äro genomdragna af ett kanalsystem. Nummuliterna tillhöra så godt som uteslutande tertiärsystemets äldsta afdelning (eogen) och förekomma i största mängd i dess mediterrana utbildning i Persien, Indien, Tibet, södra delarna af Nord-Amerikas förenta stater m. fl. st., hvarför denna afdelning ock fått namnet nummulitgruppen l. nummulitformationen. B. L-n.* Nummulitgruppen (Nummulitformationen). Se Nummulites och Tertiärsystemet. Nummulitkalksten. Se Kalksten, sp. 644. Nummulus brattenburgensis, Brattingsborgspenningen, kallades, särskildt under 1700-talet, underskalet af den inom kritformationen förekommande Crania craniolaris L. (Cr. nummulus Lmk), som genom sin runda, plattade form och de starkt framträdande muskelintrycken erinrar om ett mynt med dess prägel samt i viss mån äfven om en dödskalle. Fossilet beskrefs redan 1729 af Bromell och strax efteråt utförligt af Stobæus ("Dissertatio epistolaris de nummulo Brattenburgensi", 1732) samt 1781 af A. J. Retzius, då han uppställde släktet Crania. Det förekommer hufvudsakligen i nordöstra Skånes kritbildningar och var i äldre tider företrädesvis bekant från Ifö. Se vidare Brattingsborg. B. L-n. (A. G. N.) Nummus (n u mus), lat., mynt, särskildt myntet sestertie (se d. o.). Numométer (af lat. niimus, mynt, och grek. me'trony mått). Se Mynträkningsmaskin. Nu'mquam retro'rsum, lat., "aldrig tillbaka", welfiska husets valspråk och hannoverska Georgordens inskrift; det var äfven devis på det napoleonska konungariket Westfalens vapen. Numrera (lat. numer är e, räkna), med siffror beteckna. Nun. 1. En af Nigers (se d. o.) mynningsarmar. --2. (A s s a k a) Flod i södra Marokko, upprinner i Antiatlas och faller ut i Atlantiska hafvet under 28° 59' n. br. - 3. (W a d i N.) Landskap i sydvästra Marokko, vid Atlantiska hafvet, n. om Wadi Dråa, 24 km. långt, 6 km. brédt, med omkr. 45,000 inv. Dess hufvudstad är G l i m i n (Augil-min), vid floden Nun, omkr. 5,000 inv. och delvis omgifven af murar. Stor handel med slafvar, hästar, mulåsnor och får. Flera karavanvägar mötas här. - 4. (N o n, Los Mor re tes) Udde på Afrikas västra kust, n. om Wadi Dråas mynning, l-4. J- F- N. Nunatakker. Se Grönland, sp. 493, och I n-1 a n d s i s. Nunc dimTttis seYvum tu^m, lat., "nu låter du din tjänare fara i frid", Vulgatas öfversättning af Luk. 2: 29. Nunc est bibe'ndum, citat från Horatius' "Odse", I, 31 (ang. segern vid Aktion), "nu skall man dricka"; uppmaning att tömma pokalen, särskildt när det är fråga om att fira något högtidligt tillfälle. Nundinæ (lat., af no'vem, nio, och ett obrukl. *dinum = sanskr. dinam, "dag"), hos romarna den hvar 9:e dag infallande marknads- eller torgdagen, då landtfolket kom till Rom för att köpa, sälja och sköta andra sysslor. (Se Kronologi, sp. 40.) Tribuskomitier höllos redan tidigt på nundinæ. F. ö. var det sed, att ett lagförslag skulle promulgeras, d. v. s. offentligen kungöras, ett trinu'ndinum, enl. vanligaste antagandet tiden mellan den första och sista af tre torgdagar, dessa medräknade, således 17 dagar (1 nundinæ + 7 dagar + 1 n. + 7 d. + 1 n.; enligt andra 3,8 = 24 dagar) före slutbehandlingen. Äfven ansökan till ämbete skulle ske minst ett trinundinum före valförsamlingens hållande. R. Tdh. (H. Sgn.) Nuneaton [nanirtn], stad i engelska grefsk. War-wick, vid Covejtrykanalen. 37,083 inv. (1911). Latinskola. Bandfabrikation samt järnverk, bomulls- och ylleväfverier. J. F. N7. Nunes [no'nij], Pedro, portugisisk matematiker och astronom, f. 1492 i Alcazar do Sal, d. 1577, blef tullinspektör i Ostindien 1519 och kunglig kosraograf 1529 samt verkade sedan som professor dels i Lissabon, dels i Coimbra. N. var den förste, som studerade den för navigationen viktiga loxodromkurvan. Han angaf äfven en metod för att uträkna daggryningens längd och bestämma en orts latitud. För noggrannare utförande af astronomiska mätningar konstruerade han ett instrument, som dock väsentligen afviker från den efter hans latiniserade namn (N o n i u s, N o n n i u s) uppkallade nonien (se d. o.). Bland hans skrifter | må nämnas Tratado da Esphera (1537), De crepus-I culis (1542) och De arte atque ratione navigandi i (1546). (B-d.) Nunez [no'njeth], Rafael, president i republiken Colombia, f. 28 sept. 1825 i dåv. staten Bolivars hufvudstad Cartagena, d. 18 sept. 1894, var på 1850-talet finansminister, studerade 1863 -73 på ort och ställe nordamerikanska och europeiska förhållanden, en tid som Colombias konsul i Liverpool, var 1874 utan framgång liberalernas presidentkandidat och valdes 1880 till republikens president. Om hans presidenttid (1880 -82 och 1884-95) se C o l o m "b i a, sp. 560. Nunez de Arce [m/njeth de a'rthe], G a s p a r, spar sk skald, f 1834 i Valladolid, d. 1903 i Madrid', skref redan vid 15 års ålder ett drama, som kom till uppförande, inträdde vid 19 år i redaktionen af "El Observa-dor" samt fortsatte sin journalistiska verksamhet i den progressisti-ska tidningen "La Ibe-ria" och i nästan alla j de stora Madridtidnin- ' garna. Under kriget i Marokko 1859-60 åtföljde han general 0'Donnel och lämnade samtidigt i "La Ibe-ria" lifliga stridsskildringar, som ådrogo honom allmän uppmärksamhet. 1865 blef N. deputerad för sin födelsestad, beklädde många höga administrativa poster, blef bl. a. 1868 guvernör i Barcelona, var 1882-83 minister för kolonierna under Sagasta, blef hypoteksbankdirektör 1897 och var ända till sin död senator. Till sin politiska ståndpunkt var N. moderat-liberal (sp. progresista), försvarade först 0'Donnels, sedan Sagastas politik, sökte demokratisera de gamla monarkiska institutionerna, men som vän af ordning och måtta var