45 North-Northampton minister. Han hade på 1760-talet i parlamentet försvarat sådana kortsynta mått och steg som stämpelakten mot de amerikanska kolonierna (se Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1214-15) och åtgärderna mot Wilkes (se d. o.), och i den amerikanska frågan blef han, med åren alltmera mot bättre vetande, ett redskap för Georg III:s okloka politik. Till Englands olycka bibehöll han 1770 tetullen, under det han genomdref af-skaffandet af de öfriga 1767 nämnda kolonier påtvungna införseltullarna. Efter våldsamheterna i Boston 1773 genomdref han 1774, att denna ort miste sina handelsrättigheter som sjöstad och att vissa provinsen Massachusetts' författningsenligt tillkommande friheter upphäfdes, beslut, som voro ämnade att injaga skräck hos de trotsige kolonisterna, men i stället förmådde dem vidtaga de första förberedelserna till uppror. Väl gjorde N. 1775 ett svagt försök att blidka deras förbittring, men uppretade dem samtidigt ytterligare genom lagar, som stadgade nya inskränkningar i deras rättigheter. Sedan oafhängighetskriget i Nord-Amerika utbrutit, 1775, syntes han dock bli mera förutseende. Han framlade (1778) lagförslag, som innehöllo betydande eftergifter åt amerikanerna och äfven af båda husen antogos, ehuru de blefvo utan följd. Trots sin flera gånger uttalade önskan att afgå lät han sig af den envise Georg III öfvertala att kvarstanna och fortsätta ett krig, som han ansåg hopplöst. Ändtligen tilläts honom i mars 1782 att afgå, när han ej längre kunde räkna på underhusets stöd. Under sin ministertid hade N. på det hela taget skött de ostindiska angelägenheterna på ett berömvärdt sätt. Han hade 1773 bragt "the regulating act" till stånd (se Indien, sp. 528) och, ehuru han ogillade Hastings' deltagande i rohillakriget (se Hastings, sp. 74), likväl 1778 samtyckt till förlängningen af dennes ämbetstid, emedan han insåg dennes oumbärlighet under i Indien då rådande kritiska förhållanden. Förbundet med N:s förre motståndare Fox 1783 förde honom åter in i kabinettet, där han blef inrikes- och kolonialminister; men denna "koalition" skadade hans anseende, och i dec. s. å. afskedades han jämte sina medbröder af den förbittrade konungen. N. blef längre fram blind, men deltog dock i underhusets förhandlingar, tills han vid faderns död 1790 som earl of Guilford förflyttades till öfverhuset. - N. var en framstående administratör och debattör samt en rättrådig man med ett vinnande sätt att uppträda, men saknade större statsmannaförmåga och fast karaktär. Jfr W. B. Donne, "Correspondence of George III with lord N." (2 bd, 1867). 1-3. V. S-g. 4. E. B. (V. S-g.) North [nå'th], Christopher. Se Wilson, John. North [nå'th], Marianne, engelsk växtmålarinna, f. 1830, d. 30 aug. 1890 på Alderton (Gloucestershire), företog flera resor i tropikerna och afmålade träd, blommor och vegetationsbilder. Sina målningar, öfver 800 större och mindre taflor, jämte en särskild byggnad för deras förvaring, uppförd i Kews botaniska trädgård, skänkte hon till engelska staten under namnet "North gallery". Detta museum är en af Kews förnämsta sevärdheter. C. Lmn. North Adams [nå'th ä'dəms], stad i nordamerikanska staten Massachusetts, vid Hoosicfloden, nära västra ändan af den 7,620 m. långa Hoosactunneln och genom en 6,9 km. lång elektrisk järnväg förenad med staden Adams. 22,019 inv. (1910). Ylle-, bomulls- och skovaruindustri. (J. F. N.) Northallerton [nåthä'lətən], hufvudstad i North Riding af engelska grefsk. York, på en fruktbar slätt. 4,806 inv. (1911). Gammal latinskola. Bryggerier och garfverier. J. F. N. Northam [nå'thəm], stad i West-Australia, vid järnvägen Perth--Coolgardie. 3,361 inv. (1911). North american review [nå'th əme'rikən rivjō'], amerikansk tidskrift, som uppsattes 1815 och bland hvars ledare märkas A. H. och E. Everett och J. R. Lowell. Där ha bl. a. förts polemiker af Gladstone, Balfour och Parnell. Redaktör är f. n. öfverste G. B. M. Harvey. Northampton [nåthä'mptən]. 1. Grefskap i mellersta England. 2,367 kvkm. 213,754 inv. (1911), oberäknadt Soke of Peterborough och "county borough" N. Det är ett bland Englands vackraste grefskap och har många herresäten. Det består af ett svagt kuperadt slättland, med mycket bördig jord. Den odlade jorden upptar ej mindre än 88 proc. -- större delen gräsmark -- af hela arealen. Jordbrukarna inköpa om våren boskap från andra trakter och göda den under sommaren på de rika betena. Mycket järnmalm brytes inom N., men endast en mindre del smältes i grefskapet. -- 2. Stad och sedan 1888 eget grefskap (county borough) samt hufvudstad i nämnda grefskap, vid Nen, som blir segelbar där, vid London--Northwestern railway samt en gren af Grand Junction-kanalen. 14 kvkm. 90,064 inv. (1911). Katolsk biskop. Latinskola, teknisk skola, fornsaks- och geologiskt museum. Bland stadens kyrkor må nämnas den normandiska S:t Peter's, S:t Sepulchre's, en af de fyra ännu kvarstående rundkyrkorna i England (sannolikt från slutet af 1000-talet), samt den rom.-katolska katedralen. Viktiga häst- och boskapsmarknader, spannmålshandel samt tillverkning af skodon (den största i England). -- N. är en mycket gammal stad, enligt någras förmodan af romerskt ursprung. 917--921 tillhörde den danskarna och blef 1010 nästan fullständigt förstörd af dem. Efter normandiska eröfringen (1066) blef staden starkt befäst. 10 juli 1460 blef konung Henrik VI vid N. slagen och tillfångatagen af yorkska partiet. -- 3. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts, vid Connecticut. 19,431 inv. (1910). Bland läroanstalter märkas de genom en donation af O. Smith (d. 1845) inrättade landtbruksskolan (1908) samt kvinnohögskolan (Smith college, 1871). Vidare finnas döfstuminstitut samt statens dårhus. N. anlades 1654 och blef stad 1883. 1--3. (J. F. N.) Northampton [nåthä;mpton], earler och markiser af. Dessa titlar ha burits inom ett stort antal