järnvägen går öfver floden på en 792 m. lång bro. På grund af sitt gynnsamma läge (bl. a. bästa utgångspunkten för resor till Altai-området) har N. med säkerhet att vänta en lysande framtid och har redan omkr. 60,000 inv. J. F. N. Novoradomsk, kretsstad i rysk-polska guv. Piotrków, vid Wartes biflod Radomka och järnvägen Warschau--Wien. 14,464 inv. (1900). Stora järnverk och möbelfabriker (s. k. wienmöbler). J. F. N. Novorossijsk, hufvudstad i Svarta-hafsdistriktet i Ciskaukasien, vid en vik af Svarta hafvet. 61,118 inv. (1911). Från N. utgår en järnvägslinje till Vladikavkas-banan, och de nya hamnanläggningarna äro genom järnväg förenade med petroleumdistriktet i Kudakodalen. Stor handel i synnerhet med spannmål, linfrö och naftaprodukter. N., en turkisk fästning sedan 1772, blef ryskt 1812 (1820) och fick sitt nuv. namn 1838. Det är Kaukasusområdets största stad. Årliga exportens värde är 90--100 mill. kr.; importen är obetydlig. (J. F. N.) Novosiltsev, Nikolaj Nikolajevitj, rysk statsman, f. 1761, d. 1836, uppfostrades hos grefve A. S. Stroganov, hvars ogifta syster var N:s moder. Han deltog i svenska kriget 1788--90 och utmärkte sig i sjöslaget vid Björkösund (1790) liksom ock under fälttåget i Polen och Litauen 1792--95. Efter fleråriga naturvetenskapliga studier i London användes N. af Alexander I i flera politiska värf, bl. a. vjd ordnandet af kreditväsendet och de agrariska förhållandena i Livland och Estland. 1805 skickades han i ett diplomatiskt uppdrag till England och 1806 till Napoleon. Efter brytningen med Frankrike återvände N. till Ryssland, utnämndes till vicepresident i förvaltningsrådet för hertigdömet Warschau och 1821 till generalkommissarie i konungariket Polen under storfurst Konstantin Pavlovitj. Hans förföljelser mot den polska ungdomen, litterärt förevigade af Mickiewicz i 3:e delen af "Dziady"-dikten, torde ha påskyndat utbrottet af den polska resningen. Han flyttade från Warschau till Petersburg 1831, blef medlem af riksrådet (1832) och fick grefvetitel (1833). Större delen af hans papper förstördes vid en eldsvåda i Warschau 1831. Af A. I. Turgenev trycktes i "La Russie" (1847) hans memorial till kejsaren om Litauens förening med Polen 1819 och hans polska konstitutionsförslag af 1820. A-d J. Novosybkov, kretsstad i ryska guv. Tjernigov. 15,480 inv. (1897; mest raskolniker). Realgymnasium med landtbruksafdelning och flickgymnasium. Oljeslagerier och handel med hampa och lin. J. F. N. Novotjerkask, hufvudstad i De donske kosackernas land, ligger på en kulle vid Tuslovs förening med Aksai, en arm af Don, och järnvägen mellan Kozlov och Azovska sjön. 53,828 inv. (1910). Staden anlades 1805, när invånarna i kosackbyn (stanitsa) Tjerkask (nu Starotjerkask, "gamla Tjerkask"), 37 km. sydligare, tvingades att lämna sina bostäder vid stränderna af Don på grund af de ofta förekommande öfversvämningarna. Vattenbrist var på 1830-talet nära att föranleda stadens flyttning till annan ort, men 1863 anlades en 30 km. lång vattenledning, som förser staden med dricksvatten. Staden är säte för donska kosackhärens förvaltning och för ärkebiskopen af Don samt har ett gymnasium för gossar och ett för flickor, kosackjunkerskola, kadettskola jämte flera lägre skolor. Monument öfver kosackhetmanerna Platov och Baklanov samt Väst-Sibiriens eröfrare Jermak. Industrien, som inskränker sig till fabrikation af ljus, tegel, brännvin, vin och tobak, är tämligen obetydlig, men handeln (export af spannmål, vin och trävaror samt import af manufakturalster) är ganska liflig. I trakten odlas mycket vin och finnas stora stenkolsfält (vid Grusievskija). (J. F. N.) Novousemsk l. Novyj Usen, kretsstad i ryska guv. Samara på Kirgisstäppen, vid floden Usen. 13,475 inv. (1897). Den har två stora årsmarknader, till hvilka kirgiserna drifva ofantliga boskapshjordar. (J. F. N.) Nowowie'jski, Franciszek, pseudonym för polske författaren Fr. Gasiorowski (se d. o.). Nowowie'jski, Felix,' polsk-tysk tonsättare, f. 1875 i Wartenburg (Ermeland), utbildad i Berlin och Regensburg, var kompositionslärare och kor-dirigent i Berlin till 1909, då han kallades till Krakau som direktör för musiksäliskapet och anförare för symfonikonserterna där. Han har komponerat oratorier, symfonier, operan Quo vadis (efter Sienkiewicz' roman), körer, sånger m. m. Novum (tes t a m e n t u m), lat., nya testamentet. Ofta begagnas Novum om ett exemplar på originalspråket (grekiska). -. Novum e m eggens, ett nytillkommet faktum rörande en sak i fråga. No'vus, lat., ny. - Novus h om o. Se H o m o. Nowy Dwör (ry. Novyj dvor), stad i Polen, guv. Warschau, vid Bugs utflöde i Weichsel. 7,252 inv. (1897). Vid N. lät G. 0. Stenbock i sept. 1655 med ingenjör Traumans hjälp befästa sitt s. om Bugs mynning slagna läger och slog 22 s. m. på högslätten ofvanför N. den till 18,000 man uppgående masuriska adeln. I juni 1656 befäste hertig Adolf Johan och Wrangel vid N. sitt denna gång n. om Bugs mynning på den platå, där Novo Georgievsk sedan byggts, anordnade läger. L. W:son M. No'vyj, nofvaja, nofvoje, i sammansättningar nov-och novo-, ry., ny, ingår i en mängd ryska ortnamn. Novyj Gprodok. Se Novogrudok. Novy Jicin [-ji'jin], tjechiska namnet på staden Neutitschein (se d. o.). Novyj Margelan. Se M argelan. Novyj Usen. Se Novousemsk. Nowy Sacz [sats], stad. Se S a n d e z. Nowytarg, po. Se N e u m a r k t 3. Nox, lat., natt; en gudomlighet (se Ny x). No'xa, lat., rom. rättshist., skadegörande handling, särskildt af slaf eller fyrfota djur, stundom äfven sådan skada själf eller ersättning därför. Härom gällde i den romerska rätten särskilda regler. M. F-r. Noya [nå'ja], stad i spanska prov. Coruiia (Galicien), nära Ria de Muros y N. 9,791 inv. (1900). Tillverkning af läder och papper. J- F. N. Noyades [no>aja'd], fr. (dränkningar), barbariska exekutioner genom dränkning under franska revolutionen, i synnerhet de, som under skräcktiden 1793 företogos i Nantes på befallning af konventskommissarien C a r r i e r (se denne) och hvarvid på 4 månader 15,000 människor skola ha bragte om lifvet. 20 b. 4