149 Nya kyrkogården-Nya pressen 150 <iades i Stockholm af svedenborgare sällskapet "Nya kyrkans bekännare", med syfte bl. a. att verka för bildande af statserkända församlingar. Under förberedelserna för upprättande af Nya kyrkans svenska församling i Stockholm afsöndrade sig ett femtontal, som uppsatte sin egen församlingsordning och fingo den i juni 1885 erkänd under namn af Nya kyrkans församling; denna församling utöfvar dock nu ej längre sin verksamhet. 13 maj 1887 erhöll äfven den förstnämnda församlingsorganisationen erkännande och fick dec. 1911 en statserkänd församling äfven i Göteborg. Den så fullständigade organisationen hade sin första "generalförsamling" i Stockholm f juni 1912. M-y. Nya kyrkogården, utom Norrtull, är den ursprungliga, i dagligt tal ännu vanliga benämningen för Stockholms norra begrafningsplats. I anseende till bristande utrymme å de särskilda territoriella församlingarnas mer eller mindre kringbyggda kyrkogårdar äfvensom betänkligheter ur sundhetssynpunkt mot liks nedsättande därstädes och i kyrkorna ha i mån af behof anordnats allmänna begrafningsplatser utanför stadens norra och södra tullar. "Nya kyrkogården" var den första, som kom till stånd, i det enligt k. bref 18 okt. 1815 viss Karlbergs kungsgård tillhörig mark i vinkeln mellan landsvägen till Uppsala och bivägen till Solna kyrka upplåts till begrafningsplats för Stockholms församlingar. Med af enskilda personer inom församlingarna sammanskjutna medel vidtogos, till en början genom stadens drätselkommission och därefter genom Storkyrkoförsamlingens kyrkoråd, åtgärder för platsens ordnande till ett omfång af 11 1/2 tunnland (inemot 6 har), och 9 juni 1827 höll J. O. Wallin med sin mäktiga stämma ett gripande invigningstal från det ställe på området, där han sedermera, 1839, själf jordades. Åt Storkyrkoförsamlingen (1827) och efter hand (1836--73) åt Klara och de öfriga församlingarna tillerkände särskilda k. bref förverkligad delaktighet i denna kyrkogård. Egna grafvar såldes af förvaltningen från början till hvilka som helst invånare i hufvudstaden. 1836, 1854, 1866 och 1867 skedde utvidgningar genom nya afsöndringar från Karlbergs kungsgård. Längre åt norr vid Uppsalavägen hade tillkommit Romersk-katolska församlingens och Mosaiska församlingens begrafningsplatser, då i början af 1870-talet Stockholms stad till allmän begrafningsplats förvärfvade ansenliga utanför de tre begrafningsplatserna liggande områden, dels genom köp från Öfre Frösunda, dels, jämlikt k. bref 9 dec. 1870 och 25 maj 1871, genom expropriationer från Solna kyrkoherde- och komministerboställen samt Karlbergs och Haga kungsgårdar. Den ursprungliga "Nya kyrkogården", sålunda vorden "den äldre kyrkogården utanför Norrtull", uppgick omsider, 1886, i denna större begrafningsplats, så att det hela, ställdt under förvaltning af Kyrkogårdsnämnden (se d. o.), kom att omfatta 62 har och benämnas "Nya kyrkogården" eller -- till skillnad från motsvarande platser utanför Skanstull -- "Norra begrafningsplatsen". Dennas vackraste parti, där man ock påträffar en mängd märkliga grafmonument, är Lindhagens kulle, så uppkallad efter J. A. Lindhagen, hvilken var den drifvande kraften vid behandlingen af frågan om anordnandet af allmänna begrafningsplatser såsom en Stockholms borgerliga kommun vidkommande angelägenhet. Norr om "Lindhagens kulle", på ett 1906 upplåtet område, har Svenska likbränningsföreningen uppfört ett enkelt, men värdigt krematorium (se Likbränning, sp. 482--483). G. V. G. Nya Lagberedningen. Se Lagberedningen. Nya landtmannapartiet. Se Landtmannapartiet. Nya Lauenburg (före 1885 kalladt Duke of York-öarna). Se Bismarckarkipelagen. Nya Leon [-leån]. Se Nuevo Leon. Nya Lärda tidningar. Se Lärda tidningar. Nya Lödöse. Se Lödöse 2. Nya Margelan. Se Margelan. Nya Marsico, stad. Se Marsico nuovo. Nya Mecklenburg, före 1885 Nya Irland, af infödingarna kalladt Tombara, den näst största ön i Bismarckarkipelagen (se d. o.). Nya Mexico. Se New Mexico. Nya Nederländerna, Nya Nederland (holl. Nieuwe Nederland). Se Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1212, och Nya Sverige. Nyangwe, station i Kongostaten. Se Njangve. Nya Nisse, "illustrerad veckotidning för skämt, humor och satir", utges i Stockholm sedan 24 okt. 1891. Förste redaktör var K. J. M. Hodell, nuv. redaktör är E. A. Norlander. Nyans [-a'ŋs], fr. nuance, skiftning. Enligt en noggrannare, dock sällan iakttagen, terminologi förstås härmed särskildt den skiftning, som uppstår, då en hufvud- eller mellanfärg blandas med någon annan färg än svart eller hvitt, utan att h. o. h. uppge sin karaktär. Jfr Färg, Schattering och Ton. Nyansa, sjö. Se Njansa. Nya odlingslånefonden. Se Odlingslånefonder. Nya ordinarie roteringen kallas den ordinarie rotering, som efter 1825 upprättades på all dittills oroterad jord, hvilken befunnits skyldig till sådant besvär. En del af dessa nyroterade lägenheter insattes i nummer i stället för kapellansboställen, som 1834 befriades från rotering. Större delen af de öfriga indelades i nummer och tilldelades rotehållsregementena eller båtsmanshållet, men höllos vakanta i fredstid mot erläggande af vakansafgift (för en del lägre än vanliga vakansafgifter). Endast vid Första lifgrenadjärregementet och de skånska regementena inräknades de i nummerstyrkan. I Skåne (för en del nya rotar), Blekinge samt Västerbotten blefvo de anslagna till de gamla rotarnas understöd. I Dalarna blef den nya roteringen icke genomförd. De nya rotarnas hela antal (med undantag af dem, som inräknades i nummerstyrkan) uppgick till 339 vid armén och 420 vid båtsmanshållet utom ett antal spridda och osammansättliga rotedelar. Hela denna rotering har numera förlorat allt värde. C. O. N. Nya Pommern, före 1885 Nya Britannien, af infödingarna kalladt Birara, den största ön i Bismarckarkipelagen (se d. o.). Nya pressen, tidning, uppsattes 1883 i Helsingfors som daglig morgontidning för att utgöra ett hufvudorgan för de svenska bildningsintressena i