på grund af fredsslutet i Stolbova utrymde N. I det af tsaren 21 juni 1618 utfärdade handelsprivilegiet för svenska köpmän i Ryssland gafs dem en tomt (30 famnar i längd och 20 i bredd) i Sofiastaden i N. -- 3. N. Litovskij. Se Novogrudok. -- 4. N.-Sjeversk, stad i ryska guv. Tjernigov, på högra stranden af den där segelbara Desna. 9,185 inv. (1897). -- 5. Nizjnij-N. Se d. o. 1. (J. F. N.) Novi 1. N. L i g u r e [nåvi ligore], stad i italienska prov. Alessandria (Piemonte), vid den viktiga väg, som från Genua leder genom Bocchetta-passet till Podalen, och vid järnvägen emellan Genua samt Alessandria och Milano. 13,006 inv. (1901; som kommun 17,588). Gymnasium, lyceum, teknisk skola, bibliotek. - N. är en af huf-vudorterna för Italiens sidenindustri och har äfven bomullsspinneri. 15 aug. 1799 tillfogade de förenade österrikarna och ryssarna under general Suvorov vid N. franska armén under general Jou-bert ett grundligt nederlag. Joubert stupade i början af striden, hvarefter Moreau öfvertog högsta befälet. (J. F. N.) Novi [nåvi], Paolo de, doge i Genua, var en rik färgare, som jämte sju andra män hade fått makten i Genua, sedan franske konungen Ludvig XII:s guvernör Fieschi blifvit fördrifven. Sedan Ludvig slagit den genuesiska hären, flydde N., men blef stormdrifven till Corsica, utlämnades till Frankrike och halshöggs 1507. Novibazar (Novipazar, turk. Jenibazar, "nystad"), stad i Serbien (före 1913 i turk. vilajetet Kosovo), vid Ibars biflod Rasjka. Omkr. 12,000 inv. Staden är genom sitt läge af stor strategisk vikt och behärskar vägarna mellan norra och södra delen af halfön. Där låg i den äldre medeltiden Rassa, hufvudort i landskapet Rascia l. Rassia, det serbiska folkets stamort. Därifrån utgick ock den sista stora serbiska dynastien, nemanjiderna. I närheten af N. ligger den gamla kyrkan S:t Peter och S:t Paulus, katedralkyrka i biskopsstiftet Rascia, där stor-supan Stefan Nemanja 1143 öfvergick från den romerska till den grekiska kyrkan. (J. F. N.) Noviciat. Se Novis. Novikov [navikå'f], Nikolai Ivanovitj, rysk publicist och boktryckare, f. 1744 i Moskovska guv., d. där 1818, var en kort tid militär. N. började sin publicistiska verksamhet i Petersburg 1769 med en satirisk tidskr. "Truten" (Drönaren), länge en älsklingslektyr i alla samhällsklasser. Denna följdes af den satirisk-moraliska veckoskriften "2ivopi-sets" (Målaren) och "Kozelök" (Pungen), som, riktad hufvudsakligen mot den franska smaken, väckte mycken förargelse. Han utgaf vidare bl. a. ett ryskt författarlexikon, det första i sitt slag (1772), och ett Fornryskt bibliotek (10 dlr, 1773-84) och samtidigt en mängd periodiska publikationer, t. ex. en daglig tidning (för litteratur och kritik). Under större delen af 1770-talet var han den ende private tidnings- och tidskriftsutgifvaren i Ryssland. N. gynnades på många sätt af Katarina II. 1780 flyttade han till Moskva, där han på arrende öfvertagit universitetets tryckeri och dess tidning, "Moskovskija vjedomosti", och samtidigt eller efter hvarandra utgaf åtskilliga tidskrifter och samlade kring sig en krets af litteratörer. Han öppnade flera boklådor, inrättade det första offentliga biblioteket till fritt begagnande af allmänheten och skänkte bort massor af böcker. Djupt religiös och kontemplativt anlagd, råkade han småningom ic på en mystisk riktning, som tog sig uttryck äfven i hans förlagsverksamhet. I denna riktning öfvade en tysk professor Schwartz på honom starkt inflytande. Både N. och Schwartz voro ifriga frimurare. Tillsammans stiftade de 1782 Vännernas sällskap med hufvudsakligt syfte att verka för folkets upplysning. 1783 anlade N. (jämte Lopu-chin) ytterligare två tryckerier och stiftade 1784 Typografiska sällskapet, som inrättade ännu flera sådana. Det utgaf uppbyggelseskrifter med mystisk tendens jämte läroböcker och vetenskapliga arbeten. Emellertid öfvergick kejsarinnan småningom till en ny regim. Frimurarna hade hon länge betraktat med misstroende. N. underkastades (1785) förhör, och metropoliten i Moskva fick i uppdrag att granska de af N. utgifna skrifterna. Bland 455-sådana fann han likväl blott 6, som borde förbjudas, och uttalade sig för kejsarinnan synnerligen gynnsamt om N. Icke dess mindre blef N. 1792 fängslad "för förbindelser med utländska hemliga sällskap". Hans egendom konfiskerades, och han själf fördes till Schliisselburgs fästning. Först efter Pauls tronbestigning blef han, 1796, frigifven, fysiskt och andligt nedbruten af ett hårdt fängelse-lif. N. kan anses som grundläggare af en (relativt) oberoende press som uttryck för den allmänna meningen i Ryssland, och han är en bland den ryska litteraturens mest betydande personligheter från 1700-talet. Lll. Novikov [navikå'f], Olga, född Kireev, rysk politisk skriftställarinna, f. 1840 eller 1841, har framgångsrikt arbetat för den ryska politikens framställande i ljus dager i den engelska pressen samt för ett närmande mellan England och Ryssland. Bland sina engelska vänner räknade hon bl. a. Carlyle, och på Gladstones uppfattning af rysk politik torde hon ha utöfvat starkt inflytande. Utom en mängd tidningsartiklar och tidskriftsuppsatser (oftast signerade O. K.) har hon skrifvit Is Russia wrong? (1878), Friends or foes? (s. å.), Russia and England (1880) och Skobeleff and the slavonic cause (1883). Jfr "Olga Novikoff, M. P. for Russia" (1909). V. S-g. Novikov [navikå'f], Jakoy (fr. Jacques Novi-cow), rysk sociolog, f. 1849 i Kadi-keni, tillhör den organisk-psykologiska riktningen inom den nutida sociologien. Bland hans många på franska utgifna skrifter må nämnas La théorie organique des socié-tés (1899), Les luttes entré sociétés humaines (3:e uppl. 1904), La justice et Vexpansion de la vie (1905), Le probléme de la misére (1908) och La critique du darwinisme social (1911). S-e. Novilärainskrifternas språk. Se Italiens f o r n s p r å k, sp. 1072. Novi Ligure. Se Novi. Novimarov, ort i Kroatien-Slavonien, komitatet Varaždin, 18 km. s. om Varaždin. 11,923 inv. (1900, som kommun), serber. J. F. N. Noviodunum, städer. Se Nevers, Nyon och S o i ss o n s. Novio'magus, städer. Se Lisieux, Noyoc och S p e i e r. Novipazar. Se Novibazar.