Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nummulitgruppen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N ur m e s-Nutritionssystem
130
korståg (2:a korståget), eröfrade sedermera
fursten–dömet Antiokia och Syrien och bemäktigade sig
1154 Damaskus, som han gjorde till sin hufvudstad,
och upptog en framgångsrik kamp med konungariket
Jerusalem.
Nurmes [no’r-]. 1. Socken i norra Karelen, Kuopio
län, Finland, Pielisjärvi domsaga och härad, utgör
ett imperiellt pastorat af 1:a kl., Karelens öfre
prosteri, Nyslotts stift. Landarealen (jämte Valtimos)
2,335 kvkm. 9,604 inv. (1910; med Valtimo 12,684),
finsktalande. – 2. Köping i ofvannämnda sockens
kyrkoby, vid öfre ändan af Pielisjärvi stora sjö,
grundlades 1876. 1 o. 2. A. G. F.
Nurmijärvi [no’r-], socken i Nylands län,
Helsinge domsaga och härad, Finland,
utgör ett imperiellt pastorat af 2:a kl.,
Thusby prosteri, Borgå stift. Areal 581
kvkm. 11,844 inv. (1910), finsktalande.
A. G. F.
Nurmo [no’rmå], socken i Vasa län, Alavo
domsaga, Lappo härad, Finland, utgör
ett konsistoriellt pastorat af 2:a kl.,
Lappo prosteri, Åbo ärkestift. Areal 261
kvkm. 4,780 inv. (1910), finsktalande.
A. G. F.
Nursery-tales [nə’səri tei’ls], eng., amsagor,
barnkammarsagor.
Nursery-rhymes [nə’səri rai’ms], eng., barnrim, ramsor.
Nursia, stad. Se Norcia.
Nus, grek., förnuft. Se Anaxagoras.
Nusairier. Se Nosairier.
Nusalaut, ett af hufvudspråken inom Molukkagruppen
af den malajiska språkfamiljen. Jfr Hila.
Nusfjord (fno. Knútsfjorðr, af mansnamnet Knútr),
fiskeläge och ångbåtsanhalt med post-, telegraf-
och rikstelefonstation vid fjorden med samma
namn på sydsidan af Flakstadö, Flakstads härad,
Nordlands amt, Norge. Byggnader med härbärgen för
omkr. 1,000 man. God hamn. Hemmahörande befolkning 289
pers. (1910), men under fisketiden ofta flera tusen.
K. V. H.
NuSic [no’jitj], Branislav, serbisk författare,
f. 1864 i Belgrad, dömdes för en politisk satir
till två års fängelse, hvarunder han i kåserande
form skref Listici, skildrande lifvet i Belgrad. Som
serbisk konsul i Pristina och Skoplje (Yskyb) gjorde
han värdefulla erfarenheter, som nan samlade i de
historisk-etnografiska studierna Kraj olala Ohridskog
jezera (Vid Ochridasjöns stränder, 1892) och Kosovo,
opis zemlje i naroda (1898). Bland hans berättelser
märkas Pripovetke jednoga kaplara (En korprals
minnen från det serbisk-bulgariska kriget, 1885; ny
uppl. 1895) -och Ramazanske veöeri (tio berättelser
ur det muhammedanska lifvet). Som sekreterare vid
serbiska nationalteatern i Belgrad har han riktat den
serbiska repertoaren med flera skådespel och komedier.
A-d J.
Nusku, babylonisk gudomlighet. Se Babylonien,
sp. 587.
Nusle, stad i Böhmen, en östlig förort till
Prag. 14,899 inv. (1900).
Nussbaum [no’ss-], JohannNepomuk, tysk kirurg, f. 1829
i Haidhausen vid München, d. 1890 i München,
blef med. doktor 1853 och professor i kirurgi i
München 1860 samt var en af de cnest uppburne
universitetslärarna där. I många
Tryckt den 20/u 13
afhandlingar belyste han olika frågor inom sin
vetenskap samt utgaf Leitjaden zur antiseptischen
wundbehandlung (1879; 5:e uppl. 1887). 1892 restes
i München en minnesvård öfver N. &. T-dt.
Nut, egyptisk gudinna, jordguden Kebs hustru, Osiris,
Isis, Set och Neftys moder, betecknar liksom Hathor
och Neith himlarymden och framställes då under
formen af en kvinna, som böjer sig som himlen öfver
jorden. På likkistlockens innanväggar är hon ofta
i bild framställd och sträcker sig då faktiskt
– "beskyddande", som texterna säga – öfver den
döde. Grekerna benämnde henne Rhea. Hon afbildas som
en kvinna (se fig.), stundom blott med öfverkroppen
af en sådan, medan underkroppen försvinner och uppgår
i grenarna på det träd, från hvilket hon åt de saliga
själarna utgjuter det himmelska vatten, som förlänat
dem nytt lif. N. framställes någon gång kohöfdad
och sammanfaller då så godt som alldeles med Hathor.
K. P.*
Nutapkaushipe, vulkan. Se Japan, sp. 1263.
Nutatiön (lat. nutätio, vaggande, vacklande).
1. Astron., en oscillerande rörelse hos
jordens axel, hvaraf verkan ger sig till känna
genom en motsvarande skenbar rörelse hos
himmelssfären, sålunda äfven genom en skenbar
periodisk förändring i stjärnornas lägen.
Se Precession. -
2. Bot., autonom krökningsrörelse af en
växtdel beroende på oliksidig tillväxt.
Nutationsrörelser förekomma mycket allmänt.
Bladens utvecklande ur knoppen (se Epinasti),
omböjningen af den hypokotyla stamdelen vid
groningen (se Gro-n i n g, sp. 349 och fig.
1), krökningen af skottspetsen hos vildvin,
groddplantan af ärta (se G r o-n i n g, fig. 2)
m. fl. och gamotropiska rörelser (se d. o.) äro
nutationsrörelser. Den s. k. roterande nu-tationen
hos skotten och klängena hos klätterväxter (ej hos
slingerväxter), hvarigenom det blir dem möjligt att
finna stöd, beror därpå, att tillväxtzonen flyttar
sig stammen rundt. 1. E. J.* 2, G. L-m.
Nutka- (Nootka-) sundet, sundet mellan öarna
Vancouver och Nutka, en mindre ö v. om den
förra. Sundet är uppkalladt efter en på Vancouver och
motliggande kust af fastlandet bosatt indianstam,
äfven kallad wakash (se Nordvästindianer).
J. F. N.
Nutoskop [-skåp]. Se S n u r r a n.
Nutriaskinn. Se Sumpbäfvern.
Nutrie’ntia (lat., af nutrire, uppamma, nära),
närande läkemedel.
Nutriti (af lat. nutrire, uppfostra). Se Kon-ve r t
i ter.
Nutrition (af lat. nutrire, nära), näring (se
d. o.). - Nutriti v, närande; som hänför sig till
näringen.
Nutritiönssystem, löt., sammanfattningen af da
väfnadssystem, hvilkas funktion är växtkroppens
närande. De äro följande: absorptionssystem
(epi-blem), assimilationssystem (klorofyllförande
paren-kym), näringsledande system (ledningsväfnad,
se d. o.), näringsförvarande system (parenkym i organ
för upplagsnäring, vattenväfnad), ventilationssystem
(luftförande intercellularrum, klyföppningar, lenti-
20 b. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
