Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordiska museet - Nordiska musikfester. Se Musikfester - Nordiska möten för abnormsaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
friluftsmuseum, som invigdes redan 11 okt. 1891 och
sedan dess hunnit bli världsberömdt som det första
och främsta i sitt slag. Om Hazelius i Nordiska
museet ville ge en bild af det inre lifvet i Norden,
har han på Skansen sökt frammana lifvet där under
bar himmel, och ej blott människornas, utan äfven
djurens och växternas. Och denna plan har vidare
fullföljts af hans efterträdare. Där har uppslagits
ett lappläger med verkliga lappar samt deras hundar
och renar (se fig. 3 o. 4). Dit ha från skilda
landsorter öfverflyttats allmogebostäder (Mora-,
Bollnäs-, Laxbro-, Hornborga- och Kyrkhultstugorna;
den sistnämnda hittills mest kallad Blekingsstugan)
med deras inredning, ja stundom med därtill hörande
uthus (Oktorpsgården, fig. 5 o. 6, Raflundagården),
fäbodvallsbyggnader från Jämtland, rökstuga med uthus
från Värmlands finnmark, kolarkojor, en klockstapel
(från Hällestad; se d. o. med fig.) m m., hvarjämte
uppförts afbildningar i originalens storlek af
en fatbur (Björkvik, jfr fig. i art. Fatbur), en
klockstapel (Håsjö, jfr fig. i art. Håsjö). Dit har
också flyttats t. ex. Em. Swedenborgs välbevarade
lusthus, där han nattetid studerade och lär ha
mottagit sina "andeuppenbarelser". Vidare finnas
där i original bl. a. runstenar, milstolpar (se
d. o. med fig.), gränsstenar, grafvårdar (bildande
en hel kyrkogård) m. m., åtskilliga föremål, med
hvilka öfvertro och vidskepelse varit förenade
(lapska afgudabilder, älfkvarnar o. d.). Den
naturvetenskapliga afdelningen är inriktad på
Skandinaviens både sten-, växt- och djurvärld. Märklig
är särskildt den zoologiska trädgården, hvilken eger
ett flertal nordiska djurarter, som sällan eller
aldrig förekommit i andra zoologiska trädgårdar. Men
Hazelius ville med Skansen ge en blick in i ej endast
det materiella lifvet, utan ock i det andliga, sådant
det lefves och har lefvats framför allt hos den stora
massan af folket i sång, musik, dans, lek, sägn
och "historier". På Skansen uppträda bondespelmän
(fiol, nyckelharpa, kantele), landsmålstalare,
historieberättare samt uppföras gamla danser och lekar
af personer i nationaldräkter (se fig. 9). Nordiska
museets (med Skansen) kulturella betydelse kan
knappast öfverskattas. Såväl inom som långt utom vårt
lands gränser ha dessa hvar i sitt slag banbrytande
museianläggningar tjänat till väckande exempel
och mönstergilla förebilder. Dessutom har museets
inverkan på folkets uppfostran i flera hänseenden
varit genomgripande, något som bl. a. uppenbarar
sig i det allt mer vaknande intresset för
hembygdsforskning och fornminnesskydd. Hela den
nu lifliga hemslöjdsrörelsen likasom den unga
smakriktningen för folklig slöjd ha ock i Nordiska
museet sin yttersta rot. Om museets popularitet
vittnar äfven det höga besöksantalet. Detta utgjorde
1910 i museibyggnaden 50,741, på Skansen 774,089;
1911 i museibyggnaden 67,852, på Skansen 612,223, och
1912 i museibyggnaden 46,899 och på Skansen 692,757
besök. - Såsom redan sagts, tillkallade A. Hazelius
1880 fem personer att jämte honom utgöra museets
styrande nämnd. Detta antal ökades 1903 till sju,
och skulle K. M:t utse en af dessa ledamöter. Vid
museet tjänstgöra utom styresmannen fem intendenter,
af hvilka två på Skansen, och många amanuenser. Efter
A. Hazelius’ död 1901
fördelades styresmannabefattningen vid museet
så, att d:r B. Salin (se denne) utsågs till
chef för museet på Lejonslätten och filos.
