Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
direktör. Första elektriska telegraflinjen öppnades
1 jan. 1855. Mellan N. och Sverige finnas (1913)
4 telegraflinjer förutom järnvägarnas; med England
och Tyskland har N. förbindelser genom kablarna
Egersund–Peterhead (1869), Arendal–Sylt (1879),
Arendal–Göteborg–Newcastle (s. å.) och
Arendal–Duhnen (1906). Vid utgången af juni 1912 funnos
1,305 telegraf- (och telefon-)stationer och 21,683
km. linjer med 168,963 km. tråd. Anläggningsutgifterna
utgjorde i sin helhet 29 mill. kr. 1911–12
expedierades 3,616,264 telegram (däraf 150,837
t. o. fr. Sverige, 136,113 t. o. fr. Danmark)
och 4,99 mill. telefonsamtal. Inkomsterna voro
6,62, utgifterna 4,7 mill. kr. 1908–10 öppnades
5 små stationer för trådlös telegraf, 1912 2
starkare (på fjället Rundemanden vid Bergen och
på Ingö, n. om Hammerfest) för korrespondens med
Spetsbergen, och under uppförande är 1 i Stavanger
för korrespondens med New York, hvarjämte planlagts
en rad trådlösa stationer längs hela kusten.
K. V. H.
Mått och vikt. 20 maj 1875 biträdde N. Internationella
meterkonventionen; i följd häraf infördes genom lag
af 22 maj 1875 metersystemet, som från 1 juli 1879
tillämpades vid alla beräkningar af tull och andra
offentliga afgifter och taxor och sedan 1 juli 1882
varit det enda i affärer godkända. Dock ha några af
de gamla beteckningarna bibehållits, lämpade efter
metersystemets måttförhållanden. Så är 1 norsk mil =
11 km., ehuru den äldre norska milen = 18,000 "alen"
= 36,000 fot var = 11,295 m. Längdmåttenheten var
enl. lagen af 28 juli 1824 1 fot, delad i 12 tum
l. 144 linjer och = 0,3137 m. Enl. samma lag skulle
ett "norskt handelspund (skålpund) vara 1/62 af
vikten af 1 norsk kbf. destilleradt och luftfritt
vatten vid vattnets största täthet i luftfritt rum";
ett skålpund blef således = 498,1137 gr., men räknades
efter metersystemets införande i handel och vandel
= 0,5 kg. I praktiken blef äfven 1 gammal "pot" =
1 l., fastän den håller blott 0,965 l. (och 1 l. =
1,0362 pot). Som ytmått användes oftast, ännu 1913,
beteckningen "maal" = 10,000 gamla kvf. (= 984,34363
kvm.) = 1 dekar (1,000 kvm.). Som mått för fartygs
dräktighet ser man ännu användas den 1845 stadgade
"kommercelæst" (= 2,1 fr. tonneau de mer l. 1,8
eng. reg.-ton), ehuru skeppsmåttet ton = 1,000 kg. är
det enda officiellt erkända och använda.
