Ñuble [njo'ble], provins i det inre Chile, mellan 36° 5' och 37° 15' s. br., 8,823 kvkm., 169,858 inv. (1910), gränsar i ö. till Argentina, f. ö. till prov. Concepción, Maule och Linares. Den västra delen är fruktbar, midten upptages af llanos, medan östra delen är ett bergigt skogland. Af floder är Ñuble, en biflod till gränsfloden i s. Itata, viktigast. Jordbruk och boskapsskötsel äro hufvudnäringar, men prov. är äfven rik på guld, svafvel och stenkol. Hufvudstad är Chillán (se d. o.). J. F. N. Nucamentäceae, bot. Se C r u c i f e r se, sp. 916. Nucelläre^bryo, bot. Se Polyembryoni. Nuee'llus, bot. Se Fröämne t. Nuces, lat. (sing. nux), bot., nötter. - AT. Bon-ducefllce. Se G u i l a n d i n a. - N. purgafntes och N. catha'rticce americänce. So latropha. Nueha, anat. So Nacke. Nuchá, kretsstad i ryska guv. Jelisavetpol, i Transkaukasien, vid södra foten af Kaukasus, vid ett tillflöde till Kuras biflod Alasan. 30,200 inv. (1910), till större delen tatarer, jämte några tusen armenier. Silkeskultur och sidenmanufakturer. -- N. var endast en by till midten af 1700-talet, då det blef hufvudstad i kanatet Sjeki, hvilket ockuperades af ryssarna 1819. (J. F. N.) Nuci'fraga, zool. Se Nötkråksläktet. Nuckö. 1. Förr ö, numera halfö, på Estlands västra kust, kommun inom Nuckö socken. -- 2. Socken på Estlands västra kust (mellan städerna Hapsal och Baltischport), omfattande dels halfön N., dels två kommuner på kuststräckan därintill, Rickholtz och Suttlep, samt den lilla ön Odensholm. Af socknens omkr. 4,500 inv. äro inemot 3,000 svenskar, som jämte sina grannar Ormsöborna utgöra hufvudstommen af den urgamla svenska befolkningen i Estlands kusttrakter och på öar därutanför (se Estsvenskar och där anförd litteratur). Med undantag för Odensholm (se d. o.) har ända intill de senaste åren, då friköpning af gårdar i rätt stor utsträckning medgetts arrendebönderna, hela N. tillhört några stora gods, hvaraf Paschlep, numera i en ests ego, omfattat en stor del af den forna ön N. samt Rickholtzgodset, tillhörigt friherrliga ätten von Taube, omfattat både Rickholtz' och Suttleps kommuner. -- På det egentliga N. bo svenskar och ester om hvarandra, omkr. 1,000 personer af hvardera nationaliteten; Suttlep är öfvervägande estniskt, Rickholtz däremot så godt som uteslutande svenskt och Odensholm rent svenskt. Befolkningen lefver i det hela i mycket torftiga förhållanden, lifnärande sig af jordbruk och fiske. På de allra sista åren har man emellertid, i samband med arrendegårdarnas friköpning, börjat tillämpa modernare jordbruksmetoder, hvartill äfven unga Nucköbors studieresor till Sverige samt understöd härifrån bidragit. Den nationella uppryckning, som uppstått bland Östersjöprovinsernas svenskar, kan sägas ha sin utgångspunkt inom N. och har äfven verkat, att den svenska nationaliteten inom socknen på senaste tiden något vunnit på den estniskas bekostnad, tvärtemot hvad förut varit fallet. -- Den gamla svenska dialekten inom N. kan sägas vara ett väsentligen enhetligt mål ("Nuckömålet"), äfven om språkets karaktär i mycket är en annan hos t. ex. de fattige bönderna i Suttlep, som lefva under ett starkt estniskt inflytande, än på Odensholm med dess själfständiga, rent svenska fiskar- och sjömansbefolkning. Formsystemet synes emellertid vara i det allra närmaste likartadt öfver hela området, och skiftningarna inom ljudlärans område äro ej så afsevärda. Följande ramsor, som här anföras som prof på socknens dialekt, åskådliggöra äfven ett par dylika skiftningar, hvilka kännas som afvikelser från det allmänna språkbruket inom socknen: Stick tωlknin i stωlpan o hωlvωr stωlpan ωpa kωlkan, säte Hωlmen o Hωlma färe kωlkan o ker [hårdt k] te Nωka, "stick täljknifven i stolpen och vält stolpen på kälken, sätt Hjälmen och Hjälma (den hjälmiga oxen, resp. kon) för kälken och kör till Nuckö" (på mera regelrätt Nuckömål: stick tälknin i stolpan o hälvωr stolpan ωpa kälkan, säte Hälmen o Hälma färe kälkan o ker te Nωka); vidare: ta hosbostn o bostmolda, ga ut ot nωdasia fosta bakfäre kostajnsfωtn, o sa bosta du de, "tag hårborsten och 'borsthon' (ett slags ho, som lägges på knäna, när man sitter och borstar håret), gå ut åt norra sidan om förstun bakom skorstensfoten, och så borstar du dig"; inom största delen af socknen har r liksom i vanligt högsvenskt tal sammansmält med följande d, s, t till tjocka, s. k. supradentala konsonantljud, ej som i språkprofvet härofvan helt försvunnit framför konsonanterna i fråga. Se den i art. Estsvenskar anförda litteraturen ang. språket på N. G. D-ll. Nucle'olus, bot. SeKärnkropp. Nu'cleus, lat., kärna; cellkärna. Se Cell, sp. 1388, 1389, Cellbildning och Kärndel-ning. NucuirferaB, bot., grupp af växtfamiljer tillhörande serien Tubiflorce, utmärkt af klyffrukt, bildande 4 smånötter. Till denna grupp höra fam. Borraginacece, Labiatce, Verbenacece, Globulariacece och Myoporacece. G. L-in. Nuda véritas, lat., den rena, osminkade sanningen. Nudibranchiata, zool. Se B löt d j ur, sp. 827. Nudiflörae, bot. Se Incompletae. Nudis verrbis, lat., "med nakna ord", osmin-kadt uttryckt, rent ut sagdt. N U d it et (lat. nuditas), nakenhet; framställning af den blottade människokroppen eller partier af densamma; obeslöjad skildring af något, som sårar anständigheten. Nudlar. Se Makaroner. Nuér, ett af negerspråken (se d. o., sp. 726). Nueva Australia [nwe^va aostra'lia], sp. Se Nya Australien. Nueva Barcelona [nwe^a barthelå'na], stad. Se Barcelona 3. Nueva Bermeja [nωe'va berme'cha] l. Colon, stad på ön Cuba, prov. Matanzas, vid järnvägen Habana--Cienfuegos, i ett rikt sockerdistrikt. 7,175 inv. (1899). J. F. N. Nueva Espana [no>e'va espa'nja], sp. Se Nya Spanien. Nueva Estremadura [n<we'va -do'ra], stat. Se Coahuila. Nueva Germania [nö>erva chernia'nia], sp. Se N y a G e r m a n i a. Nueva Guipuzcoa [n<ye'va gipo'thkåa], provins. Se Då vao 2.