terare och byråföreståndare är d:r R. Hercod i Lausanne. -- Beträffande maltdryckslagstiftningen och öfriga här icke berörda frågor i afseende på maltdryckerna se Maltdrycksbeskattning och Öl. Litt.: J. Bergman, "Den svenska nykterhetsrörelsens historia" (1893; 3:e uppl. 1913) och "Geschichte der antialkoholbestrebungen" (1903-04; ny uppl. under tryckning 1913; äfven på svenska under titeln "Nykterhetsrörelsens världshistoria", 1900), M. Helenius, "Alkoholspörsmålet" (1903), V. Skarstedt, "Nykterhetsrörelsens banérförare" (1906), G. H. v. Koch, "Rusdrycksförbud, amerikanska studier" (1909), och O. Mannström, "Bilder och blad ur den svenska nykterhetsrörelsens historia" (1912). Jfr ock F. Schultess' bibliografi "Svensk nykterhetslitteratur 1557-1877" (1900). J. Bgn. Nyktigam (af grek. nyx, natt, och ga'mos, bröllop), bot. Se Nattblomma. Nyktinastisk, bot. Se Nyktitropisk. Nyktitropisk (af grek. nyx, natt, och tro'pos, vändning), Nyktinastisk (af grek. nasto's, tryckande), bot., säges om en rörelse hos en växt, sömnrörelse, beroende på växlingen mellan dag och natt; växten öfvergår från dagställning till nattställning l. sömnställning (se fig.). Allteftersom rörelsen betingas af ändringar i ljusets, temperaturens eller bådas intensitet, talar man om fotonastiska (af grek. fos, foto's, ljus), termonastiska (af grek. the'rme, värme) och nyktinastiska rörelser. Rörelserna äro dels nutations-, dels variationsrörelser. Termonastiska rörelser iakttagas i synnerhet hos blommor, t. ex. hos Crocus och Tulipa, hvilkas blommor öppna sig vid stigande temperatur; känsliga blommor af Crocus reagera på en temperaturstigning af 1/2° C. Andra blommor utföra fotonastiska rörelser, t. ex. kompositernas korgar, Nymphæa-arterna (se Nymphæa) och nattblommorna (se Nattblomma). Nyktinastiska rörelser utföras af bladen hos många växter; särskildt i ögonen fallande äro de hos leguminoserna. Hos Mimosa- och Acacia-arter böja sig på aftonen småbladen uppåt och framåt och täcka hvarandra taktegellikt (hos Mimosa pudica böjer sig dessutom bladskaftet nedåt; se Rörelsefenomen, växternas, med fig.), hos klöfver bli småbladen uppåtriktade, hos Phaseolus, Robinia och Vicia-arter hänga de rakt ner. Af växter ur andra familjer, hvilkas blad utföra sömnrörelser, kunna anföras Marsilia, Portulaca och marantacéer, som höja bladen, och Oxalis och malvacéer, som sänka dem. Hos vissa leguminoser synas de nyktitropiska rörelserna vara förorsakade af geotropism (se d. o.), beroende på, att växten reagerar geotropiskt olika i ljus och mörker. Man kallar dessa växter geonyktitropiska och de öfriga autonyktitropiska (af grek. auto's, själf). Betydelsen för växten af sömnställningen ligger däri, att genom bladens vertikala ställning daggbildningen minskas, hvarigenom transpirationen befordras. Om dagsömnställning se Paraheliotropisk. G. L-m.

Blad af hvitklöfver (Trifolium repens): A i dagställning, B i nattställning, där det midtersta småbladet sammansluter sig öfver sidobladen och täcker dem. Nyktofobi (af grek. nyx, natt, och fo'bos, fruktan), mörkrädsla. Nykvarn, gods i Turinge socken, Stockholms län, med hufvudgården vackert belägen vid den från Yngensjöarna kommande Turingeån. 1O 11/24 mtl, tax. till 432,800 kr. (1912). På N. har sedan gamla tider bruksrörelse drifvits. Ett stångjärnverk anlades redan 1590 af borgaren i Stockholm Hans Ulfsson, fick vidgade privilegier 1678 och 1699, hvilka afsågo äfven mässings- och kopparsmide, och hade på 1600-talet dessutom en del manufakturverk förlagda till Sundsör vid åns utlopp i Mälaren. Under 1700-talet nedbrann bruket två gånger, men rörelsen fortsattes, i växlande skala, ända till 1860-talet. Bland egare må nämnas Abr. Cronström och And. Grönberg på 1600-talet, bergsrådet J. Cederstedt (d. 1730) samt majoren Alex. Tham, som genom köp af angränsande hemman förökade egendomen. På 1780-talet kom den till släkten Leijonhufvud, och under förra hälften af 1800-talet var den delad mellan baron Seb. Winckler och expeditionssekreteraren Per Ulmgren. På 1880-talet styckades södra delen af godset till mindre hemman. -- På en från N. afsöndrad lägenhet anlades 1848-50 ett 1877 nedlagdt pappersbruk, som 1880 köptes af D. J. Ekenbergs Söner i Södertälje och hvars drift återupptogs 1886. En eldsvåda 1896 förstörde bruket, men driften återupptogs 1897, sedan E. C. Gjestvang bildat Aktiebolaget N. (nuv. aktiekapital 850,000 kr.). Taxeringsvärde 744,200 kr. (1912). Tillverkningen, uppgående till omkr. 5,000 ton, utgöres af gröfre och finare tryck- och skrifpapper, olifant- och duplexpapper (tvåfärgadt), duplex- och triplexkartong, omslags- och tapetpapper m. m. Nykyrka. 1. Socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. 2,979 har. 732 inv. (1912). Annex till Sandhem, Skara stift, Redvägs kontrakt. -- 2. Socken i Södermanlands län, Jönåkers härad. 2,872 har. 439 inv. (1912). Annex till Stigtomta, Strängnäs stift, Nyköpings västra kontrakt. -- 3. Socken i Östergötlands (och Örebro) län. Se Västra Ny. Nykyrka (fi. Uusikirkko), imperiellt pastorat af 1:a kl., Stranda domsaga och härad, Viborgs län, Finland, Viborgs kontrakt, Nyslotts stift. Areal 820 kvkm. 16,127 inv. (1910), finsktalande. Finsk folkhögskola. F. n. är från rysk sida fråga om att afskilja socknen jämte den närliggande finska socknen Kivinebb från Finland och införlifva dess område med ryska kejsardömet. A. G. F. Nykyrko (fi. Uusikirkko), imperiellt pastorat af 3:e kl., Vemo domsaga och härad, Åbo och Björneborgs län, Finland, Vemo kontrakt, Åbo ärkestift. Areal 271 kvkm. 5,021 inv. (1910), finsktalande. A. G. F. Nyköping, gammal stad i Södermanland, säte för landshövdingen öfver Södermanlands län, har ett naturskönt läge i kuperad terräng på ömse sidor om Nyköpingsån (se fig. 3), nära detta vattendrags