f. Kr. inträngde i hans hus, medan han var
sysselsatt med matematiska konstruktioner på ett
sandbeströdt golf. Sedan användes uttrycket som ett
ordspråk med betydelse: "stör mig ej", "sök ej att
korsa mina planer".

Noll (af lat. nullum, intet), det tecken,
som inom positionsaritmetiken nyttjas för att
utmärka, att i det tal, som skall betecknas, en
viss dignitet af talsystemets bas saknas. Enligt
all sannolikhet uppfanns bruket af noll uti Indien,
efter Alexander den stores död. Bruket däraf utbredde
sig småningom först inom Asien, och något senare
kom det till Europa. Noll kallades hos araberna
as-sifr (det tomma), en öfv. af indernas benämning
synya. Leonardo Pisano (omkr. 1200) använde för noll
ordet zephirum. Från midten af 1300-talet träffar
man i Europa namnen ziphra, zevero eller zero,
hvilket sistnämnda ord ännu begagnas inom de romanska
språken (eng. har både zero och cipher). Ordet noll
(ty. null) anträffas inom de germanska språken först
på 1500-talet. - Tecknet för noll har under olika
tider skiftat. Hos inderna brukades

, i Boéthius’ Geometri förekommer (A) (en

cirkel med en liksidig triangel inuti), östaraberna
använde en punkt, västaraberna och Planudes en
liten cirkel. Hos oss är i medievalstil noll fullt
cirkelrund, o, i annan stil och i skrift vanligen
oval-formad, 0. - Inom matematiken begagnas noll äfven
som tecken för differensen mellan två lika storheter
(a - a = 0) samt utmärker på grund häraf gränsen
mellan positiva och negativa tal och gränsvärdet för
en försvinnande storhet. (I. F.)

Noll l. Nolle, spelt., bud i preferens, af samma
betydelse som nolo och misär (se dessa ord). Med
eftertryck bjudet, benämnes det äfven
nollissimo (superl. efter it. mönster).

Noll, Fritz, tysk botanist, f. 1858 i Frankfurt a M.,
d. 1908 i Halle, assistent vid flera universitet,
sedan 1894 vid landtbruksakademien i Bonn-Poppelsdorf,
professor i botanik och föreståndare för botaniska
institutet där 1898, s. å. e. o. professor vid
universitetet i Bonn och 1907 professor i Halle, var
en af Tysklands talangfullaste växtfysiologer. Han
efterlämnade arbeten i histologi, morfologi,
systematik, växtgeografi m. m., men främst i
fysiologien (ett 40-tal skrifter), företrädesvis om
växternas näring, rörelser och förnimmelser. I den
äfven i Sverige mycket använda "Lehrbuch der botanik
für hochschulen" (1894; flera uppl.) författade N. den
fysiologiska delen. C. Lmn.

Nollcirkel. Se Jungfrucirkel.

Nolle. Se Noll, spelt.

Nollen, bergstopp. Se Titlis.

Nollendorf, by i norra Böhmen, nära byn Kulm, bekant
genom en fäktning i slaget vid Kulm 30 aug. 1813,
i hvilken general Kleist afgjorde Vandammes
nederlag. Kleist erhöll därför titeln "grefve af N."

Nolli, astron., en af småplaneterna.

Noll-isogonen, fys. Se Jordmagnetism, sp. 150.

Noll-isoklinen, fys. Se Jordmagnetism, sp. 149.

Nollissimo. Se Noll, spelt.

Nollkrysspant, skpsb. Se Nollspant.

Nollkurva, geod. Se Nivåkurva.

Noll-ledning, elektrot., detsamma som
neutralledning. Se Elektricitetsverk, sp. 216.

Noll-läge 1. Nollställning, tekn., en
pådragsanordnings utgångsläge, i hvilket dess verkan
är lika med noll, d. v. s. motsvarande maskineri
befinner sig i hvila eller jämviktstillstånd. G. H-r.

Nollmeridian, astron. Se Längd 1.

Nollplan. 1. Bygnk., det fingerade eller befintliga
horisontalplan, hvarifrån alla vertikala hufvudmått å
byggnaden räknas och å byggnadsritningarna utskrifvas
försedda med tecknet + för mått ofvan nollplanet
och tecknet - för mått under detsamma. - 2. Geod. Se
Nivåkurva. 1. I. G. C.

Nollpunkt. 1. Det delstreck på en skala, från
hvilket graderingen anses börja. Finnas delstreck
på ömse sidor om nollpunkten, skiljer denna punkt de
positiva och de negativa graderna åt. Nollpunkten på
Celsius’ och Réaumurs termometrar sammanfaller med
vattnets fryspunkt. Den s. k. absoluta nollpunkten
ligger vid -273° C. Genom att addera 273° till en
kropps temperatur, angifven i grader på Celsius’
termometer, erhåller man kroppens s. k. absoluta
temperatur. - 2. Elektrot. Se Trefassystem. -
3. Järnv. Se Afståndsmärke. 1. R. R.*

Nollpunktsfel, fys. Se Indexfel.

Nollskifva. Se Remskifva.

Nollspant, Nollkrysspant, skpsb., kallas det spant,
som är beläget vid fartygets största
bredd. Det betecknas (g).
C. K. S

Nollställning, tekn. Se Noll-läge.

Nolo (lat., "jag vill icke" eller af it. nullo,
ingen), spelt., bud i lomber m. fl. spel, angifvande,
att man vill söka undgå att ta något stick. Jfr Noll.

Nolpe, Pieter, holländsk kopparstickare,
f. omkr. 1613, d. före 1653, som man, på grund af ett
af bokstäfverna P och N bestående monogram, hittills
tillskrifvit ett flertal, i synnerhet i tyska museer
förekommande, på 1630-talet utförda landskap, ofta
med ryttare, i Jan van Goyens art. Monogrammet, som
återfinnes å ett Landskap med ryttare i frih. V. von
Essens samling i Stockholm, innehåller dock äfven
ett D (= PDN). Detta, jämte den omständigheten,
att det icke dokumentariskt är konstateradt, att
kopparstickaren N. någonsin målat, har föranledt den
nyaste forskningen att tillerkänna dessa målningar
åt Pieter de Neyn, med hvars ryttarbilder - en
Kavalleristrid af hans hand ses i Rappeska samlingen i
Stockholm - de ha mycket gemensamt. Jfr O. Granberg,
"Trésors d’art en Suède’’ I. O. G-g.

Noma (grek. nome, frätsår), med., munbrand,
vattenkräfta.

Nomada, zool. Se Nomadinæ.

Nomader (grek. nomades, herdefolk) kallas sådana
folkslag, som hufvudsakligen sysselsätta sig med
boskapsskötsel samt ej ha fasta boningsplatser, utan
måste för att skaffa sina hjordar näring flytta från
en betesplats till en annan. Nomaderna begagna ej
egentligen sina hjordar (af boskap, kameler, renar
m. m.) till föda; de förtära regelbundet endast
mjölken samt själfdöda och af nödtvång slaktade
djur, utan för sin köttföda äro de i nästan lika i
hög grad som jägarstammar beroende af slumpen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>