Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordin, Alice Maria - Nordingrå - Nordingrå tingslag - Nordinska samlingarna - Nordiska akademiska möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och brons, småskulptur (Lekande gossar, Barn som se
ejter vildgässen) och konstslöjdsföremål, lampor med
figurer, kronor för elektriskt ljus, askkoppar o. d.
G-g N.
Nordingrå, socken i Västernorrlands län, Nordingrå
tingslag. 20,500 har. 3,736 inv. (1912). N. bildar
med Ullånger, som emellertid skall afskiljas till
eget pastorat efter kyrkoherdens afgång, ett pastorat
i Härnösands stift, Ångermanlands östra kontrakt.
Nordingrå tingslag, Västernorrlands län, ingår i
Nätra och Nordingrå domsaga och Norra Ångermanlands
nedre fögderi samt omfattar socknarna Nordingrå,
Ullånger och Vibyggerå. 59,686 har. 7,678 inv. (1912).
Nordinska samlingarna. Då biskop K. G. Nordins (se
denne) handskriftsamling efter hans död hembjöds till
Uppsala universitet, trädde den mot universitetet
alltid så frikostige Karl Johan emellan, inköpte
samlingen för 3,000 rdr b:ko och förärade den till
universitetet. I mars 1814 öfverlämnade professor
E. M. Fant till bibliotekarien P. F. Aurivillius de
15 lårar, i hvilka handskrifterna lågo nedpackade,
och enligt en s. å. uppgjord förteckning steg antalet
till 2,260. Detta har dock genom sammanslagning och
utgallring af dupletter sedermera minskats, så att de
nu utgöra 485 in folio och 1,568 in quarto. Samlingen,
utan tvifvel den största, som dittills någon
enskild man i Sverige åstadkommit, omfattar
alla möjliga grenar af vetenskap och litteratur,
hvaribland dock historia, teologi, kyrkohistoria,
undervisningsväsen och språkvetenskap äro bäst
representerade. Synnerligen rik är afdelningen Svensk
historia, inom hvilken särskildt märkas många exemplar
af Olaus Petris krönika och af dennes efterföljare,
såsom Rasmus Ludvigsson m. fl.; finske ståthållaren
G. Finckes registratur på bref från Erik XIV;
3 volymer bref från slutet af 1500- och början af
1600-talet af och till medlemmar af Oxenstiernska
släkten; 1 volym Åke Totts brefväxling; 31 volymer,
omfattande k. rådet grefve Nils Gyldenstolpes papper,
i synnerhet från den tid han var Karl XI:s sändebud
i Haag, m. m. Ibland Nordins egna papper saknas
tyvärr hans brefväxling. Af pergamentsbref funnos 252
stycken, hvaraf närmare 200 från medeltiden, och af
originalbref från Sveriges konungar eller regeringar
t. o. m. Karl XII öfver 200; däremot fanns blott en
handskrift från medeltiden, en på 1300-talet skrifven
bibel, märkvärdig därför att den tillhört själfva
ärkebiskopsstolen i Uppsala. C. A.
Nordiska akademiska möten, möten mellan lärare och
studenter vid de tre skandinaviska rikenas högskolor
åren 1896, 1899 och 1902 i syfte att "öfverlägga
om möjligheten af en större växelverkan mellan
de skandinaviska ländernas universitet och deras
studerande ungdom för att därigenom utveckla och
värna det gemensamma i Nordens kultur". Dessa möten
kunna i viss mån betraktas som ett återupplifvande
i ny form af de gamla skandinaviska studentmötena,
men de hade ett mer begränsadt och på vissa
praktiska spörsmål inriktadt program och afhöllo
sig med afsikt från alla politiska diskussioner
och demonstrationer. Otvifvelaktigt låg dock
bakom dessa möten en önskan att genom stärkandet
af de vänskapliga förbindelserna mellan de nordiska
universitetskretsarna bidraga
att mildra motsatserna på det politiska
området. Det första mötet hölls i Kristiania, från
hvars universitet initiativet utgått, 11-13 juni
1896. Till detsamma voro inviterade 24 representanter
från Köpenhamns universitet, 12 från hvartdera af
universiteten i Uppsala och Lund, 6 från Karolinska
institutet samt 4 från hvardera af Stockholms
och Göteborgs högskolor, hälften lärare, hälften
studenter. Mötets förhandlingar bestodo i diskussioner
om utbyte af lärarkrafter vid de nordiska högskolorna
och om medel att befordra studenternas i ett land
studiebesök vid de andra ländernas högskolor samt i
redogörelse för studentlifvets olika former vid de
skilda universiteten. En kommitté af representanter
från de olika högskolorna tillsattes för att efter
mötets slut befordra samverkan mellan universiteten
genom de medel kommitterade kunde finna lämpliga,
intill dess vid ett kommande möte bestämdare former
kunde fastställas. Det andra mötet sammanträdde
på inbjudan af Göteborgs högskola i Göteborg 18-20
maj 1899. Kristiania universitet företräddes denna
gång af 24 lärare och studenter; f. ö. var antalet
inbjudna representanter från de andra högskolorna
oförändradt. Förhandlingarna rörde sig kring samma
hufvudspörsmål som det föregående. Genom en rad
resolutioner normerades först formerna för mötenas
sammanträden och verksamhet för framtiden, hvarjämte
mötet uttalade sig för, att examensfordringarna vid
de nordiska universiteten borde bringas i största
möjliga öfverensstämmelse och de studerandes
förberedande examensarbete vid ett universitet
ega giltighet vid förflyttning till annat, att
vetenskapliga prisbelöningar skulle i största
möjliga utsträckning utdelas till täflande nordiska
vetenskapsidkare utan hänsyn till nationalitet,
att stipendier vid ett universitet skulle få
uppbäras under studievistelse vid ett annat, att
hvarje universitets arbetsordning i god tid skulle
tillställas de andra och att medel borde insamlas
till främjande af högskolornas samarbete m. m. Dessa
önskemål framburos af kommitterade genom skrifvelser
till de särskilda universitetsmyndigheterna. Mötets
främsta resultat blef utgifvandet af Nordisk
universitetstidskrift (se d. o. 2). Det tredje
mötet hölls i Köpenhamn 2-4 juni 1902 med i allt
väsentligt likartad sammansättning. Förhandlingarna
rörde sig som förut kring det svåra problemet att
åstadkomma ett mera effektivt närmande mellan de
nordiska högskolorna och utmynnade i uttalandet af
önskemålen, att tillträde till professur vid nordiska
universitet i de internationella vetenskapsfacken
skulle vara i lika mån öppet för svenska, danska
och norska vetenskapsmän, att större likformighet i
docenternas ställning borde eftersträfvas vid de olika
universiteten och möjligheten att uppnå docentur i
ett land skulle underlättas för yngre vetenskapsmän
i de andra. Därjämte diskuterades lifligt om vidgade
litterära förbindelser mellan de nordiska länderna,
och en rad resolutioner, syftande att underlätta
sådana förbindelser, antogs. Vid detta möte torde,
trots lefvande utsikter, förhoppningarna om ett
större närmande mellan universiteten varit ringare
än förut, öfver hela den efemära kulturskandinavism,
för hvilken dessa möten voro uttryck, stod hotet af
den svensk-norska unionsstriden, som samtidigt ånyo
upplågade under de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
