Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyckelpigor - Nyckelroman - Nyckelämbetet l. Nycklarnas ämbete - Nyckenöö - Nycklar, Himmelrikets - Nycopensis - Nycorssenianism - Ny-Corvey - Nyctaginaceæ - Nyctanthes - Nyctereutes procyonoides, Tvättbjörnhunden - Nycteribia - Nycterinia - Nycticebus - Nycticorax - Nyctipithecus, Nattapor - Nydal (Nydahl), Johan - Nydala (socken) - Nydala (kloster, gods)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppträda som skadedjur på kulturväxter, äro
däremot arterna af underfam. Coccinellinæ i såväl
larv- som imagostadiet bladlusätare. De göra
därigenom väsentlig nytta, och i vissa länder är det
brukligt att insamla nyckelpigor för att befria
växthusens växter från blad- och sköldlöss. – Omkr.
2,500 arter af familjen äro beskrifna. Af dessa
ha åtminstone 55, tillhörande 17 släkten, anträffats
i Sverige. Vanligast är den på sina röda
täckvingar med 7 svarta punkter lätt igenkännliga
Coccinella septempunctata, som öfvervintrar i
fullbildadt skick under bark och stenar och
framkommer tidigt på våren för att lägga ägg. Dess larv
är blågrå med rödgula näckar. Det allmännast
utbredda namnet på denna nyckelpiga är
guldhöna l. gullhöna, hvilket i vissa delar af
landet ersattes af Jungfru Marie
nyckelpiga eller (i Skåne) af åkerhöna. Som namn
af mera begränsad utbredning uppges från vissa
orter i Norrland gullmaria och gullfrigga</sp>.
Strindberg har i "Svenska folket" gjort dessa olika
namn till föremål för etnologiska spekulationer, som
dock ej vunnit obetingadt gillande.
G. A-z.
Nyckelroman (fr. roman à clef), roman, i
hvilken de viktigaste figurerna äro mer eller mindre
naturtrogna porträtt af verkliga personer, hvilkas
namn alltså äro en nyckel till romanens innehåll.
Nyckelämbetet 1. Nycklarnas ämbete, "församlingens
ämbete och makt, som Kristus har gett, att binda och
lösa synder, icke allenast de grofva och uppenbara,
utan jämväl de fina och fördolda". Denna definition
är Schmalkaldiska artiklarnas i III, 7, som har till
öfverskrift "Om nycklarna" (ty. "Von schliisseln",
lat. "De clavibus"). Till grund för detta "ämbete"
ligger Matt. 16: 19. "Binda synder" (eg. binda i
synder), detsamma som förklara dem oförlåtna och
"lösa synder" (eg. lösa från synder) detsamma
som för-klara dem förlåtna. I den katolska kyrkan
tillhör denna makt uteslutande prästämbetet. I den
lutherska kyrkan betraktas nyckelämbetet som ett
särskildt ämbete, gifvet "församlingen" 1. "kyrkan",
hvilket hvarje kyrkans medlem har rättighet att
utöfva, ehuru i praktiken prästen äfven där i
regel blir utöfvare af detta ämbete. I den katolska
kyrkan är nyckel ämbetet drifvet till sin spets i
bannlysningarna. I de protestantiska kyrkorna begagnas
nyckelämbetet blott i den enskilda pastoralvården,
dock mera sällan. Se vidare Löse- och bindenyckel.
J. P.
Nyckenöö [-no]. Se Mörkö.
Nycklar, Himmelrikets. Se Löse- och bindenyckel
och Nyckelämbetet.
Nycklarnas ämbete. Se Nyckelämbetet.
Nycopensis, matematiker. Se Martinus Olai 3.
Nycorssenianism. Se Italiens fornspråk, sp. 1079.
Ny-Corvey, kloster. Se Korvey.
