127 Nuphar-Nur ed-din Mahmud 128 förr en mäktig vasalistat under Sokoto, men är nu en del af Nord-Nigeria. Jfr H a ii s a. J. F. N. NiTphar J. E. Sm., Näckbladsläktet, bot., växtsläkte af fam. Nymphaacece, underfam. Nymphceoidece, med 7 arter i norra hemisfärens tempererade trakter. I Sverige förekomma 2 arter, den småblommiga dvärgnäckrosen, N. pumi-lum, som är en sällsynt, nordlig art, och den i sjöar och åar genom hela landet allmänna gula näck- öula näckrosen (Nuphar lutewni). l, blomma och där- bakom ett blad, 2 blomma i längdsnitt, 3 pistillen och därunder kronblads- och ståndarf astet, 4 frukt itu skuren på tvären jämte de kvarsittande foderbladen. rosen, N. luteum (se fig.). Den senare har 5-6-bladigt, kronlikt blomfoder, hvars blad äro kupiga, gula, utvändigt gröna och mycket större än de talrika, tjocka, med en honungsgrop på ryggsidan försedda, rödgula kronbladen, hvilka äro fästa, likasom de med platta strängar försedda, mycket talrika ståndarna, under fruktämnet. Frukten är bär-artad, fröna sakna arillus. Af de välluktande blommorna beredes i Turkiet en kylande dryck, p u f e r c i c e g h i. Den gula näckrosen är mycket mindre än den hvita (se Nymphsea). De växa ofta blandade om hvarandra och täcka, där de ymnigt förekomma, vattenytan med sina stora blad, hvilka lämna ett kärt tillhåll och skydd för fisk, som där finner föda af på näckrosbladen lefvande insekter och lägre djur. Folkfantasien har egnat dessa vackra vattenväxter åt Näcken, som man tänker sig gunga på dessa rosor och blad, under det han utför sin trolska, vemodiga musik. O. T. S. (G. L-m.) Nupturie'nter (af lat. nupturiäre], personer, .som ämna ingå äktenskap. Nuragh (it. nuraghe, plur. nuraghi), arkeol., rund, tornliknande byggnad; en forntida, på Sardinien allmänt förekommande typ. Nuragherna, som ha form af en stympad kon (fig. 1), äro uppförda af ohuggna eller tuktade stenar, som vanligen ligga i vågräta hvarf, men ej äro förbundna med hvarandra genom murbruk. I jämnhöjd med marken leder en gång, lika lång som den mycket tjocka muren, utifrån in till en rund sal med högt hvälfdt tak, bildadt genom "öfverkrakning" !se fig. 2 o. 3). Vanligen finnas vid sidan af salen två eller tre smärre rum, utsparade i muren och täckta på samma sätt som midtrummet. En trappa Fig. 1. Nuragh vid Zuri, Sardinien. eller smal, sluttande gång, spiralformigt anlagd i muren, leder antingen upp till en öfre sal eller upp på det platta taket. Nuraghernas nuvarande höjd växlar mellan 9 och 20 m.; den yttre diametern vid marken är ofta omkr. 15 m. Den runda sa- Fig. 2. Fig. 3. Genomskärning (fig. 2) och plan (fig. 3) af nuraghen vid Zuri. len i bottenvåningen håller 5-7 m. i genomskärning och 5,5-9 m. i höjd. Några nuragher äro icke så enkla som de nu beskrifna, utan ha mer än en sal i bottenvåningen; de äro ej af rund, utan af en mera invecklad form. - Nuragherna, åtminstone de äldsta, förskrifva sig från bronsåldern, således från det 2:a årtusendet f. Kr. Allt talar för, att dessa ofta på höjder belägna byggnader icke, såsom mången trott, varit grafvar eller tempel, utan att de varit bostäder, lätta att försvara och således väl lämpade för en orolig tid, då hvar och en måste sörja för sin säkerhet. - Jfr Montelius' uppsats i "Antikv. tidskr. för Sverige" (13:1, sid. 234 ff.). O. M. Nur die lumpe sind bescheiden [nör di lo'mpe sint be j äi'den], ty., "endast stackare äro blygsamma", ett mycket missbrukadt citat från Goethes dikt "Kechenschaft" (1810). Nur ed-din (Noureddin). Se Aladdin. Nur ed-din Mahmud, seldschukisk sultan af Syrien och Egypten, f. 1118, d. 1174, Saladins närmaste företrädare, var en redbar, from och tapper härskare. Han eröfrade Edessa 1146 och gaf därmed stöten till Konrad IILs och Ludvig VII:s