1906 förnyad, konvention mellan Frankrike och England styras öarna af en fransk-engelsk kommission. Det finnes dels franska, dels engelska, dels blandade domstolar på dem. 1905 bodde 225 engelska och 417 franska undersåtar på N. Utrikeshandeln drifves hufvudsakligen på Numéa och Sydney samt har ett årligt värde af omkr. 53,000 pd st. i import och 43,000 pd st. i export (majs, kopra, kaffe, vanilj och svafvel). Öarna erhöllo 1774 sitt namn af Cook, som upptäckte större delen af dem, medan spanjoren F. de Quiros 1606 höll den af honom upptäckta största ön för det länge sökta Terra Australis och därför gaf den namnet Australia del Espiritu Santo. (J. F. N.) Nya Holland är ett äldre namn på den australiska kontinenten, som numera kallas Australien. Den förste, som upptäckte detta land, var holländaren Willem Janszen, och sedan sågs det ofta af holländska ostindiefarare. Det nya landet kallades N., hvilket namn numera fått vika för det på sätt och vis äldre namnet Australien (se A u-s t ra lie n, sp. 465). J. F. N. Nya holländska vattenlinjen, benämning på den för Nederländernas försvar förberedda, 60 km. långa ställning emellan Muiden vid Zuiderzee och Gorinchem vid Waal, i hvilken man vill upptaga försvaret mot en fientlig invasion från ö. N:s styrka ligger hufvudsakligen i ett framför hela fronten liggande och i medeltal 6 km. bredt öfversväm-ningsområde, som med hjälp af slussanläggningar kan sättas under vatten och blott s. ö. om Utrecht och på ömse sidor om Lekfloden är afbrutet af smala torra terrängremsor, som tillåta offensiva företag. Dessa remsor ligga 13 km. från hvarandra och den södra 20 km. från ställningens högra flygel. Framför öfversvämningsområdet ligger i n. fästningen Naarden (se d. o.) och vid Waal de framskjutna befästningarna vid Gorinchem såsom brohufvud. Dessa fyra punkter bli sålunda de taktiskt viktiga, under det att mellanposterna äro endast spärrar vid vägarna eller skydd för sluss-byggnaderna. Bakom ställningen gå Zederikkana-len mellan Waal och Lek samt Merwedekanalen från Lek till kusten, men en längsgående järnväg och större torra platser för förläggning af starkare reserver fattas ännu. Mellan Muiden och Utrecht, 21,5 km., bildar öfversvämningen 7 bäcken, och där finnas 7 spärrposter: Uitermeer, Hinterdam, Kijk-uit, Spion, Tienhoven och Maarsseveen och där-bakom som centralpunkt det nya fort Nieuwersluis, hvilket tillika tjänar Amsterdam som framskjutet fort. Forte j vid Utrecht närma sig Lek på 3,s km. afstånd. Vid denna flod ligger i n. Vreeswijk och därframför en position af 4 km. front med hufvud-verken Honswijk på högra och Everdingen på vänstra stranden. Mellan Lek och Waal ligger på ömse sidor om Linge Asperenställningen: Diefdijk och Asperen på högra samt Nieuwe-Steg på vänstra stranden. Fästningen Gorinchem på högra Waal-stranden har på denna fort Vuren framskjutet till öfversvämningsområdets östgräns, och på vänstra stranden ligga här midt emot fästena Loevenstein och Woudrichem som reduitposter åt en gördel verk, som sträcka sig med 12 km. radie från Brakel uppströms och till Steurgat nedströms om Gorinchem. L. W:sonM. Nya Hufvudsta, municipalsamhälle (enl. k. br. 16 okt. 1903) på Hufvudsta och Stora Alby egor i Solna socken, Stockholms län, omkring Hufvudsta station vid Västeråsbanan. Areal 29,44 har. 3,167 inv. (1912). Taxeringsvärde å fastigheter 2,900,000 kr. (1913). Fullständig stadsplan är utarbetad och fastställd 1904, afloppsledning har anordnats, och belysning erhålles från Sundbybergs elektricitetsverk. Wbg. Nya Idun, ett i Stockholm 7 febr. 1888, efter mönstret af Idun (se d. o.), stiftadt fruntimmerssällskap. Det sammanträder en gång i månaden, då litterära och musikaliska föredrag hållas och konstutställning eger rum. Nya Irland, ö. Se Nya Mecklenburg. Nya Island. Se G i le s land. Nya Jerusalem. Se Salt lake city och Swedenborg, E. Nya Kalabär. Se K a l a b a r. Nya Kaledonien (fr. Nouvelle Calédonie). 1. Fransk koloni i Stilla oceanen, mellan 158° och 170° ö. lgd samt 17° 30' och 23° 30' s. br., består af hufvudön N. samt af Loyaltyöarna (se d. o.), ö. om denna, och de små Chesterfieldöarna (se d. o.) i v., hvartill komma biöarna i n. v. (Huon- och Belepöarna) samt i s. ö. (Kunie- l. Ile des pins). Äfven Wallisöarna samt Hoorneöarna (se d. o.), alla belägna n. ö. om Fidjiöarna, äro dependentier till N. Inberäknadt dessa har kolonien en areal af 20,079 kvkm. med 56,700 inv. Kolonien styres af en guvernör, som residerar i Numéa och biträdes af ett råd, bestående af generalsekreteraren, generalprokuratorn (chef för den judiciella förvaltningen), ofverbefälhafvaren öfver trupperna, direktören för fängelseväsendet, chefen för domän- och kolonisationsdepartementet och två framstående invånare i kolonien, utsedda af republikens president. Dessutom finnes ett folkvaldt conseil général och i Numéa ett municipalråd. Kolonien har en straffkoloni på den lilla kustön Nou, nära Numéa. Sedan 1896 ha inga brottslingar deporterats dit, så att deras antal är stadt i sjunkande och utgjorde 1912 7,034, af hvilka 1,650 voro dömda till straffarbete, 3,980 stodo under uppsikt och 1,404 voro blott förvisade (relégués). De franske kolonisterna äro ej många, trots att hvarje fri invandrare erhåller ett jordområde af 24 har; däremot finnas omkr. 3,000 invandrare från Java, Tonkin, Indien och Nya Hebriderna. Folkskolor äro upprättade i de större orterna, både statsskolor och enskilda (inalles 94 med 2,018 elever), och i Numéa finnes en sekundär skola. Koloniens budget 1912 visade 3,97 mill. frcs inkomster och 3,7 mill. i utgifter. Frankrikes utgifter för kolonien stego i budgeten för 1913 till nära 2,9 mill. fr., till större delen för deportationsväsendet. -- 2. Hufvudön i nyssnämnda koloni (förr äfven kallad Baladea, se d. o.). 16,712 kvkm. Invånarnas antal (jämte Loyaltyöarnas) 50,680 (1911), hvaraf 28,075 infödingar. Ön ligger mellan 20° 5' och 22° 19' n. br. samt mellan 164° 4' och 167° 29' ö. lgd och har en längd af 392 km. från n. v. till s. ö., medan bredden stiger till endast 35 km. Den omges på de båda längdsidorna af 200--1,000 m. breda barriär-ref, genom hvilka endast flodmynningarna lämna fri genomfart. Endast i s. (vid Ile des pins) saknas ref; på norra sidan fortsätter det 270 km. mot n. v. -- N. var sannolikt