uppträda som skadedjur på kulturväxter, äro däremot arterna af underfam. Coccinellinæ i såväl larv- som imagostadiet bladlusätare. De göra därigenom väsentlig nytta, och i vissa länder är det brukligt att insamla nyckelpigor för att befria växthusens växter från blad- och sköldlöss. -- Omkr. 2,500 arter af familjen äro beskrifna. Af dessa ha åtminstone 55, tillhörande 17 släkten, anträffats i Sverige. Vanligast är den på sina röda täckvingar med 7 svarta punkter lätt igenkännliga Coccinella septempunctata, som öfvervintrar i fullbildadt skick under bark och stenar och framkommer tidigt på våren för att lägga ägg. Dess larv är blågrå med rödgula näckar. Det allmännast utbredda namnet på denna nyckelpiga är guldhöna l. gullhöna, hvilket i vissa delar af landet ersattes af Jungfru Marie nyckelpiga eller (i Skåne) af åkerhöna. Som namn af mera begränsad utbredning uppges från vissa orter i Norrland gullmaria och gullfrigga. Strindberg har i "Svenska folket" gjort dessa olika namn till föremål för etnologiska spekulationer, som dock ej vunnit obetingadt gillande. G. A-z. Nyckelroman (fr. roman à clef), roman, i hvilken de viktigaste figurerna äro mer eller mindre naturtrogna porträtt af verkliga personer, hvilkas namn alltså äro en nyckel till romanens innehåll. Nyckelämbetet 1. Nycklarnas ämbete, "församlingens ämbete och makt, som Kristus har gett, att binda och lösa synder, icke allenast de grofva och uppenbara, utan jämväl de fina och fördolda". Denna definition är Schmalkaldiska artiklarnas i III, 7, som har till öfverskrift "Om nycklarna" (ty. "Von schliisseln", lat. "De clavibus"). Till grund för detta "ämbete" ligger Matt. 16: 19. "Binda synder" (eg. binda i synder), detsamma som förklara dem oförlåtna och "lösa synder" (eg. lösa från synder) detsamma som för-klara dem förlåtna. I den katolska kyrkan tillhör denna makt uteslutande prästämbetet. I den lutherska kyrkan betraktas nyckelämbetet som ett särskildt ämbete, gifvet "församlingen" 1. "kyrkan", hvilket hvarje kyrkans medlem har rättighet att utöfva, ehuru i praktiken prästen äfven där i regel blir utöfvare af detta ämbete. I den katolska kyrkan är nyckel ämbetet drifvet till sin spets i bannlysningarna. I de protestantiska kyrkorna begagnas nyckelämbetet blott i den enskilda pastoralvården, dock mera sällan. Se vidare Löse- och bindenyckel. J. P. Nyckenöö [-no]. Se Mörkö. Nycklar, Himmelrikets. Se Löse- och bindenyckel och Nyckelämbetet. Nycklarnas ämbete. Se Nyckelämbetet. Nycopensis, matematiker. Se Martinus Olai 3. Nycorssenianism. Se Italiens fornspråk, sp. 1079. Ny-Corvey, kloster. Se Korvey. Nyctaginaceæ, bot., växtfamilj af serien Centrospermas, underser. Phytolaccinece, med omkr. 160 örter, buskar och träd i varmare länder, i synnerhet i Amerika. Bladen äro enkla, utan stipler, motsatta eller i spiral. Blommorna, oftast med enkelt hylle, äro aktinomorfa, en- eller tvåkönade, rör-eller trattformiga. Tätt nedanför blomman sitter <ett ofta foderliknande, stundom korolliniskt svepe, hvilket hos somliga släkten stöder flera blommor och därigenom visar sig icke vara ett blomfoder, hvars plats det innehar. Ståndarnas antal växlar. Fruktämnet är öfversittande, och frukten är en tunnväggig nöt, som tätt omslutes af den nedersta, förhårdnade eller köttiga delen af blomhyllet. Familjens nytta är ringa. Eötterna af Mirabilis och Boerhavia äro purgerande. Som prydnadsväxter odlas ofta Mtra5ih's-arter och i varmare länder (hos oss i kruka eller växthus) Bougainvillea spectabilis, en i Syd-Amerika inhemsk, klättrande tornig buske eller träd, hvars blommor äro omgifna af stora, röda svepeblad. Af bladen af Neea theifera, som innehåller koffein, beredes i Brasilien en dryck. Jfr M i r a b i l i s. O. T. S. (G. L-m.) Nycta'nthes L., bot., ett busk- eller trädsläkte, hörande till fam. Oleacece, underfam. Jasminoidece. Släktet står nära Jasminum (se Jasmin) samt har blomfoder och blomkrona sambladiga och 5-8-klufna. Frukten är klyffrukt med 2 delfrukter. N. arbor tristis L. har särdeles välluktande blommor, som öppna sig endast under natten. De användas likasom fröna som nervlifvande, "hjärtstärkande" medel i Indien, växtens hemland. Kronpipen är brandgul och begagnas som saffran till färgning af vissa anrättningar för bordet o. s. v. O. T. S. (G. L-m.) Nyctereli^es procyonoides, Tvättbjörn-hunden, zool., är en hundart, som på grund af sin något ovanligare färgdräkt (långa hvita hår bland de mörka på ryggsidan, ansikte, bröst och större delen af buksidan svartaktiga), som påminner om tvättbjörnen, blifvit betraktad som representant för ett särskildt släkte (Nyctereutes). Den finnes i det tempererade Öst-Asien ända till 51° n. br. N. synes vara i högre grad allätare än andra vilda hundarter. L-e. Nycteri'bia, Nycteribifidcz, zool. Se Lus-flugor. Nycteri^ia Don, bot. Se Zaluzianskia. Nycticebus, zool. Se Loriaporna. Nycti'corax, zool. Se Hägrar, sp. 84. Nyctipithecus, Nattapor, zool. Se Primates. Nydal (urspr. Nydahl), Johan, politiker, publicist, f. 14 juni 1846 i Arnäs (Västernorrlands län), studerade teologi i Uppsala, var pastorsadjunkt i Gudmundrå 1878-82, tog afsked från prästämbetet 1882, var föreståndare för Gudmundrå högre folkskola 1879-1909 och blef 1910 redaktör för "Hernösandsposten". N. invaldes 1883 i Andra kammaren, som han tillhört 1884-94 och sedan 1897 (med undantag af åren 1909--11) och haj-under många riksdagar varit led. af konstitutionsutskottet. 1896--97 var han led. af kommunala rösträttskommittén. N. biträdde i Justitiedepartementet vid utarbetande af 1907 års rösträttsproposition. Från början räknad som moderat liberal, räknas N., som ej följt Liberala samlingspartiets utveckling åt vänster, numera till högern. J. C. Nydala, socken i Jönköpings län, Västra härad. 14,687 har. 1,305 inv. (1912). Annex till Vrig-stad, Växjö stift, Västra härads kontrakt. Nydala. 1. Kloster, som anlades vid norra stranden af sjön Rusken i Västra härad i Småland, enligt gammal uppgift 1144, af munkar från Clairvaux, hvars latinska namn, Clara vallis, anses ha gett upp-