tidningars och litteraturalsters påverkan. Se afhandlingar rörande danismer i tidskriften "Språk och stil", III, IV, VII och X. -- I danskan ha norska ord, fraser och konstruktioner naturligtvis trängt in i tämligen stort antal under den tid litteraturspråket var gemensamt för Danmark och Norge; rikast äro de till finnandes hos norskfödda författare (Dass, Holberg m. fl.). R-n B. Norwalk [nå'ωåk]. 1. Stad i nordamerikanska staten Connecticut, vid Long island sound. 6,954 inv. (1910). Hafsbad och sommarvistelseort. -- 2. Stad i nordamerikanska staten Ohio. 7,858 inv. (1910). Gjuteri och maskintillverkning. 1--2. (J. F. N.) Norve l. Narfve (isl. Nǫrfi, Narfi), nord. myt., en jätte, Nattens fader, enl. Snorres Edda; i ett par Eddasånger förutsättes namnets form vara Norr (isl. Nǫrr, dat. Nǫrvi). B-e. Norvegia, latiniserad benämning på Norge. Norvegia, tidskrift för norskt folkmål och folklif, utg. af föreningen Norvegia, som stiftades 1881 af P. Kr. Asbjörnsen, I. Aasen, S. Bugge, J. Fritzner, M. Moe, H. Ross, J. Storm och C. R. Unger och återupplifvades 1901 af M. Hægstad, A. Larsen, G. Storm och A. Taranger. Tidskriften N. var ämnad att utkomma 1884 (af J. Storms viktiga bidrag "Inledning" och "Norsk lydskrift" trycktes då en del), men blef icke då utgifven. Först 1902 utkom 1:a häftet, och 1908 fullbordades bd I, som utgöres af Storms ofvannämnda, då fulländade afh. S. å. afslutades äfven bd II, som innehåller sägner, visor, kulturskildringar och dialektafhandlingar. B-e. Norwich [nå'ridʃ]. 1. Hufvudstad i engelska grefsk. Norfolk vid Wensum, strax ofvanför dess förening med Yare, och vid Great eastern railway och sedan 1888 eget grefskap (county borough). 30,5 kvkm. 121,478 inv. (1911). De många trädgårdarna t. o. m. innanför de ännu delvis kvarstående murarna ge staden ett landtligt utseende, och trots sin oregelbundenhet anses N. vara en bland de vackraste städerna i östra England. I dess södra del står på en kulle kärnan af en gammal normandisk borg, som nu (sedan 1894) är upplåten till museum. V. därom ligger det ålderdomliga torget med rådhuset (Guildhall), från 1400-talets början. Bland stadens mer än 40 kyrkor (de flesta från 1400-talet) äro många utmärkta genom sin byggnadsstil, såsom katedralkyrkan Holy Trinity (byggd 1096--1510), i normandisk stil med rik ornamentering och ett 96 m. högt torn (näst katedralens i Salisbury det högsta i England), och S:t Peter Mancroft, af många ansedd som den vackraste kyrkan i England, hvartill kommer en af hertigen af Norfolk bekostad stor rom.-katolsk kyrka. N. är säte för en anglikansk biskop, har en 1547 inrättad latinskola, lärarseminarium, teknisk skola, dårhus, blindinstitut, barnsjukhus (som bär Jenny Linds namn) m. m. S:t Andrew's hall (urspr. skeppet af en kyrka) användes för musikfester. Redan på 1300-talet var N. bekant för sina ylleväfnader, kallade "worsted stuffs" efter byn Worsted (20 km. från N.), dit flamska väfvare anländt på 1130-talet. På 1600- och 1700-talen blomstrade N:s handel och textilindustri, men den senare har nu öfverflyglats af de stora fabrikerna i Lancashire och Yorkshire. Nu tillverkas mest skovaror, landtbruksredskap, vagnar och i synnerhet stärkelse och senap (i en stor fabrik i Carrow, nu införlifvad med staden). -- Omkr. 5 km. s. om N. ligger byn Caistor, förr det romerska fältlägret Venta Icenorum. -- 2. Stad i nordamerikanska staten Connecticut, vid floden Thames, som där bildas genom föreningen af Yantic och Shetucket. 20,367 inv. (1910). Stora fabriker för tillverkning af bomulls- och ylletyger, maskiner, tryckpressar, papper m. m. Den indianska kyrkogården var sedan urminnes tider begrafningsplats för mohikanerna; ännu bo några mohikaner, de siste, i byn Mohegan, 8 km. s. om N. -- 3. (N. village) By i nordamerikanska staten New York, vid Chenangofloden. 7,422 inv. (1910). Tillverkning af järnvägsvagnar och pianon. 1--3. (J. F. N.) Norvid [nå'r-], Gypryan Kami l, polsk skald, f. 1821, d. 1883, deltog i den polska emigrantrörelsen, reste 1853 till Förenta staterna och bosatte sig 1856 i Paris. Kedan i den första diktsamlingen, Piesni spoleczne (Sociala sånger, 1848), framträdde han som en själfull, mystisk skald på nationell grund. Hans förnämsta diktverk äro dramerna Krakus, W anda, Kleopatra och Promethidion. Först efter sin död blef N. uppskattad efter förtjänst. En del af hans skrifter utkom 1863 i samlingsverket "Biblioteka pisarzy polskich". Z. Przesmycki publicerade sedan 1901 N:s handskrifter i tidskr. "Chi-mera", jämte utförlig biografi och bref. A-d J. Norvik, annat namn för fideikommisset Nor (se d. o. 1). Norwood [nå'ωud]. 1. Förstadsområde i London, beläget dels i Surrey, dels i grefsk. London (metropolitan borough Lambeth), bestående till stor del af fritt liggande boningshus, bebodda af förmögna familjer. Offentliga inrättningar äro bl. a. ålderdomshem, judiskt konvalescenthem, seminarium och musikskola för blinda. -- 2. Stad i nordamerikanska staten Ohio, n. ö. om Cincinnati, till hvilket det betraktas som förstad. 16,185 inv. (1910). 1 o. 2. J. F. N. Nosaby, socken i Kristianstads län, Villands härad. 3,848 har. 2,668 inv. (1912). N. utgör ett pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt. Nosairier l. Nusairier (arab. nusairije, "småkristna"), oriktigt ansarier, är det från muhammedanerna lånade namnet på ett i nordligaste delen af Syrien bosatt folk, hvars inhemska namn är musaibiter, efter en af dess förnämsta religiösa lärare, Abu ʿAbdallah El-Musaibi. Urspr. bosatta vid nedre Eufrat, uppträdde nosairierna redan under 900-talet i norra Syrien som ett i religiöst och politiskt afseende själfständigt folk. Men om deras egen följande historia, såvidt den är skild från Syriens, ega vi endast några få, sparsamma notiser (meddelade i de Sacys och Wolffs arbeten öfver drusernas historia). Deras religion var sannolikt urspr. rent manikeisk, men i sin nuv. form har den framgått ur samma blandning af urgammal soldyrkan, gnostisk kristendom och schiitisk muhammedanism, som gett upphof äfven åt de tre öfriga för Syrien egendomliga och vanligen till schiiterna räknade sekterna: druser, mutawile och ismailiter (assassiner). Nosairiernas förnämsta trossatser äro följande. Den panteistiskt fattade gudomligheten bildar, under de mystiska benämningarna "mening", "namn", "port", en treenighet, men "meningen" har frambragt "namnet", och "namnet"