- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1243-1244

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordén, Nils - Norden, Frederik Ludvig - Norden [når-], Eduard - Nordenanckar, Johan - Nordenberg. Se Nordenskiöld 1 och 2 - Nordenberg. 1. Bengt N. - Nordenberg. 2. Karl Henrik N. - Nordenbjelke, Lars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

internationella nykterhetskongresscr anordnade
nykterhetsutställningarna ha ordnats af
N. W. S-dt.

Norden, Frederik Ludvig, dansk tecknare
och kopparstickare, f. 2 okt. 1708 i Glückstadt,
d. 22 sept. 1742 i Paris, blef sjöofficer 1732 och
företog strax därefter med understöd af Kristian
Vl en resa till södern, hvilken utsträcktes ända
till Egypten. Vid sin hemkomst, 1738, medförde han
en mängd teckningar, af hvilka flera utgåfvos i
London 1741 under titel Drawings of some ruins and
colossal statues in Egypt
. Hans förnämsta arbete
är Voyage d’Égypte et de Nubie (3 vol., 1750-55; ny
uppl. 1795-98), af mera konstnärligt än vetenskapligt
värde. Ph. W.*

Norden [når-], Eduard, tysk klassisk filolog,
f. 1868, 1893 e. o. professor i Greifswald,
ord. där 1895, 1898 i Breslau och 1906 i Berlin, har
utgifvit bl. a. Beiträge zur geschichte der antiken
philosophie
(i "Jahrbücher für klassische
philologie", 1893) och Die antike konstprosa
vom, 6. jahrhundert v. Chr. bis in die zeit der
renaissance
(2 bd, 1898, 2:a aftr. 1909). N. var
en af de båda utgifvarna af "Einleitung in die
altertumswissenschaft" (1910, 1911).

illustration placeholder

Nordenanckar, Johan, sjömilitär, f. 2 okt. 1722,
d. 3 sept. 1804 på Fliseryd i Kalmar län, var son
af dåv. skolrektorn i Eksjö, sedermera kyrkoherden
i Hagebyhöga Daniel Corvin. Han blef 1750 löjtnant
vid amiralitetet, utbildade sig genom några års
tjänstgöring i engelska och maltesiska flottorna
samt befordrades 1755 till kaptenlöjtnant. 1756
adlades han med namnet N. Känd för utmärkta insikter i
sjöväsendet, erhöll han 1760 uppdrag att vara kavaljer
hos den tolfårige storamiralen hertig Karl (Karl XIII)
och undervisa honom i sjömannens yrke. Befordringarna
fortgingo, så att N. 1772 utnämndes till konteramiral
och tjänstgörande generaladjutant för flottan. 1776
blef han viceamiral samt amiralitetsråd och
erhöll 1791 afsked. Han författade Inledning till
styrmanskonsten
(1756) och var sedan 1789 led. af
Vet. akad., en utmärkelse, hvaraf han hade gjort sig
förtjänt genom utarbetande af goda passkartor öfver
Östersjöns olika delar. N. stiftade fideikommisset
Fliseryd (so d. o. 2). - Två bröder till N., Alexander
(f. 1725, d. 1801, fortifikationsofficer, öfverste vid
afskedstagandet 1786) och Daniel (f. 1730, d. 1820 som
f. d. öfverste i artilleriet), adlades och adopterades
1772 på hans ätt. En sonson af Alexander N. var
den särskildt i finansiella frågor inflytelserike
liberale riddarhustalaren Fredrik Vilhelm
N
. (f. 1800, d. 1858, officer vid Lifregementets
husarkår 1818, överstelöjtnants afsked 1850).
(H. W-l.)

Nordenberg. Se Nordenskiöld 1 och
2.

illustration placeholder

Nordenberg. 1. Bengt N., målare, f. 22 april 1822
i Jämshög, Blekinge, d. 18 dec. 1902
i Düsseldorf, växte upp i fattigdom och blef lärling
hos en målare Brodin i Sölvesborg, där han vid 19
års ålder befordrades till gesäll. 1843 kunde han
förverkliga sin önskan att komma till Stockholm. Där
började han i konstakademiens principskola, men
måste snart återgå till yrket, hvilket han öfvade
i ytterligare tre år. 1846 började han åter vid
akademien, utställde 1848 en Ångbåtsscen (mål. 1847),
en lotsgubbe, som öfvervakar sin son vid styrhjulet. 1850
utställde han flera taflor, och på hösten 1851 for han
till Düsseldorf, där Hildebrandt och sedermera Adolf Tidemand
blefvo hans lärare. I synnerhet de<sub></sub>n senare utöfvade
afgörande inflytande på N:s teknik och idékrets. Han
var länge en af Tidemands medhjälpare vid utförandet
af reproduktioner af dennes taflor. Med undantag af
kortare studieresor i fäderneslandet samt åren 1857
-59, då han med statsstipendium vistades i Paris,
Rom och Neapel, var N. bosatt i Düsseldorf. 1853
företog han en studiefärd genom Dalarna. 1866 blef
han led. af konstakademien. Hans taflor ha med få
undantag den svenska allmogens lif till ämne. Med god
karakteristik förena de en väl afvägd komposition,
en stundom något konventionell och matt färg samt en
ej alltid stark teckning. Blekinge, Skåne och Dalarna
voro de trakter, från hvilka han helst hämtade sina
motiv. Men äfven de högre klassernas och medelståndets
lif behandlade han emellanåt samt försökte sig
jämväl som målare af altartaflor. Bland hans arbeten
kunna nämnas Nattvardsgång i en landskyrka (1856,
Kristiania nationalgalleri), Midsommarfest i Leksand
(s. å.), På orgelläktaren (1860, Göteborgs museum),
Tiondemöte i Skåne (N:s bästa verk, 1865), En
läsare stör fröjden i en gillesstuga
(1866, båda i
Nationalmuseum), Brunnssällskap i Småland (1869),
Bröllop i Värend (1873, Växjö museum), Den sårade
björnjägaren
(1878), Den sista färden (en af N:s mest
populära målningar), Den glade jägaren (i Düsseldorfs
galleri), Själfporträtt (1893, Lund, Kulturhistoriska
museet, som äfven eger flera skissböcker af N.) samt
altartaflor för Unnaryd, Stenbrohult, Pjätteryd och
Jäluntofta, alla i Småland. En mängd studier från
Dalarna eges af Mora folkhögskola. - 2. Karl
Henrik N
., den föregåendes brorson, f. 19 maj 1857 i
Asarum, Blekinge, studerade vid Düsseldorfs akademi
1873-84 och har sedan varit bosatt i nämnda stad. Han
har utställt genremålningar - fiskarflickor
och sjömanspojkar, interiörer - och etsningar.
1-2. -rn. (G-g N.)

Nordenbjelke, Lars, skeppsbyggmästare, f. 7 mars
1745 i Göteborg, d. 19 maj 1814 i Stockholm, hette
urspr. Bogman. Han lärde skeppsbyggeriet under sin
morbroder F. H. af Chapman, utförde 1765-68 gravyrerna
till dennes "Architectura navalis mercatoria" och
hade 1781-90,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0680.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free