Finland. Hufvudredaktör var A. J. Lille (se d.o.). Sedan Bobrikov blifvit generalguvernör, kämpade tidningen kraftigt för grundlagarnas försvar, tills den 1900 indrogs. Efter "storstrejken" uppsattes tidningen ånyo med samma hufvudredaktör och började fr. o. m. 1906 utkomma som daglig eftermiddagstidning. M. G. S. Ny Archangelsk. Se Sitka. Nya republiken. Se Nieuwe republiek. Nyaristotelism l. Neoaristotelism (af grek. ne'os, ny), en filosofisk riktning under renässansens tid, hvars anhängare visserligen i likhet med medeltidens tänkare, särskildt skolastikerna, sökte sin utgångspunkt i Aristoteles eller t. o. m. i hufvudsak reproducerade dennes läror, men stödde sin kunskap om honom, ej såsom de förre, på yngre, mestadels arabiska bearbetningar, utan på själfva urkällorna, till hvilka de åter vaknade klassiska studierna visat vägen. Här röja de ock en strängare vetenskaplig hållning. F. ö. räknas hit dels rena kommentatorer af Aristoteles (Leonicus Thomaeus, Augustinus Niphus m. fi.), dels mera själfständiga bearbetare af hans läror (Andreas Caesalpinus, Zabarella, Vanini m. fl.). L. H. Å.* Nya roteringen kallades den tvångsåtgärd för anskaffande af krigsfolk, som Karl XII använde 1717 och som bestod däri, att 400 man skulle uttagas ur hvarje län. Landshöfdingarna uppgjorde förteckning öfver allt befintligt manfolk; detta indelades i rotar, och ur hvarje rote uttogs l man. Åtgärden fyllde dock endast i ringa mån behofvet af manskap. C. O. N. Nya Ryssland, den del af Syd-Ryssland, som ligger emellan Dnjestr, Lill-Ryssland, Donska kosackernas land samt Azovska sjön och Svarta hafvet. Det motsvaras af guv. Jekaterinoslav, Cherson och Taurien. Namnet uppkom 1764, då Katarina II sammanslog Nya Serbien och Slavjano-Serbien (de hufvudsakligen af serber under kejsarinnan Elisabets tid koloniserade stäppländerna ö. om Dnjestr) samt en del af Ukrajna till ett guv. N., och efter Krims införlifvande (1783) med Ryssland utbredde sig namnet äfven öfver det då nyvunna området. Till 1874 voro N. och Bessarabien förenade under en generalguvernör. Det året delades N. i de ofvan nämnda guv. (J. F. N.) Nya samhället, daglig aftontidning i Sundsvall, hvilken började utges 1900 och vardt daglig 1908. Prenumerationspriset på posten är 7,20 kr. Upplagan 8,000 ex. Tidningen är socialdemokratisk. Nya Sibirien (ry. Novaja Sibirj), Nysibiriska öarna, en till rysk-sibiriska guv. Jakutsk hörande ögrupp i Norra ishafvet, under 73° 9' och 77° 30' n. br. samt 136° W och 159° 6' ö. lgd, består, frånsedt några mindre öar, af 4 större öar: Novaja Sibirj i ö. (2,316 kvkm.), Fadjejev- l. Taddeusön i midten (2,573 kvkm.), Koteljnyj i v. (10,814 kvkm.) och Ljachovskij 1. Blizjnij i s. (3,907 kvkm.), midt emot Svjatoj nos. Samtliga öarna, som ha en areal af 25,966 kvkm., eller, inberäknadt De Long-öarna (4,829 kvkm.), som vanligen föras till Nysibiriska gruppen, 30,800 kvkm., äro låga (utom Koteljnyj), trädlösa och i allmänhet mycket vegetationsfattiga samt nästan hela året omgifna af is, som äfven i stor mäktighet betäcker en stor del af öarna. Dessa äro obebodda och besökas af ryssar endast för sin rikedom på sjödjur samt på ben och tänder af mammut. Öarna Blizjni], och Koteljnyj upptäcktes 1770 och 1773 af ryske köpmannen Ljachov, och 1805 upptäcktes Fadjejev-ön och Novaja Sibirj. Hela gruppen undersöktes närmare af Hedenström 1809-11 och uppmättes 1822 af marinofficerarna Anjou och Iljin. De Long (se d. o.) fann 1879 de efter honom uppkallade öarna, om hvilkas utforskande ryssen Toll inlagt stora förtjänster. Bunge och Toll utforskade 1886 och 1893 äfven N. Den senare omkom under en 1900 företagen resa till N. Se A. G. Nathorst, "De Nysibiriska öarne" (i "Ymer", 1896). (J. F. N.) Nya skolan. Se Nyromantiken. Nya Skottland. Se Nova Scotia. Nya skånska posten, daglig aftontidning i Kristianstad, som fortsätter "Skånska posten", uppsatt 1830, och 1899 sammanslogs med den 1896 uppsatta "Kristianstads läns tidning", hvilket senare namn den nu bär som undertitel. Prenumerationspriset på posten är 6,55 kr. Upplagan är 3,000 ex. Tidningens hållning är moderat. Nya Spanien (sp. Nueva España) kallades Mexico, så länge det var spanskt vicekonungarike (1536-1822). (J. F. N.) Nyassa, sjö. Se Njassa. Nyassaland. Se Njassaland. Nyaste Kristianstadsbladet, daglig aftontidning i Kristianstad, hvilken började utkomma 1856 under namnet "Christianstads-bladet" med två nummer i veckan och som med smärre förändringar i titeln fortgått allt sedan dess. 1891 vardt den daglig. Redaktör är sedan nov. 1874 Anders Ljunggren. Prenumerationspriset på posten är 6,50 kr. Upplagan är 6,000 ex. Tidningens hållning är liberal. Nya Stilen l. Gregorianska tidräkningen. Se Kronologi, sp. 41-42. Nya stjärnor l. Temporära stjärnor, astron. Se Variabla stjärnor. Nya svenska teatern. Se Stockholms teatrar. Nya Sverige, svensk koloni i Nord-Amerika 1638-55, var beläget på ömse sidor om floden och viken Delaware samt omfattade delar af nuv. staterna Delaware, New Jersey och Pennsylvania. 1626 hade Gustaf II Adolf, på förslag af Willem Usselinx (se d. o.), stiftaren af ett holländsk-västindiskt kompani, utfärdat privilegier för ett i Sverige upprättadt Söderkompani, som ensamt skulle i Sverige ega rätt till handel och kolonisation i de öfriga världsdelarna. Men då de ekonomiska och politiska förhållandena hindrade utförandet af de storartade planer man afsett såväl med detta kompani som med en förnyad form af detsamma, blef det rikskansleren A. Oxenstierna förbehållet att ge upphof till det företag, som frambragte kolonien N. Under ett besök i Holland 1635 kom Oxenstierna i beröring med en köpman i Amsterdam Samuel Blommaert. Denne jämte Peter Spiring, en bekant holländare i svensk tjänst, samt tysken Peter Minuit (se d. o.), f. d. guvernör i holländska-västindiska kompaniets koloni Nya Nederländerna, uppgjorde planen till den påtänkta kolonisationen. På våren 1637 framlade Minuit i Sverige förslag till anläggande af en koloni vid floden Delaware. Sedan de tre Oxenstiernorna i regeringen jämte Klas Fleming och