K. V. H.
Finanser. Sedan 1880 har budgeten formen af
en bruttobudget, så att inkomsterna för alla
statsinrättningar medtagas, oafsedt om de
lämna öfverskott eller ej. De ord. bokförda
statsinkomsterna utgjorde 1911–12 131,32
mill. kr. Sedan finansåret 1905–06 är budgeten
delad i två hufvudafdelningar: ordinarie
och e. o. inkomster och utgifter. Till de
e. o. inkomsterna räknas medel åstadkomna
genom statslån, tillfällig förhöjning
af inkomstskatten, distriktsbidrag till
järnvägar m. m.; till de e. o. utgifterna
hänföras i synnerhet särskilda anstalter för
försvars- och kommunikationsväsendet. Största
inkomstposten är tullen, 53,83 mill. 1911–12 (38,7
proc.). Andra skatter och bevillningar inbragte
omkr. 20 mill. (inkomstskatt 8,93, maltskatt 3,5,
brännvinsskatt 2,23, stämpelafgifter 2,24, arfsskatt
1,18, sportler 1,26). Kommunikationsväsendet lämnade
(brutto) 40,24 mill. (järnvägarna
23,55, posten 9,1, telegraf och telefon 6,62,
vägväsendet 0,47), räntor af olika fonder under
Kirkedepartementet 3,76, medicinalväsendet 1,49,
skogsväsendet 1,14, Kongsbergs silfvergrufva och
myntverk 1,65, diverse räntor 5,22, vinst af aktier
i Norges bank 1,18 mill. kr. Hufvudutgifterna
under samma räkenskapsår voro (i mill. kr.):
Centralförvaltningen 3,37 (konungahuset 0,75,
stortinget 0,68, statsrådet och regeringsdepartementen
1,76), universitet, skola, kyrka, litteratur,
konst 12,41 (universitetet 1,33, högre skolor
2,1, folkskolorna 7,45), rätts- och polisväsen
4,87 (lagskipningen 1,51, "delinkventudgifter" och
fångvård 2,53), medicinalväsendet och hälsovården
4,38 (kur- och vårdanstalter för sinnessjuka 1,94),
statistik, fabriksinspektion 1,61, landtbruket
1,83, kommunikationerna 42,4 (järnvägarna 20,89,
väghållning 2,66, post 8,08, telegraf och telefon
6,13, ångfartygssubventioner 1,76, fyrväsen etc. 1,5),
skogar och andra statsegendomar 2,17, uppbördsväsen
3,36, statsskulden 17,18 (räntor 12,33, amortering
4,85), pensioner 1,27, försvaret 21,03 (hären 15,22,
flottan 5,82) och utrikesrepresentationen 1,02
mill. kr. Åtskilliga i budgeten upptagna utgifter
bestridas dock delvis af särskilda fonder, af
dem flera ansenliga, som sortera under Kirke- og
undervisningsdepartementet, eller äro bidrag till
utgifter, som till större eller mindre delen åligga
amt och kommuner. – Den för finansåret 1 juli 1913–30
juni 1914 beviljade budgeten visar en fortsatt
ökning i inkomster (till 142,62 mill. ord. och
17,68 mill. e. o.) och i utgifter. Bland ökade
inkomstposter märkas från järnvägarna 26,57, posten
10, telegraf och telefon 8,05 samt skatter och andra
afgifter 77,84; bland utgifter såsom till landtbruket
4,3, kommunikationerna 48,73 (järnvägarnas drift
24,73, vägafgifter 3,06, posten 9,04, telegraf
och telefon 7,18, ångfartygssubventioner 2,1),
hvarjämte försvarets ord. budget stegrats till
25,62 (däraf flottan 8,47) samt dessutom beviljats
ett extra anslag på 2,8 mill. I årets e. o. budget
beviljades för järnvägsanläggningar 12,22, trådlös
telegrafförbindelse med Amerika 2, rikstelegraf-
och telefonnätets utvidgning 0,9 och byggande af
lungsotssanatorier O,7 mill. kr. – Statskassans
aktiva i fasta kapitalfonder, järnvägsaktier (till
ett nominellt värde af 219,5 mill.), obligationer
och andra värdepapper samt i kontant behållning
(52,5 mill.) utgjorde 30 juni 1912 inalles enl. sitt
nominella belopp 381,23, men bokfördes för 223,19
mill. kr. Statens hufvudkassa är Norges bank (till
1893 var det Zahlkassen under Finansdepartementet). –
N:s statsskuld var samtidigt 362,81 mill. kr. (150
kr. per inv.; i Sverige 109 kr., i Danmark 127 kr.).
K. V. H.
Kommunernas finanser. De direkta skatterna,
särskildt inkomst- och förmögenhetsskatt och skatt
på fast egendom, äro den hufvudsakliga källan till
inkomsterna. Dessa utgjorde 1908 sammanlagdt 94,84
mill. kr. (städernas 54,25, landsbygdens 40,59;
häri medräknas behållningar vid årets början,
inalles 20,1 mill.). Samtidigt stego utgifterna
till 75,58 mill. kr. (städernas 43,24, landsbygdens
32,34). Kommunernas hela förmögenhet var 248,88
mill. kr. (städernas 171,91, landsbygdens 76,97);
däraf 219,44 mill. (städerna: 152,54, landsbygden:
66,89) i fast egendom. Kommunernas skuld var 143,26
mill. kr. (städernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
