N ur m e s-Nutritionssystem 130 korståg (2:a korståget), eröfrade sedermera fursten--dömet Antiokia och Syrien och bemäktigade sig 1154 Damaskus, som han gjorde till sin hufvudstad, och upptog en framgångsrik kamp med konungariket Jerusalem. Nurmes [no'r-]. 1. Socken i norra Karelen, Kuopio län, Finland, Pielisjärvi domsaga och härad, utgör ett imperiellt pastorat af 1:a kl., Karelens öfre prosteri, Nyslotts stift. Landarealen (jämte Valtimos) 2,335 kvkm. 9,604 inv. (1910; med Valtimo 12,684), finsktalande. -- 2. Köping i ofvannämnda sockens kyrkoby, vid öfre ändan af Pielisjärvi stora sjö, grundlades 1876. 1 o. 2. A. G. F. Nurmijärvi [no'r-], socken i Nylands län, Helsinge domsaga och härad, Finland, utgör ett imperiellt pastorat af 2:a kl., Thusby prosteri, Borgå stift. Areal 581 kvkm. 11,844 inv. (1910), finsktalande. A. G. F. Nurmo [no'rmå], socken i Vasa län, Alavo domsaga, Lappo härad, Finland, utgör ett konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Lappo prosteri, Åbo ärkestift. Areal 261 kvkm. 4,780 inv. (1910), finsktalande. A. G. F. Nursery-tales [nə'səri tei'ls], eng., amsagor, barnkammarsagor. Nursery-rhymes [nə'səri rai'ms], eng., barnrim, ramsor. Nursia, stad. Se Norcia. Nus, grek., förnuft. Se Anaxagoras. Nusairier. Se Nosairier. Nusalaut, ett af hufvudspråken inom Molukkagruppen af den malajiska språkfamiljen. Jfr Hila. Nusfjord (fno. Knútsfjorðr, af mansnamnet Knútr), fiskeläge och ångbåtsanhalt med post-, telegraf- och rikstelefonstation vid fjorden med samma namn på sydsidan af Flakstadö, Flakstads härad, Nordlands amt, Norge. Byggnader med härbärgen för omkr. 1,000 man. God hamn. Hemmahörande befolkning 289 pers. (1910), men under fisketiden ofta flera tusen. K. V. H. NuSic [no'jitj], Branislav, serbisk författare, f. 1864 i Belgrad, dömdes för en politisk satir till två års fängelse, hvarunder han i kåserande form skref Listici, skildrande lifvet i Belgrad. Som serbisk konsul i Pristina och Skoplje (Yskyb) gjorde han värdefulla erfarenheter, som nan samlade i de historisk-etnografiska studierna Kraj olala Ohridskog jezera (Vid Ochridasjöns stränder, 1892) och Kosovo, opis zemlje i naroda (1898). Bland hans berättelser märkas Pripovetke jednoga kaplara (En korprals minnen från det serbisk-bulgariska kriget, 1885; ny uppl. 1895) -och Ramazanske veöeri (tio berättelser ur det muhammedanska lifvet). Som sekreterare vid serbiska nationalteatern i Belgrad har han riktat den serbiska repertoaren med flera skådespel och komedier. A-d J. Nusku, babylonisk gudomlighet. Se Babylonien, sp. 587. Nusle, stad i Böhmen, en östlig förort till Prag. 14,899 inv. (1900). Nussbaum [no'ss-], JohannNepomuk, tysk kirurg, f. 1829 i Haidhausen vid München, d. 1890 i München, blef med. doktor 1853 och professor i kirurgi i München 1860 samt var en af de cnest uppburne universitetslärarna där. I många Tryckt den 20/u 13 afhandlingar belyste han olika frågor inom sin vetenskap samt utgaf Leitjaden zur antiseptischen wundbehandlung (1879; 5:e uppl. 1887). 1892 restes i München en minnesvård öfver N. &. T-dt. Nut, egyptisk gudinna, jordguden Kebs hustru, Osiris, Isis, Set och Neftys moder, betecknar liksom Hathor och Neith himlarymden och framställes då under formen af en kvinna, som böjer sig som himlen öfver jorden. På likkistlockens innanväggar är hon ofta i bild framställd och sträcker sig då faktiskt -- "beskyddande", som texterna säga -- öfver den döde. Grekerna benämnde henne Rhea. Hon afbildas som en kvinna (se fig.), stundom blott med öfverkroppen af en sådan, medan underkroppen försvinner och uppgår i grenarna på det träd, från hvilket hon åt de saliga själarna utgjuter det himmelska vatten, som förlänat dem nytt lif. N. framställes någon gång kohöfdad och sammanfaller då så godt som alldeles med Hathor. K. P.* Nutapkaushipe, vulkan. Se Japan, sp. 1263. Nutatiön (lat. nutätio, vaggande, vacklande). 1. Astron., en oscillerande rörelse hos jordens axel, hvaraf verkan ger sig till känna genom en motsvarande skenbar rörelse hos himmelssfären, sålunda äfven genom en skenbar periodisk förändring i stjärnornas lägen. Se Precession. - 2. Bot., autonom krökningsrörelse af en växtdel beroende på oliksidig tillväxt. Nutationsrörelser förekomma mycket allmänt. Bladens utvecklande ur knoppen (se Epinasti), omböjningen af den hypokotyla stamdelen vid groningen (se Gro-n i n g, sp. 349 och fig. 1), krökningen af skottspetsen hos vildvin, groddplantan af ärta (se G r o-n i n g, fig. 2) m. fl. och gamotropiska rörelser (se d. o.) äro nutationsrörelser. Den s. k. roterande nu-tationen hos skotten och klängena hos klätterväxter (ej hos slingerväxter), hvarigenom det blir dem möjligt att finna stöd, beror därpå, att tillväxtzonen flyttar sig stammen rundt. 1. E. J.* 2, G. L-m. Nutka- (Nootka-) sundet, sundet mellan öarna Vancouver och Nutka, en mindre ö v. om den förra. Sundet är uppkalladt efter en på Vancouver och motliggande kust af fastlandet bosatt indianstam, äfven kallad wakash (se Nordvästindianer). J. F. N. Nutoskop [-skåp]. Se S n u r r a n. Nutriaskinn. Se Sumpbäfvern. Nutrie'ntia (lat., af nutrire, uppamma, nära), närande läkemedel. Nutriti (af lat. nutrire, uppfostra). Se Kon-ve r t i ter. Nutrition (af lat. nutrire, nära), näring (se d. o.). - Nutriti v, närande; som hänför sig till näringen. Nutritiönssystem, löt., sammanfattningen af da väfnadssystem, hvilkas funktion är växtkroppens närande. De äro följande: absorptionssystem (epi-blem), assimilationssystem (klorofyllförande paren-kym), näringsledande system (ledningsväfnad, se d. o.), näringsförvarande system (parenkym i organ för upplagsnäring, vattenväfnad), ventilationssystem (luftförande intercellularrum, klyföppningar, lenti- 20 b. 5