Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1281-1282 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordewall, Erik - Nordfeldt, Bror Julius Olsson - Nordfelt, Alfred - Nordfjord - Nordfjordeidet - Nordflint, ett grund nära Flintrännan (se d. o.) - Nordfolden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillämpning i synnerhet till bruk och bergverk</i>
(I, tr. 1800; II, utarbetad af S. Rinman, 1794),
dels för att som bergsmekaniker uppgöra planer
för större byggnader inom bergslagen och handleda
studerande i denna vetenskapsgren.

Sitt kanske
förnämsta verk utförde emellertid N., då han, af
direktionen för Trollhätte kanalbyggnad tillkallad
att granska planerna för kanalens ledande förbi det
väldiga vattenfallet, förkastade dem och framlade
det djärfva förslaget att bryta sig midt genom
berget. Detta gillades, och 1795 flyttade N. till
Trollhättan samt kvarstannade, till dess kanalen
1800 blef färdig och segelbar. (Se "Trollhättan;
dess kanal- och kraftverk. Historik och beskrifning
utgifven af Kungl. Vattenfallsstyrelsen", d. I,
afd. IV, 1911.) Äfven andra företag af vikt
påkallade under tiden hans insikt och kraft,
t. ex. byggandet af en damm för skyddande af
Dannemoraverken mot Grufsjöns öfversvämningar,
ordnandet af Norrbros södra del, förflyttningen af
Söderhamns gevärsfaktori till Karl Gustafs stad och
inrättandet af vattenverken och maskinerna där. Han
fullbordade ännu ett betydande verk, nämligen
Södertälje kanal, hvars hela utförande från 1803
till 1819 han planlade och ledde. - N. utnämndes till
finsmidesdirektör i Eskilstuna 1799, major-mekanikus
1801 och öfverstelöjtnant vid flottans mekaniska kår
1819. Han upphöjdes 1816 i adligt stånd (han hette
förut Nordwall). Vetenskapsakademien, af hvilken
han 1794 blef led., präglade efter hans död en
minnespenning öfver honom. -rn.*

Nordfeldt, Bror Julius Olsson, svenskamerikansk
målare, f. 13 april 1878 i Tunneberga, Jonstorps
socken, Malmöhus län, utvandrade med sina föräldrar
till Amerika 1891. Efter genomgången kurs i Chicagos
konstskola studerade han en tid i Paris, där han
var en af J. P. Laurens’ lärjungar. Som målare har
han egnat sig särskildt åt storstadslandskapet samt
äfven som porträttör lagt i dagen en utpräglad
individualitet. Han tecknar bilden raskt och
med breda drag, använder klara färger mot en
nästan obehandlad bakgrund, hvarigenom figuren
framhålles och karaktärens samlade drag i det
minsta bibehållas. Under några år sysslade han med
framställning af träsnitt i färger efter japanskt
mönster. Han erhöll härför medalj vid internationella
utställningen i Milano 1906. Han slog sig 1907 på
etsning och anses vara en af Amerikas allra främsta på
detta område och söker äfven där med förkärlek motiv i
storstadens myllrande gatu- och kanallif. Han torde få
räknas som tillhörande postimpressionisterna. Sedan
1913 är han bosatt i Paris.
O. A. L-r.

Nordfelt, Alfred, filolog, skolman, f. 17 maj 1864
i Vänersborg, inskrefs 1883 som student i Uppsala,
promoverades till filos. doktor 1891, utnämndes
till lektor i tyska och franska vid Realläroverket
å Norrmalm i Stockholm 1895 samt
förordnades 1904 till läroverksråd och ledamot af
K. Öfverstyrelsen för rikets allm. läroverk och
1911 till rektor vid högre allm. läroverket
i Uppsala. N:s arbetsförmåga och framstående
pedagogiska sakkunskap ha ofta tagits i anspråk
för särskilda uppdrag. Så var han sekreterare i
senaste stora läroverkskommitté 1899-1902 och har
flera gånger varit sakkunnig i skolfrågor af olika
art, bl. a. i läroverksfrågan 1903-04, i frågan om
upprättandet af en handelshögskola i Stockholm 1905
-07 och i frågan om Sjökrigsskolans omorganisation
1906-08. Sedan 1905 har han varit af K. M:t utsedd
inspektör för de statsunderstödda handelsinstituten
och har i denna egenskap särskildt arbetat för
handelsundervisningens bättre tillgodoseende
genom statsmakterna. N. har utgett ett flertal
värdefulla språkvetenskapliga afhandlingar och
uppsatser särskildt inom fransk filologi, bland hvilka
märkas Classification des manuscrits des Enfances
Vivien (i "Recueil Gaston Paris", 1889), Étude
sur la chanson des Enfances Vivien (gradualafh.,
1890), Les couplets similaires dans la vieille
épopée française (i Latinläroverkets å Norrmalm
årsberättelse 1893) m. fl. Men också inom andra
områden af språkvetenskapen har N. varit verksam och
har där utgett bl. a. Ueber die haupteinteilung der
sprachlaute (i Latinlärov:s å Norrmalm årsber. 1896),
Om ändelsen -is i nysvenskan (i Nyfilologiska
sällskapets i Stockholm "Studier i modern
språkvetenskap", 1898), Om franska lånord i svenskan
(ibid. 1901). N. har äfven utvecklat liflig pedagogisk
skriftställarverksamhet och publicerat bl. a. Den
svenska läroverksreformen år i904 (artikelserie
i "Finsk tidskrift", 1904) samt ett stort antal
uppsatser och kritiker i "Pedagogisk tidskrift" m. m.
Å. W:sonM.

Nordfjord [n w rf-], distrikt i Nordre Bergenhus amt,
Norge, på ömse sidor om den 85 km. långa Nordfjorden
med de utanför fjordmynningen liggande stora öarna
Bremanger, Fröien, Vaagsö m. fl. Det inre,
östliga N. erbjuder en rad af Norges mest vildt
storartade naturscenerier. Administrativt utgör
N. en domsaga, som omfattar 10 härad. Arealen
4,022,78 kvkm. 25,141 inv. (1910). Distriktet, hvars
vägnät de senare åren starkt utvecklats, tillhör
Vestlands intressantaste turistområden. N. omfattar
en del af Jostedalsbræen (se d. o.). Det är
hemorten för den typiska norska Vestlandshästen,
en egen småvuxen, lätt, fotsäker, uthållig,
black hästras. Jämte granndomsagan Söndfjord
bildar N. landskapet Fjordene (se d. o.).
K. V. H.

Nordfjordeidet, hamnplats innerst vid Eidsfjord,
en förgrening af Nordfjord, i Eids härad, Nordre
Bergenhus amt, Norge. 516 inv. (1910). Vid N. är
exercisplats för Nordfjords bataljon. Ångbåtsanhalt,
telegraf, rikstelefon, postanstalt. K. V. H.

Nordflint, ett grund nära Flintrännan (se d. o.).

Nordfolden [ncorf-], härad och socken kring fjorden
med samma namn, n. ö. om Bodö, Nordlands amt, Norge,
gränsar till Lule lappmark (Sverige) i trakterna
af Jukkasjärvi. Området är rikt på fjäll med många
1,000 m. höga eller ännu högre tinnar (Kirkivarre,
nära svenska gränsen, 1,306 m.). S. om fjorden stiger
fjället plötsligt till en höjd af 1,000 m., och uppe
på denna sockel utbreder sig till ett omfång af 4,5
kvkm. snövidden Heldalsisen (högsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>