Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk familjebok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användning i vårt land, ja betraktades som oumbärliga,
ehuru de, som nämndt, i fråga om våra förhållanden
naturligtvis lämnade mycket öfrigt att önska,
oafsedt den menliga inverkan i svensk-språkigt
afseende ständigt bruk af ett främmande arbete
medför. - Nordisk familjeboks förste redaktör var
lektor Nils Linder (se denne), som samlade en till
största delen vetenskapligt bildad, fast engagerad
redaktionspersonal och lyckades utanför denna
vinna en mängd framstående fackmäns medverkan för
författande eller granskning af uppsatser. Planen
var, att verket skulle omfatta 300 ark, hvaraf 5
(ett häfte) skulle utges "hvar fjortonde dag eller
oftare". Arbetet började i aug. 1874 därmed, att
en ordförteckning ("stomme") uppsattes. I maj 1875
utkom 1:a häftet. Det visade sig snart, att omfånget
lika litet som utgifningstiden skulle kunna hållas
inom de i planen bestämda gränserna. Sedan Linder,
som särskildt åt den formella sidan af arbetet,
åt uttryckets klarhet och språkets ans, egnat en
omsorg, som står öfver allt beröm, 1880 (med ordet
Elzheimer) lämnat redaktörskapet, öfvertogs detta,
i syfte att utgifningen skulle kunna påskyndas,
af tre personer, Bror Ferdinand Olsson, John Rosén
(se denne) och doktor Theodor Westrin, alla tre
förut medlemmar af redaktionen. Sedan Olsson redan
17 dec. 1882 aflidit, fortforo de två sistnämnde att
leda arbetet, utgifvande årligen i medeltal 50 ark,
till dess slut, med undantag däraf, att bokstafven
S för tids vinnande öfverläts till redigering åt
doktor Bernhard Meijer (se denne), äfven han förut
medlem af redaktionen. I sept. 1894 förelåg arbetet
komplett, omfattande 878 ark i 18 band i st. f. de
beräknade 300 arken i 6 band. - Arbetets förläggare
voro först boktryckaren Christian Emanuel Gernandt
(se denne) och bokhandlaren Hugo Pettersson under
firma "Expeditionen af Nordisk familjebok", men
den senare afgick kort efter arbetets begynnelse,
och Gernandt kvarstod som ensam förläggare,
tills företaget med 1877 års början öfvertogs af
"Familj-journalens boktryckeriaktiebolag" (efter 1883
under firmanamnet "Gernandts boktryckeriaktiebolag"),
hvars verkställande direktör och ojämförligt
störste intressent Gernandt var. Arbetet gick
med ständigt växande förlust. Anledningarna
därtill voro dels det låga priset, 15 öre
per ark, dels det för svenska förhållanden
visserligen ej ringa, men för kostnadernas
bestridande otillräckliga prenumerantantalet,
omkr. 6,000. Priset höjdes fr. o. m. 1885 (bd IX)
till 18 öre per ark. Ett af förläggarna sökt, af
Vitt. hist. o. ant. akad. förordadt statsunderstöd
af 25,000 kr. att utgå under loppet af fem år med
5,000 kr. om året, hvarom K. M:t framlade proposition
till 1886 års riksdag, beviljades af bägge kamrarna,
trots statsutskottets afstyrkande utlåtande, efter
en diskussion, hvari arbetets höga värde framhölls
af en mängd talare. Emellertid slutade hvarje år
med stigande deficit, och när Nordisk familjebok
förelåg färdig, hade utgifterna belöpt sig till
1,178,980,57 kr., men inkomsterna uppgått till
endast 858,038,46 kr., hvadan således uppstått en
ren kapitalförlust af 320,942,11 kr. (med inberäkning
af räntor 518,676,45 kr.), till allra största delen
drabbande Gernandt, hvars storartade ekonomiska uthållighet
tillförsäkrat honom ett hedersrum bland
Sveriges bokförläggare. - 1893 hade Gernandt
sålt förlaget. Dess innehafvare, hans söner
Christian och Ernst Gernandt samt kamreraren Werner
Landgren, utgåfvo, under firma "C. & E. Gernandts
förlagsaktiebolag", som band 19 och 20 af Nordisk
familjebok ett Supplement (1895-99) under redaktion
af Th. Westrin. Äfven detta företag slutade,
trots prisets höjning till 25 öre per ark, med en
afsevärd förlust, hufvudsakligen af det skälet, att
förläggarna utlofvat att lämna hvad som öfverskred
ett omfång af 80 ark gratis åt prenumeranterna
och att det öfverskjutande antalet ark blef ej
mindre än 42. - Nordisk familjebok med supplement
innehöll nära 103,000 uppslagsord. 511 medarbetare -
eliten af vårt lands fackmän - bidrogo med signerade
artiklar; dessutom medverkade många, hvilkas artiklar
ej signerades.
Knappt ett par år efter Nordisk familjeboks fullbordan
planerades en ny upplaga. Den svenska allmänheten
hade lärt sig inse nyttan och kände behofvet af
ett verk, som höll den à jour med vår tids rastlösa
utveckling. Fältet stod åter öppet för de utländska
konversationslexika. Därför bildade kamreraren Werner
Landgren 1902 "Nordisk familjeboks aktiebolag" för
utgifvande af en ny, reviderad upplaga af Nordisk
familjebok, och redigeringen af densamma anförtroddes
åt Th. Westrin. Denne hade ock redan rekonstruerat
medarbetarstaben, då ohälsa nödgade honom att draga
sig tillbaka. Redaktörskapet mottogs af B. Meijer, som
vid sin sida fick en redaktionskommitté, bestående,
utom af Westrin som ordf., af professor V. Leche,
lektor J. F. Nyström och professor K. Warburg,
alla tre framstående medarbetare i 1:a upplagan;
sedan Meijer, med bokstafven C, lämnat uppdraget,
har Th. Westrin åter varit hufvudredaktör. Efter en
knappt tillmätt förberedelsetid utgaf redaktionen i
maj 1903 1:a häftet. Den nya upplagans artiklar äro
i vidsträckt mån omarbetade, ja till mycket stor
del nyskrifna, hvarjämte tusentals nya rubriker
tillkommit, allt följder af forskningens framsteg
och de faktiska förhållandenas omskiftelser. I ögonen
fallande skiljer sig 2:a uppl. från den 1:a genom sin
rikedom på illustrationer (till största delen under
redaktion af Eugène Fahlstedt) samt på kartor och
stadsplaner. Denna omständighet torde i hög grad ha
bidragit till den för vår bokmarknad utomordentliga
spridning (omkr. 23,000 abonnenter), som kommit
verket till del. För att påskynda dess utgifning komma
doktorerna Ruben G:son Berg och Verner Söderberg,
hvilka ifrån början tillhört 2:a uppl:s redaktion,
att redigera vissa bokstäfver, samtidigt med att
arbetet på de öfriga fortgår.
Nordisk familjebok blir i sin 2:a uppl. till omfånget
lika stor eller större än de mest spridda tyska
(Brockhaus’ och Meyers) och franska (Nouveau Larousse
illustré) konversationslexika. Den öfverträffar de
tyska i illustrationsväg genom mängden af porträtt,
den täflar med dem alla i universalitet och står
i fråga om mångsidigheten och innehållsrikedomen
af upplysningar rörande Sverige utom täflan i hela
litteraturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
