1S3 Nyboder-Nybom 184 danska, men omflyttades på svenska före publiceringen och mottogos med erkännande. Samlade i bokform (Noveller af H., 4 bd, 1875-81), ha de äfven öfversatts till danska (4 bd, 1881-85) och tyska. De följdes af berättelsesamlingarna Qvinno-öden (1888, öfv. till da. och ty.), Dikt och verklighet (2 bd, 1890, da. öfv. 1891), Fantasier (1896), romanen Högvalla (1907; 2:a uppl. 1909) och ungdomsberättelserna Kusinerna (1910) och Väninnorna (1912). Stor framgång har hon haft som själfull och fantasirik sagoförfattarinna med samlingarna Dei var en gång (2 bd, 1897-98; flera uppl.), Sn sagokrans (1903) och Sagor (1908), som öfversatts till danska, tyska och engelska. I bunden form har fru N. offentliggjort Digte (1881), Nye digte (1886), Digte (1894) och Nye og gamle digte och dikter (1910), burna af innerlig stämning och rytmisk fulländning. Bland hennes stycken för scenen kunna nämnas Det ringer! (1902), En trasslig härfva (1904), Hämnd (s. å.), / sista stund, En musikkur och Porträttet (alla 1910). Dessutom har hon Skrifvit ett mycket stort antal essayer och kåserier i litterära, konstnärliga och kulturella ämnen, lik-se» allt hennes författarskap vittnande om djup och rik bildning, själfständig uppfattning och personlig stil. Hon uppbär sedan 1908 ett af statens fCrfattarsti pen dier. 3. SvenHalfdanN., de föregåendes son, operasångare, f. 26 mars 1868 i Uppsala, blef 1885 student, 1887 underlöjtnant samt 1891 löjtnant vid Upplands regemente (i hvars reserv han kvarstod All 1903) och 1892 gymnastikdirektör, praktiserade som sjukgymnast i Frankrike 1893-99 samt studerade sång i Paris för Padilla y Ramos (senare i Berlin för Lilli och Marie Lehmann och i Stockholm för G. Bratt). Sedan 1900, då N. debuterade på K. teatern i Stockholm som Don José i "Carmen", har han varit anställd vid vår opera-soen samt förordnades där 1913 till regissör och till föreståndare för operaskolan, där han från 1910 undervisat i scenisk framställning. Sedan 1908 är han lärare i deklamation vid Musikkonservatoriet. Hiad som brister N:s tenorröst i naturlig klangfägring har uppvägts af utvecklad böjlighet, expansiv kraft i höjdtonerna, rytmisk eldighet, intelligent diktion samt nära öfverensstämmelse mellan det sångliga och det dramatiska uttrycket. Bland hans 56 roller må nämnas Tannhäuser, Siegmund i "Valkyrian", Canio i "Pajazzo", Rodolphe i "Bohéme", Cavaradossi i "Tosca", Simson i '^Simson och Delila", Pedro i "Tiefland", Herodes i "Salome" och Gudmund Alf son i "Gillet på Sol-kaug". Gästspel har N. gett i Helsingfors, Bergen och Köpenhamn. Han har verkställt goda öfversättningar af libretterna till flera operor, W. a. "Bohéme", "Tosca", "Madame Butterfly", "Werther" och "Tiefland", skådespel af Rostand f'L'Aiglon") och Verhaeren ("Filip II") m. m. 4. Ellen N., den föregåendes syster, författarinna. Se Lundberg, J. T., sp. 1383. 5. Knut Magnus ("Manasse") N., den föregåendes broder, skådespelare och regissör, L 13 juni 1870 i Uppsala, blef student där 1888, utbildade sig vid Dramatiska teaterns elevskola 1893-95, idkade sångstudier för J. Forsell m. fl., tar anställd som skådespelare vid Dramatiska teatern 1895-97, vid Vasateatern 1898-1903 och 1905-08 samt är förste regissör där sedan 1908. Som vissångare till luta sjöng han Bellman och folkvisor m. m. på en turné genom de nordiska länderna 1903-05. N. är ordf. i teaterföreningen T. T. (Thalias tjänare) sedan dess stiftande 1902 och tog initiativet till frågan om Wennerbergs-statyns åstadkommande i Uppsala (1907-12). Han har med smidig förmåga utfört 138 roller (mest komiska), öfversatt operetter och lustspel, komponerat visor och med rosenrödt studenthumör författat Uppsalasångarnas Parisfärd 1900 (1900; 3:e uppl. 1901), "Uppsala är bäst". Skolpojks- och studentminnen (1908; 2:a uppl. 1913), minnesteckningen Ivar Eggeri Hedenblad (1910) och "Hör J Orphei drängar" (0. D:s 60-årshistoria, 1913). 6. Ture Lennart N., den föregåendes broder, målare, f. 15 sept. 1872 i Uppsala, studerade vid Göteborgs musei skola 1891-92 och vid konstakademien 1892-98, målar hufvudsakligen svensk natur och har utfört dekorativa väggmålningar i östra elementarläroverket i Göteborg (Badande gossar och Botanisk utfärd, 1912). - Hans hustru, Olga Maria N., född Lundberg, f. 17 maj 1872 i Göteborg, har studerat i Göteborg, Frankrike och Florens, målar porträtt och landskap och har äfveo utfört förtjänstfulla kolteckningar. 1. K. W-g. 2. B-n B. 3 o. 5. B. P-t. Nyboder, ett kvarter på nordöstra sidan af Köpenhamn, bestående af långa rader af små låga hus, som äro bostäder åt flottans fasta manskap och några officerare. N. anlades 1636 af Kristian IV och utvidgades på 1700-talet, så att det slutligen upptog 15 har, men 1853-78 nedrefvos stora delar, hvarefter grunden såldes till byggnadstomter. Nu återstår blott den mindre hälften? med 3,500 inv. Också har den forna säregna prägeln hos nybodersfolkene nästan utplånats. E. Ebg. Nybom, Johan, skald, f. 8 dec. 1815 i Uppsala, d. 23 maj 1889 i Västerås, var son af en skomakare och tullvaktmästare. N. väckte redan som gymnasist uppmärksamhet för sin poetiska be-gåfning, och då han 1835 blifvit student och vunnit ett af Hwasser utsatt poetiskt pris i Upplands nation, blef han snart en af Uppsalaungdomens flitigaste poeter, särskildt anlitad som tillfällighetsdiktare. Han besatt stor formtalang och trädde i Tegnérs och nyromantikernas fotspår. 1838 utkom hans första större dikt, Byron i Grekland, i hvilken han gaf uttryck åt sin sympati för den store engelske skalden och för hans frihetskamp. S. å. vann han Svenska akad:s andra pris för Aminas sång ur täflingsskriften "Sista natten i Alhambra". N. blef under den tid, som följde, i hög grad exponent för de rörelser, som fyllde studenternas håg, svärmande för studentidealen, lätt hänförd, alltid redo att tolka hvad som låg ungdomen om hjärtat i klangfulla högstämda verser. Han var poetisk medarbetare i tidskr. "Eos" och i kålen-