Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Normandiska hästen - Normandiska nationen. Se Universitet - Normandiska skolan. Se Normander - Normandiska språkdialekten - Normandiska svinet - Normandiska öarna - Normandisk boskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finnes en särskild stambok öfver trafvarna:
"Le studbook trotteur" (utg. af L. Cauchois),
sedermera kompletterad med "Les familles
trotteurs". Hufvudcentrum för anglonormandiska
afveln äro dep. Calvados, Manche och Orne, och
nära 50 proc. af Frankrikes häststock utgöras
af anglonormander. Äfven i andra länder har
anglonormanden på senare tider funnit användning för
produktion af stora och snabba vagnshästar, och äfven
till vårt land har en del hingstar införts. Det har
emellertid visat sig, att ingalunda alla individer
besitta den nödiga oföränderligheten i ärfningen för
att äfven vid förflyttning till annat klimat sätta
den rätta typen på afkomman. Ett synnerligen noggrant
urval vid anskaffning af hingstar är därför af nöden.
E. T. N.
Normandiska nationen. Se Universitet.
Normandiska skolan. Se Normander.
Normandiska språkdialekten. Det i prov. Normandie
talade franska språket kan ej sägas utgöra någon
enhetlig dialekt, lika litet som i allmänhet en
dialekts område bestämmes af landets administrativa
indelning. Genom vissa dialektala drag skiljer sig
språket i den nordliga och större hälften af provinsen
från det i den sydliga. Bland dem är det viktigaste
och bäst karakteriserande, att latinskt c framför
ursprungligt a bibehållit ljudet k samt framför e
skridit till /; t. ex. cat, ej chat, af lat. catus;
chent, ej cent, af centum. Denna dialektala
egendomlighet förekommer äfven i Picardie och
sträcker sig därifrån västerut öfver hela Normandie
n. om en från ö. till v. dragen linje, hvars båda
ändpunkter kunna förläggas till städerna Gisors och
Granville. Med öfriga västfranska provinser har nästan
hela Normandie åter det gemensamt, att latinskt e och
i i det närmaste bevarat sitt ursprungliga ljud, e,
under det att i östra Frankrike detta skridit till
oi [= oa], samt vidare att i medeltidsspråket ända
in på 1200-talet den latinska första konjugationens
imperfektändelse, -abam, bibehöll sig under formen
-oue, hvarefter den äfven där undanträngdes af den för
de öfriga konjugationerna gemensamma ändeisen. Som
bekant anställde skandinaverna på 800-talet täta
härnadståg till norra Frankrikes kuster och fingo
911 lagligen erkänd besittningsrätt till ett område
(se Normandie), där Rouen var hufvudstad. Denna
inflyttning utöfvade dock intet annat bevisligt
inflytande på provinsens språk, än att dess ordförråd
riktades med en mängd ord af skandinaviskt ursprung
samt att för ortbenämningar flera sådana ord apterades
till ändelser, såsom torp, bec, fleur, ham, tot
m. fl. Dessa drag återfinnas i hela den nyss angifna
norra delen af provinsen. - Inom Frankrikes äldre
litteratur brukar man räkna "La chanson de Roland"
till den normandiska dialekten, ehuru det bristfälliga
skick, hvari den till oss bevarade texten föreligger,
gör det svårt att säkert lokalisera dikten i dess
ursprungliga form. Wace (1100-talet), Guillaume le
Clere och Marie de France (omkr. 1200) samt
Alain Ghartier (1400-talet) räknas som de förnämste
litteräre representanterna för denna dialekt under
medeltiden. Man medger dock numera, att de allesammans
som författare begagnat ett litterärt högspråk,
som ej är ett troget uttryck af provinsdialekten.
Genom den normandiska eröfringen (1066) kom franskan
öfver till England och blef där det inom de högre
klasserna härskande språket, hvilket man brukar
kalla den anglonormandiska dialekten. Denna egde,
som naturligt var, stark frändskap med språket i
Normandie, rönte sedermera inflytande från Picardie
och Flandern samt framför allt från de sydvästfranska
provinserna, hvilka under århundraden tillhörde
den engelska kronan. Se härom Anglonormandiska
språket. - Jfr arbeten af Ch. Joret, H. Moisys
"Dictionnaire du patois normand", A. Romdahls
"Glossaire du patois du Val de Saire", E. Tegnérs
artikel "Norrmän eller danskar i Normandie?" (i
"Nordisk tidskr.", 1884) och G. Paris, "La littérature
normande avant l’annexion (912- 1204)" (1899).
P. A. G.
Normandiska svinet, som förr förekom i norra
Frankrike, tillhörde det stora, långörade
europeiska landtsvinet, men har i hög grad
blifvit förädladt med stora, hvita engelska
rasen och antagit dennas typ (se Svinafvel).
H. F.
Normandiska öarna, Kanalöarna (eng. Channel
Islands), en ögrupp i Normandiska viken af Kanalen,
den enda återstoden af Normandie, som ännu tillhör
England. Gruppen består af de större öarna Jersey,
Guernsey, Sark (fr. Sercq) och Alderney (se vidare
dessa ord) samt flera mindre öar (Herm, Jéthou
m. fl.), har en areal af 194 kvkm. och hade 1911
96,900 inv. En mängd megalitiska fornlämningar finnes
på öarna. Sedan 933 hörde öarna till Normandie och
kommo med dess hertig Vilhelm Eröfraren till England
1066. I spetsen för öarnas förvaltning står en militär
vice-guvernör (lieutenant-governor), en för Jersey
och en -för de andra öarna, samt en civil tjänsteman,
the bailiff (likaledes en för Jersey och en för de
öfriga öarna), som utnämnas af kronan, vanligen på
lifstid. "The bailiff" är ordförande i royal court och
i "states" (ständerna). Öarna styras efter egna lagar
och sedvänjor, och parlamentets beslut anses ej vara
bindande för dem, såvida de ej på vederbörligt sätt
blifvit registrerade hos "royal court". Invånarnas
umgängesspråk är den gamla normandiska franskan;
domstolsspråket är nyfranska. Gudstjänsten förrättas
på franska i landsförsamlingarna, men på engelska
i de flesta stadskyrkor. Öarna ha nyligen starkt
befästs. På Alderney, på hvilken ö vapen- och
ammunitionsdepå anordnats, skyddas hamnen af fort
Albert och västkusten af fort Grosne. På Guernsey
skyddas hamnen af S:t Peters port med slottet
Cornet och Court Castle, sydkusten af fort George
samt nordkusten af forten Doyle och Le Marchant. På
Jersey försvaras hamnen af Elizabeth Castle och fort
Regent, västkusten af batteriet vid S:t Ouen’s-bay
och östkusten af fort Mont Orgueil. De blott 9
km. från franska kusten liggande Ecréhouklipporna
förses med batterier för svåra kanoner. Litt.:
Ansted och Latham, "The Channel islands" (3:e
uppl. 1893). (J. F. N. L. W:son M.)
Normandisk boskap (fr. Race normande) omfattar
två nötkreatursslag, nämligen Cotentinrasen (Race
cotentine), framstående göddjur med en lefvande vikt
af 650-750 kg. hos korna och ända till 2,000 kg. hos
oxarna, och Augerasen (Race augeronne),
som är mindre, men mjölkrikare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