licentiaten G. Hazelius (se denne) till chef
på Skansen. Efter den senares död 1905 öfvertog
Salin styresmannaskapet för museet i dess helhet
och innehade denna befattning till år 1913, då han
utsågs till riksantikvarie. Styresmannabefattningen
uppehälles f. n. på förordnande. Museets och Skansens
kapitalvärde med samlingar, bibliotek och inventarier
skattades vid 1912 års ingång till 4,840,077 kr.,
hvarvid dock före 1880 förvärfvade samlingsföremål och
böcker ej inräknats. Museets årliga budget belöper
sig f. n. till omkr. 385,000 kr. Bland donationer
till museet böra särskildt nämnas följande: af doktor
H. F. Antell 112,600 kr., af fru E. Benedicks 32,000
kr., af grosshandlaren F. Bünsows dödsbo 20,000
kr., af doktor A. Hazelius 31,200 kr., af doktor
A. Hazelius’ dödsbo 28,000 kr., af civilingenjör
C. G. Norström 25,000 kr., af grosshandlare N. Paton
20,000 kr., af fröken M. Sunnerdahl 20,000 kr. samt
af Allmänna konst- och industriutställningens i
Stockholm 1897 lotteri 309,552 kr. Alltsedan 1875 har
museet åtnjutit statsanslag, i början 5,000 kr., men
småningom har detta välbehöfliga bidrag i samband,
om ock ej jämsides, med museets vidgade verksamhet
och därmed ökade utgifter höjts; vid 1913 års riksdag
beslöts detta anslags ytterligare höjande till 80,000
kr. Detta understöd gäller dock endast museet på
Lejonslätten. Hvad Skansen beträffar, har denna
mot ett vederlag af fritt tillträde för Stockholms
skolbarn med flera förmåner under en följd af år
från Stockholms stad erhållit ett bidrag af 15,000
kr. Med de dryga kostnader, som Skansens förvaltning
årligen kräfver, lämnar den intet öfverskott till
räddande af de gamla byggnadsminnen, som tarfva en
snar sista tillflyktsort inom dess gränser. Bland
arbeten, som utgifvas från Nordiska museet, märkas
"Meddelanden" (1881-1903), "Fataburen" (1906
o. följ. år), "Bidrag till vår odlings häfder"
(1-10, 1882-1910), "Afbildningar af föremål i
Nordiska museet" (l-7, 1888-92), "Minnen från
Nordiska museet" (1-2, 1880-1902), P. G. Wistrand,
"Svenska folkdräkter" (1907) och G. Upmark, "Möbler"
(1912 o. f.). Vägvisare på såväl svenska som
tyska och engelska finnas utarbetade för museets
bägge hufvudafdelningar. Om Nordiska museet se
vidare "Meddelanden" 1881-1903 (årsberättelserna),
"Fataburen" 1906 o. f. (årsberättelserna), "Nordiska
museets tjugufemårsminne 1873-1898" (1900). Jfr
Museum, sp. 1425-26. N. E. H.
Nordiska musikfester. Se Musikfester.
Nordiska möten för abnormsaken. I följd a! ett af
O. E, Borg (se denne) 1868 utfärdadt upprop till de
nordiska ländernas lärare och lärarinnor vid döfstum-,
blind- och idiotskolor att sammanträda till utbytande
af rön och erfarenheter kom ett möte 1872 till stånd i
Köpenhamn. Senare ha möten egt rum i Stockholm 1876,
Kristiania 1884, Köpenhamn 1898, Stockholm 1903 och
Helsingfors 1912. De tre första mötena betecknades
som abnormskolemöten, men sedan programmet vidgats
till att omfatta ej blott pedagogiska, utan äfven
medicinska och sociala frågor, ha de följande kallats
<sp>nordiska möten för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