Nyctaginaceæ, bot., växtfamilj af serien
Centrospermas, underser. Phytolaccinece, med omkr. 160
örter, buskar och träd i varmare länder, i synnerhet
i Amerika. Bladen äro enkla, utan stipler, motsatta
eller i spiral. Blommorna, oftast med enkelt hylle,
äro aktinomorfa, en- eller tvåkönade, rör-eller
trattformiga. Tätt nedanför blomman sitter <ett ofta
foderliknande, stundom korolliniskt svepe,
hvilket hos somliga släkten stöder flera blommor och
därigenom visar sig icke vara ett blomfoder, hvars
plats det innehar. Ståndarnas antal växlar. Fruktämnet
är öfversittande, och frukten är en tunnväggig nöt,
som tätt omslutes af den nedersta, förhårdnade
eller köttiga delen af blomhyllet. Familjens nytta
är ringa. Eötterna af Mirabilis och Boerhavia
äro purgerande. Som prydnadsväxter odlas ofta
Mtra5ih’s-arter och i varmare länder (hos oss i
kruka eller växthus) Bougainvillea spectabilis,
en i Syd-Amerika inhemsk, klättrande tornig buske
eller träd, hvars blommor äro omgifna af stora, röda
svepeblad. Af bladen af Neea theifera, som innehåller
koffein, beredes i Brasilien en dryck. Jfr M i r a
b i l i s. O. T. S. (G. L-m.)
Nycta’nthes L., bot., ett busk- eller
trädsläkte, hörande till fam. Oleacece,
underfam. Jasminoidece. Släktet står nära
Jasminum (se Jasmin) samt har blomfoder och
blomkrona sambladiga och 5-8-klufna. Frukten
är klyffrukt med 2 delfrukter. N. arbor tristis
L. har särdeles välluktande blommor, som öppna
sig endast under natten. De användas likasom fröna
som nervlifvande, "hjärtstärkande" medel i Indien,
växtens hemland. Kronpipen är brandgul och begagnas
som saffran till färgning af vissa anrättningar för
bordet o. s. v.
O. T. S. (G. L-m.)
Nyctereli^es procyonoides, Tvättbjörn-hunden,
zool., är en hundart, som på grund af sin något
ovanligare färgdräkt (långa hvita hår bland de mörka
på ryggsidan, ansikte, bröst och större delen af
buksidan svartaktiga), som påminner om tvättbjörnen,
blifvit betraktad som representant för ett särskildt
släkte (Nyctereutes). Den finnes i det tempererade
Öst-Asien ända till 51° n. br. N. synes vara i
högre grad allätare än andra vilda hundarter.
L-e.
Nycteri’bia, Nycteribifidcz, zool. Se Lus-flugor.
Nycteri^ia Don, bot. Se Zaluzianskia.
Nycticebus, zool. Se Loriaporna.
Nycti’corax, zool. Se Hägrar, sp. 84.
Nyctipithecus, Nattapor, zool. Se Primates.
Nydal (urspr. Nydahl), Johan, politiker,
publicist, f. 14 juni 1846 i Arnäs (Västernorrlands
län), studerade teologi i Uppsala, var pastorsadjunkt
i Gudmundrå 1878-82, tog afsked från prästämbetet
1882, var föreståndare för Gudmundrå högre
folkskola 1879-1909 och blef 1910 redaktör för
"Hernösandsposten". N. invaldes 1883 i Andra kammaren,
som han tillhört 1884-94 och sedan 1897 (med undantag
af åren 1909–11) och haj-under många riksdagar varit
led. af konstitutionsutskottet. 1896–97 var han
led. af kommunala rösträttskommittén. N. biträdde
i Justitiedepartementet vid utarbetande af 1907
års rösträttsproposition. Från början räknad som
moderat liberal, räknas N., som ej följt Liberala
samlingspartiets utveckling åt vänster, numera till högern.
J. C.
Nydala, socken i Jönköpings län, Västra härad. 14,687
har. 1,305 inv. (1912). Annex till Vrig-stad, Växjö
stift, Västra härads kontrakt.
Nydala. 1. Kloster, som anlades vid norra stranden af
sjön Rusken i Västra härad i Småland, enligt gammal
uppgift 1144, af munkar från Clairvaux, hvars latinska
namn, Clara vallis, anses ha gett upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
