Norske husflidsforening-Norsk konst 30 Norske husflidsforening. Se Norge, sp. 1398. Norske intelligenssedler, Norges äldsta tidning, började utkomma 25 maj 1763, uppsatt af en invandrad tysk boktryckare. 1815 såldes den till Kristiania uppfostringsanstalt och utgafs till 1883 som ett slags officiellt kungörelseblad. 1830 vardt den daglig. 1883 lades den om till nyhetstidning och öfvertogs 1890 af Hjalmar Löken (f. 1852), 1912 af ett bolag. Löken, fortfarande redaktör, har gjort den till en mycket spridd och inflytelserik politisk tidning med radikal vänsterriktning. Norske iovbog. Se Nordisk rätt, sp. 1332-33. Norske löve. 1. Fästningsverk i Norge. Se Hor te n. - 2. Norsk orden. Se Ordnar. Norske missionsselskab. Se Mission, sp. 668. Norske oldskriftselskabet stiftades i Kristiania 27 nov. 1861 i ändamål att utge norska och isländska fornskrifter och trädde i verksamhet 1862. Genom dess försorg ha utgetts "Gammel norsk homiliebog", af C. E. Unger (1864), "Oldnorsk formlaere for begyndere", af J. Åars (1862), "Gunn-laugs saga ormstungu", af 0. Rygh (s. å.), "Heimskringla" (1868), "Konungasögur" (1873), sagor om Sverre och hans efterträdare och "Mariu saga" (1871), alla i handupplagor af C. R. Unger, samt en icke afslutad samling "Norröne skrifter af sagu-historisk indhold" (3 hftn, 1864-73), af S. Bugge. Samfundets verksamhet afstannade 1873, och det upplöstes formligen vid allmän sammankomst 4 okt. 1900, då dess kapital skänktes till Den norske historiske förening. Y. N.* Norske rende [re'nne]. Se Norge, sp. 1385. Norske rigstidende, 1815-82 i Kristiania utgifven tidning, sedan l apr. 1847, då den sammanslogs med "Den constitutionelle", daglig, hufvudsakligen organ för officiella notiser och i denna egenskap aflöst af "Norsk kundgjörelsesti-dende". N. redigerades 1861-78 af historikern SiegwartPetersen. K. V. H. Norske samlaget (Norska samfundet), landsmålsrörelsens centrum och andliga arsenal, stiftades 24 mars 1868 af några framstående "mål-sträfvare", hvaribland I. Aasen, E. Blix, H. Ross, E. Särs, Åasmund Vinje och H. E. Berner (sällskapets ordf. de 10 första åren). Samfundet, som utgett en mängd betydelsefulla skrifter, har eget organ, "Syn og segn" (startadt 1894, sedan 1910 månatligt), och åtnjuter sedan 1893 årligt statsanslag (för 1913-14 7,000 kr.). 1902 delades samfundet i "landsmaalslaget", som fortsatt den tidigare verksamheten, och "bymaalslaget", som arbetar i af språkreformatorn Kn. Knudsen (se d. o.) angifven riktning, sedan 1909 med tidskriften "Maal og minne". Se vidare Lands-mål 1. K. V. H. Norske selskab hette en litterär och estetisk klubb, som på 1770-talet inrättades i Köpenhamn af en del där studerande norrmän, som brukade samlas på ett kafé hos "madame Juel" och från 1774 slöto sig närmare tillsammans. Sällskapet deltog ifrigt i den tidens litterära strider och räknade bland sina medlemmar flera mycket framstående förmågor, bl. a. J. H. Wessel. Sin betydelse fick det genom sträfvandet efter klarhet i formen, efter franskt mönster, samt studiet af den engelska litteraturen jämte odlandet af parodien och kvicka epigram. Sällskapets blomstringstid var dock kort och upphörde måhända redan före Wessels död (1785), men det fortfor att vara en föreningspunkt för norrmännen i Köpenhamn och upptog i sig äfven flera danskar. Genom upprättandet af universitetet i Kristiania 1811 och genom Norges skilsmässa från Danmark 1814 dog det bort, men ett nytt stiftades 1818 i Kristiania af några dess forna medlemmar. Detta nya "Norske selskab" har dock ingen litterär betydelse, utan är endast Kristianias elegantaste och mest besökta klubb, motsvarande "Sällskapet" i Stockholm. Y. N.* Norske totalafholdsselskab. Se Nykterhetsrörelsen. Norske turistförening. Se Turistföreningar. Norske videnskabers selskab, Det konge-1 i g e, stiftadt 1760 af biskop J. E. Gunnerus, G. Schöning och P. Suhm under namn af Det throndhjemske Iserde selskab, erhöll 1767 sitt nuv. namn. Dess nu gällande statut äro stadfästa genom k. resolution 29 juli 1874 och senare resolutioner. Sällskapets inkomster äro dels räntor af ett legat på omkr. 200,000 kr., dels ett årligt statsbidrag på 16,000 kr. samt tillskott från Trond-hjems sparbank 4,000 kr. och brännvinsbolag och årsbidrag af 6,000 inom staden boende ledamöter m. m. Det eger ett hus på Kalvskindet i Trondhjem, har ett bibliotek af öfver 100,000 bd (däraf många handskrifter), tillgängligt för allmänheten, en till 10,000 nummer uppgående samling af fornsaker, till stor del från nordliga Norge, ett myntkabinett på öfver 16,500 nummer, en zoologisk, en botanisk och en mineralogisk samling. Till sällskapets verksamhet höra vetenskapliga undersökningar i norra delen af Norge samt utgifvandet af en årsbok. På dess tomt är Holtaalens stafkyrka uppförd. Sällskapet har i konungen sin "protek-tor"; dess styrelse består af en preses, en vice preses och tre direktörer. E. H.* Norsk hovedjernbane, vanligen kallad H o v e d-banen. Se Norge, sp. 1400. Norsk hummer. Se Kejsarhummer. Norsk konst framträder under den äldsta kristna tiden hufvudsakligen som arkitektur. Stenbyggnadskonst infördes af angelsaxiska och iriska präster och munkar. De äldsta stenkyrkorna voro ganska små, rektangulära, enskeppiga. Ett lägre och smalare kor med rätlinig afslutning fogades ibland till kyrkan? skepp, och denna täcktes med ett spärr-tak. Denna irisk-angelsaziska period aflöses under senare hälften af 1000-talet af den anglonorman-diska perioden. De större kyrkorna byggdes nu oftast treskeppiga med halfcirkelformigt eller linje-rät korafslutning samt hvälfda. Bland kyrkor från denna tid märkas Gamle Åkers kyrka i Kristiania, kyrkor i Gran, Ringsaker, ruinen af Hamars domkyrka, Mariakyrkan i Bergen, skeppet i Stavangers domkyrka, kyrkor i Hove, Ysernes, Msere samt tvärhuset i Trondhjems domkyrka. Från detta skede kvarstå ruiner af flera kloster, bl. a. på Hovedöen vid Oslo. Vid slutet af 1100-talet börja öfvergångs-former till gotisk stil göra sig gällande, och vid midten af 1200-talet har gotiken nått sin blomstring, också den under starkt engelskt inflytande. Dess