konungarna af Portugal och Sachsen, ett skåp med stålinläggningar, silfverbröllopspresent till storhertigen af Sachsen-Weimar, eldskärmar, portföljer, skrin m. m.), vidare en stor praktvas af etsadt och förgylldt stål med statyetter och figurkompositioner (Ceres, Demeter m. fl., Nationalmuseum), ett skrin skänkt af Stockholms stad till f. överståthållaren frih. af Ugglas, en sköld: valkyrjor förande de aflidne hjältarna till Valhall (1886) och en sköld, köpt af konungen af Siam. Dessutom har N. utfört porträtt dels i olja, dels i skulptur, statyetter i brons (Skördaren och Flicka med räfsa), djurbilder, dekorativa friser samt konstindustriella ritningar. Vid Sv. slöjdföreningens utställning 1895 erhöll N. konungens hederspris. J. K--e.* Norrsunda, socken i Stockholms län, Ärlinghundra härad. 3,465 har. 794 inv. (1912). Annex till Skånela, Uppsala stift, Seminghundra kontrakt. Norrsundet, lastageplats i Hamrånge socken, Gäfleborgs län, vid Bottniska viken, ändpunkt för Dala--Ockelbo--N:s järnväg (se d. o.), och ångsåg med 7 ramar, hyfleri m. m. (tax.-v. 1,122,600 kr. 1912), som sysselsätter omkr. 600 arbetare och 1909 sågade omkr. 12,000 stds trävaror. Såväl järnväg som lastageplats och såg tillhöra Kopparberg-Hofors sågverksaktiebolag. Norrtorp, gods i Sköllersta socken, Örebro län, utgörande med underlydande 11 ²⁹/₁₄₄ mtl, tax. till 439,900 kr. (1912). Den slottslika, af stor trädgård och park omgifna hufvudbyggnaden uppfördes, efter ritning af arkitekten K. Lundmark, 1872--75 af kapten G. A. Coyet, som på 1870-talet bildade godset genom inköp af flera hemman, af hvilka några på 1600-talet egdes af diplomaten Peter Coyet. Nu tillhör N. liksom Nynäs i Ekeby socken den ofvannämnde kapten Coyets barnbarn Gillis och Achates Coyet samt Hedvig Coyet, gift med Erling Ribbing. Norrtälje, sjöstad i Upplandsdelen (Roslagen) af Stockholms län, ligger i en dalgång på båda sidor om sjön Lommarens utfallså (Norrtäljeån) vid denna ås utlopp i västra ändan af en 20 km. lång vik af Östersjön (Norrtäljefjärden). Med ett område af 455 har, satt till 6½ mtl, hade staden 1912 ett taxeringsvärde af 4,786,500 kr., hvaraf 217,900 kr. för jordbruksfastighet och 523,900 kr. för bevillningsfria fastigheter. Ny stadsplan (se fig. 2 å sp. 11--12) öfver betydligt större område än den nu gällande är antagen, men ej ännu fastställd. Folkmängden var s. å. 3,931 personer. 1911 var handlandenas antal 68 med 102 biträden och en för bevillning uppskattad inkomst af handelsrörelsen af 134,400 kr. och fabrikernas 23 med 276 arbetare och ett tillverkningsvärde af omkr. 960,000 kr. Stadens inkomster för 1910 utgjorde 161,107 kr., dess utgifter 170,433 kr.; dess bokförda tillgångar uppgingo 1912 till 384,258,84 kr., skulderna till 301,375,40 kr. För kommunens utgifter utdebiterades 1912 kr. 6,16 för hvarje bevillningskrona. Genom en smalspårig järnväg står N. öfver Rimbo station i förbindelse dels med Stockholm, dels med Uppsala. Hamnen, som är tillräcklig för 3,5 m. djupgående fartyg, besöktes 1911 af 1,326 in- och utgående fartyg om tills. 76,701 ton, de flesta reguljärt trafikerande ångbåtar. På platsen hemmahörande fartyg voro 16 segelfartyg om 4,064 ton och 4 ångfartyg om 334 ton. Hufvudexport är trävaror, förnämligast ved. -- Stadens förnämsta byggnader äro kyrkan (”Fredriks”), Mellersta Roslags domsagas tingshus med vackert läge n. om stationshuset samt societetshuset med vacker park. Privatbyggnaderna äro merendels oansenliga trähus. N. är sedan 1844 badort, nu en af de mest besökta svenska badorterna vid Östersjön (omkr. 500 bad- och sommargäster). Den undergick 1848 utvidgning och fick 1865, då det nya aktiebolaget bildades, nytt badhus, hvilket ännu är i bruk och i fullt tidsenligt skick. N. är mest berömdt för sina goda gyttjebad, som ges efter en gammal metod: efter ingnidning med gyttjan erhåller patienten en stark stråldusch af 35°--38° och därefter ett varmt karbad under 20 min. med efterföljande kall regndusch. Staden har en 6-klassig samskola, elektrisk belysning och till en del kloakledning, och vattenledning torde komma att anläggas inom den närmaste framtiden. I kyrkligt hänseende utgör den ett pastorat i Sjuhundra kontrakt af ärkestiftet. Från 2 boktryckerier i staden utges två tidningar, ”Norrtälje tidning” och ”Roslagens nyheter” (3 ggr i veckan); där finnas sparbank, A.-b. Roslagens folkbank (1908) samt afdelningskontor af Upplands ensk. bank och A.-b. Stockholms diskontobank. För riksdagsmannaval till Andra kammaren tillhör staden länets norra valkrets. Stadens vapen är ett upp- och nedvändt ankare (fig. 1).

Fig. 1. Norrtäljes vapen.

-- N. var af ålder en marknadsplats och fick stadsprivilegier 29 mars 1622, sedan Gustaf II Adolf där anlagt ett gevärsfaktori. Detta egdes till 1793 af kronan, därefter och in på 1800-talet af enskilda och utgjorde stadens såväl största märkvärdighet som förnämsta inkomstkälla. Det nedlades 1842. Staden hörde 1648--80 till torstensonska grefskapet Ortala. 1719 brändes den af ryssarna. (E. A. Lgn. Ln.) Norrvidinge. 1. Härad i Kronobergs län, ingår i Mellersta Värends domsaga samt i Kinnevalds och Norrvidinge härads fögderi och omfattar socknarna Berg, Ormesberga, Aneboda, Tolg, Tjureda, Asa, Gårdsby och Söraby. 61,581 har. 8,276 inv. (1912). -- 2. Kontrakt i Växjö stift, omfattar de tre pastoraten Tolg med Asa och Tjureda; Berg med Ormesberga; Gårdsby med Söraby. 55,703 har. 7,398 inv. (1912). -- 3. Socken i Malmöhus län, delad å Onsjö härad med 1,243 har, 704 inv., och Harjagers härad med 650 har, 356 inv. (1912). N. bildar med Dagstorp ett pastorat i Lunds stift, Harjagers kontrakt. Norrviken. 1. Det nordligaste af de tre områden (Norrviken, Sunnerviken och Inland), i hvilka fastlandsdelen af Bohuslän brukar indelas. -- 2. Förstadssamhälle i Sollentuna socken, Stockholms län, på ömse sidor om järnvägen Stockholm--Uppsala, omkring anhaltstationen N., 17 km. från Stockholms centralstation, och vid sjön N:s västra strand. Det 1906 bildade A.-b. Norrvikens