Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 233-234 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyköping ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Allhelgona (den östras), hvilken var bland de få
byggnader, som skonades vid branden 1719. (Om den
senare se K. af Schmidt, "Alla helgona kyrka",

Fig. 3. Parti af Nyköpingsån och staden. I bakgrunden Nikolaikyrkans torn.

1896.) Bland öfriga byggnader må nämnas
lands-höfdingresidenset, som äfven inrymmer
ämbetslokaler för länsstyrelsen, och rådhuset
(fig. 4; från

Fig. 4. Rådhuset. (T. v. Bernhardtska huset.)

1720, möjligen af N. Tessin d. y.), båda vid Stora
torget, Högre allmänna läroverkets hus (1880,
tillbyggdt 1899), elementarskolan för flickor,
tre större folkskolehus, hospitalet, länslasarettet
(ett nytt, på skogsåsen Hållet n. v. om staden,
öppnas 1914), länsfängelset, epidemisjukhuset,
tuberkulossjukhuset, tingshuset för Jönåkers och Könö
härad, riksbankens, sparbankens och Södermanlands
enskilda banks byggnader, tullhuset, teatern och
Odd-fellow-logens nybyggnad. Under de sista åren
ha inom de gamla stadsdelarna uppförts åtskilliga
större bostadshus af sten samt i den nya stadsdelen,
n. ö. om den gamla stadsplanen, nära ett 100-tal
egnahemsvillor af trä. Vackra promenadplatser äro
Teater- och Järnvägsparken. Bland höjderna inom
staden märkas de båda klippor, på hvilka stadens två
klockstaplar äro uppförda och som utgöra ypperliga
utsiktspunkter. Magistraten består af 1 borgmästare
och 3 rådmän, och under den sortera stadsfiskal,
stadskassör och stadsmäklare. Kommunalstyrelsen
utgöres af 30 för vissa år valda stadsfullmäktige,
under hvilka drätselkammaren sorterar med
stadsingenjören, stadsträdgårdsmästaren,
tillsyningsmannen öfver skötseln af stadens skogar,
tjänstemännen vid elektricitets-, gas- och
vattenledningsverken m. fl. Hälsovårdsnämnden
har öfverinseende öfver hälsovårdspolisen,
köttbesiktningsbyrån m. m. Staden har en förste
och en andre stadsläkare, en lasarettsläkare, två
hospitalsläkare, länets förste provinsialläkare och en
läkare vid länets upptagningsanstalt för sinnessjuka.

Stadens hufvudsakliga näringar äro handel, handtverk
och fabriksindustri. 1912 funnos 85 handlande
med 185 betjänte och en uppskattad inkomst af
handelsrörelsen af omkr. 292,000 kr., 106 handtverkare
med 325 arbetare och en uppskattad inkomst af
handtverksdriften af omkr. 187,000 kr. samt (1911) 44
fabriker med 1,446 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 8,64 mill. kr. Bland fabrikerna må nämnas Nordiska
kompaniets verkstäder (420 arb.), Fors’ ullspinneri
och Periodens bomullsspinneri med resp. 316 och 150
arb. och tillv.-värde af 2,4 och 0,84 mill. kr.,
2 kvarnar (2,2 mill. kr. tillv.-v.), Skandinaviska
glödlampfabriken (409,000 kr. tillv.-v.), 4 järn-
och stålvarufabriker, 4 metallvarufabriker, 1
sadelmakeri (tillv.-v. 205,000 kr.). Sjöfarten på
staden är fortfarande tämligen obetydlig. Antalet
in- och utgående fartyg utgjorde 1911 1,029 om
tillhopa 84,608 ton, hvilka i afgifter för fartyg
och varor erlade 12,573 kr.; stadens egna fartyg
voro 2 segel- och 4 ångfartyg om sammanlagdt 634
ton. Under seglationstiden har staden regelbunden
ångbåtsförbindelse med Södertälje, Stockholm och
Norrköping. Under de sista åren har farleden in
till stadens hamn fördjupats, så att den nu håller
ett djup under lägsta vattenytan af 4,95 m., och
som staden tillika beviljat anslag för beredande
af betydligt ökadt kajutrymme vid hamnen – ett
arbete, som ännu (1913) icke hunnit fullbordas –,
torde förutsättningar för en ökad utveckling äfven
af sjöfartsnäringen snart vara för handen. Genom
stadens område äro framdragna två järnvägslinjer,
nämligen Oxelösund–Flen–Västmanlands järnväg och
statsbanan Järna–Norrköping, af hvilken sistnämnda
bandelen Järna–Nyköping senast på nyåret 1914
öppnas för allmän trafik. Af penninganstalter må
nämnas riksbankens afdelningskontor, Nyköpings
sparbank (1832), Södermanlands enskilda banks
hufvudkontor (1867) och ett afdelningskontor af
A.-b. Mälarprovinsernas bank. Bland läroanstalter
märkas ett högre allmänt läroverk med både
real- och latingymnasium, ett fullständigt
elementarläroverk för flickor, två slöjdskolor
den ena för gossar, den andra för flickor, samt en
teknisk yrkesskola. Bland välgörenhetsinrättningar
må antecknas en tuberkulossjukvårdsanstalt, ett
barnhem för flickor, en barnkrubba, en arbetsstuga,
ett hem anordnadt af Kristna föreningen för
ensamma kvinnor samt Nyköpings skollofskoloni;
i detta sammanhang torde ock böra nämnas Nyköpings
koloniträdgårdar, hvilka till ett antal af omkr. 150
redan tagits i bruk och planterats. I staden
finnas äfven föreläsningsanstalt samt läsestuga
och folkbibliotek. Från tryckerier i staden
utgifvas 4 ggr i veckan tidningarna "Södermanlands
läns tidning" (höger) och "Södermanlands nyheter"
(vänster). Staden eger sedan 1895 fullständig vatten-
och afloppsledning, som är införd i nästan alla
stadens gårdar. Elektrisk belysning inomhus samt
elektrisk energi för industri och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>